Produktionsmått för vägunderhållet

Här kan du se hur vi tar hand om Sveriges vägar – vad vi har gjort och vad vi planerar att göra framöver. Vi visar underhåll av vägar, trummor och broar, där behoven ofta är som störst.

Informationen presenteras i kartor och diagram för att ge en enkel överblick över arbetet i hela landet. Du får en bild av hur underhållet utvecklas över tid och hur satsade pengar används i praktiken. 

Eftersom väder, trafik och vägarnas skick ständigt förändras behöver vi ibland justera planerna. Det betyder att vissa åtgärder kan flyttas fram eller ändras. Vårt mål är alltid detsamma – att hålla vägarna säkra och framkomliga för alla. 

En flexibel underhållsplan för väganläggningen

En del av vägunderhållet sker när en anläggning blir skadad eller går sönder, vilket vi kallar för avhjälpande underhåll och det underhållet kan vi inte planera. Stora delar av underhållet går att planera vilket vi kallar för planerbart underhåll. Vi har planer på både kort och lång sikt för alla delar av anläggningen. Mycket av det vi planerar blir åtgärdat precis som tänkt, men en del blir också förändrat. Om tillståndet förändras snabbare eller långsammare än vi bedömt så kan vi behöva planera om.

Översvämningar och skyfall kan orsaka potthål och snabba på sprickbildningen i beläggningen och i värsta fall spola bort hela vägstycken. Det kan göra att vi akut behöver återställa en hel väg eller göra en större åtgärd än vi tänkt, vilket innebär att något annat som var inplanerat måste senareläggas.

Ibland behöver vi planera om för att inte störa trafiken för mycket eller för att paketera åtgärder i upphandlingar på ett kostnadseffektivt sätt. Det medför att det som slutligt åtgärdats kan skilja sig en del från det som detaljplanerats och visas i våra produktionsmått på kartor. Ju längre bort i tid, desto mer svårbedömd är tillståndsutvecklingen och därmed är också inplanerad åtgärd mindre säker. Underhållsplanen för väganläggningen behöver med det sagt vara tillräckligt flexibel för att säkerställa tillgängligheten för resenärer.

Vägarnas förutsättning skiljer sig åt

Våra vägar skiljer sig åt i vägbredd, trafikintensitet och hur mycket skyddsanordningar som behövs. Det skiljer sig mellan olika vägar och vilken sorts beläggning som kan användas. Det varierar också hur tjock beläggningen bör vara och om man måste göra åtgärder i vägkroppen. Snittkostnad per meter är nästan dubbelt så hög på högtrafikerade vägar i storstäder jämfört med lågtrafikerade vägar i glesbygd.

När vi har räknat ut vad vi gör för de ökade medlen så måste vi utgå från antaganden (schabloner). Det här medför att det är en skillnad mellan planering och utfall gällande antal mil väg som åtgärdats.

Så planerar vi under året

Vi har en planering som vi har lagt vid årets början. En del av planen bygger dock på prognoser, till exempel kan vintern sedan bli antingen billigare eller dyrare än en genomsnittsvinter. Om den blir billigare så genomförs mer beläggning, och tvärtom om den blir dyrare. Beläggning kan därför betraktas som vårt ”gummiband”. Beläggningsåtgärder är lättare att både gasa (göra mer av) och bromsa (göra mindre av) än andra underhållsarbeten som kräver mer utredning och projektering (förberedelser) tex broreparationer. Beläggning kan dessutom, åtgärdas tillfälligt genom att lappa och laga mer provisoriskt för att sedan göra en ”rejälare” åtgärd längre fram. Om vintern är lång kommer vi dessutom igång med beläggningssäsongen sent på året. Det innebär alltså att vintern ofta gör att vi behöver justera våra planer i någon omfattning.

Anbud kan bli både billigare och dyrare än vår uppskattade budget. Prisförändringar av material och drivmedel kan påverka mängden åtgärder vi kan utföra i anläggningen. Går priserna upp räcker inte pengarna till allt som vi planerat att utföra. Planerade åtgärder kan också komma att senareläggas på grund av handläggningstider hos andra myndigheter, resursbrister eller få anbud. I del fallen ersätter vi dessa med andra åtgärder som inte låg med i vår initiala planering. Det medför att det som slutligt åtgärdats kan skilja sig en del från det som detaljplanerats.

Vi ska återta det eftersatta underhållet på våra vägar

Trafikverket har påbörjat en historiskt omfattande satsning på underhåll av det statliga vägnätet. Under de kommande 12 åren får vi successivt betydligt mer pengar för vägunderhåll. Det ger oss möjlighet att satsa på det som är mest effektivt, nämligen att rusta de vägar vi har och gå från att lappa och laga till att förstärka vägarna på djupet.

De ökade medlen ska innebära att vi återtar det eftersatta underhållet av vägarna. Den totala underhållsskulden är beräknad till 35 miljarder kronor och är fördelad på olika delar av anläggningen.

Våra produktionsmått för återtagande av det eftersatta underhållet med tillhörande kartor visar en modell för hur vägarnas tillstånd beräknas utvecklas från 2025 tills det eftersatt underhållet är återtaget 2037. Det kommer även 2037 att finnas ett underhållsbehov men det vi betraktar som ”skuld” ska vara återtaget. Det innebär att det även 2037 finns enstaka sträckor i våra produktionsmått som är rödmarkerade dvs inte uppnår rätt underhållsstandard, men det innebär inte att den sträckan har en underhållsskuld, utan att vi kommer att åtgärda den sträckan i relativ närtid. Det kartorna visar är att vi 2025 har betydligt fler sträckor som inte uppnår beslutad underhållsstandard än vi kommer att ha 2037 när underhållsskulden återtagen.

Länkar