Underhåll av vägkanter för miljö och säkerhet
Vägområdet klipps och röjs två gånger per år. Första gången röjs en smalare remsa från vägkanten, och nästa gång resterande yta upp till cirka tio meter från vägkanten. Arbetet pågår från juni till mitten av oktober.
Genom att klippa och röja störande växtlighet förbättras sikten längs vägen. Arbetet minskar också risken för erosion i marken och i svaga dikeskanter som uppstår om träd får växa upp och slå rot. Samtidigt har vi både möjlighet att bekämpa invasiva arter och öka den biologiska mångfalden längs vägen.
Vi klipper vägkant och vägområde i två steg
Så här kan det se ut före och efter att vi slåttrat på en plats
I vägområdet ingår de kantremsor, slänter och diken som finns längs vägen.
Varje sommar klipper vi ner växtligheten vid vägkanterna för att förbättra sikten och trafiksäkerheten för trafikanterna. Arbetet påbörjas i juni och ska vara klart i mitten av oktober.
Eftersom det finns flera syften med att slå vägkanterna och nära 10 000 mil statlig väg behöver entreprenören hela växtsäsongen på sig. Det innebär att vi slår vissa vägar tidigare och andra senare.
Vid första klippningen röjs en smalare remsa från vägkanten. Vid den andra klippningen, som sker senare på säsongen, röjs resten av ytan ända upp till cirka tio meter från vägkanten.
Vi väntar inte tills alla växter har blommat över utan röjer vägområdet en första gång i början av säsongen. Undantaget är de artrika vägmiljöerna.
Området närmast viltstängsel röjs vartannat år, men den första klippningen av en smalare remsa görs varje år.
Artrika vägmiljöer slås efter blomning
Ett undantag från klippningen i två steg är de artrika vägkanterna. Det är områden längs vägarna som har hög biologisk mångfald med hotade eller sällsynta arter. För att behålla de höga naturvärdena slås de när växterna har blommat över.
Vi ställer krav på att entreprenörerna ska ta hänsyn till dessa specifika miljöer. Det kan innebära att en del av en vägsträcka, som då är artrik, slås vid ett tillfälle och resten av sträckan vid andra tidpunkter.
Det här är vårt sätt att bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vi inventerar också var de artrika vägmiljöerna finns. Vill du veta vilka vägsträckor som räknas som artrika kan du se det i vår nationella vägdatabas NVDB på Karta.
Växtmaterial, träd och grenar efter klippningen
Vi låter växtmaterialet ligga kvar i vägområdet efter klippningen eftersom det är finfördelat, det multnar ner och bildar ny jord.
Vi ser till att vägen är framkomlig för trafiken med avseende på växtligheten. Det innebär att vissa träd avverkas eller att grenar tas bort. Träd och grenar samlas in och forslas bort av entreprenören som utför arbetet.
Här kan du se vem som sköter din väg
Vi ställer kvalitetskrav och har tidplaner som våra entreprenörer följer. Det är respektive entreprenör som planerar och lägger upp arbetet så att vägområdet sköts enligt dem. Hela landet är indelat i olika driftområden vilket du kan se på kartorna.
Anmäl skador från slåttermaskiner
Om slåttermaskinen har orsakat skada på din egendom anmäler du det här.
Så hanterar vi blomsterlupin
I vissa fall görs särskilda insatser för att begränsa förekomsten av blomsterlupiner eftersom de inte tillhör vår ursprungliga flora. I första hand begränsar vi blomsterlupinens utbredning i de artrika vägmiljöerna.
Eftersom våra entreprenörer behöver hela växtsäsongen på sig för slåtter och klippning slås vissa vägar tidigare och andra senare. Det medför att vi inte spar blomsterlupiner på enskilda platser. I andra områden finns de i mycket stor omfattning, där behöver kostnaderna för bekämpning balanseras med andra åtgärder som genomförs längs med vägarna.
Parkslide svår att bekämpa
Vi hanterar parkslide vid akuta lägen och för att upprätthålla trafiksäkerheten. I dagsläget är det inte möjligt att genomföra bekämpning utan risk att orsaka mer spridning. Även små växtdelar som sprids kan bilda nya bestånd.
Flera forsknings- och utvecklingsprojekt pågår för att hitta säkra metoder för bekämpning. En del leds av oss, och andra drivs i samverkan med Naturvårdsverket och andra myndigheter.
Rapportera bestånd av invasiva arter
Det pågår ett arbete med att kartlägga bestånden. Dels för att stå väl rustade när det väl finns effektiva metoder för bekämpning, och dels för att undvika vidare spridning vid slåtter, detta gäller både på väg och på järnväg.
Hjälp gärna till att rapportera bestånd av invasiva arter i SLU:s artdatabank: