Underhåll av vägkanter för miljö och säkerhet
Vi röjer vägkanter för att skapa god sikt och minska risken för erosion. Vi slåttrar från juni till mitten av oktober och slår en del vägar tidigt, andra senare. Hela växtsäsongen behövs för att röja 10 000 mil väg.
Genom att klippa och röja störande växtlighet förbättras sikten längs vägarna. Arbetet minskar också risken för erosion i mark och svaga dikeskanter som uppstår om träd får växa upp och slå rot. Samtidigt arbetar vi med att öka den biologiska mångfalden genom att bevara och sköta artrika vägmiljöer.
Sedan maj 2026 har Sverige en ny nationell förordning som skärper reglerna för invasiva främmande arter. Genom de nya reglerna behöver invasiva växter längs hela det 10 000 mil långa vägnätet hanteras. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att ta decennier.
Vi röjer vägkant och vägområde i två omgångar
Så här kan det se ut före och efter att vi slåttrat på en plats
Varje sommar klipper vi ner växtligheten vid vägkanterna för att förbättra sikten och trafiksäkerheten längs vägarna. Eftersom vi ansvarar för nära 10 000 mil väg behöver våra entreprenörer nyttja hela växtsäsongen. Arbetet startar i juni och ska vara klart i mitten av oktober. Det innebär att vi slår vissa vägar tidigt på säsongen och andra sent. Det innebär också att en del växter blommar när vi klipper första gången. Undantaget är de artrika vägmiljöerna där vi slår efter blomningen.
I vägområdet ingår de kantremsor, slänter och diken som finns längs vägen.
Vid den första klippningen röjs en smalare remsa från vägkanten. Vid den andra klippningen röjs resten av vägområdet ända upp till tio meter från vägkanten. Området närmast viltstängsel röjs vartannat år, men den första klippningen av en smalare remsa görs varje år.
Vi forslar bort avverkade träd och grenar
Vi låter det klippta växtmaterialet ligga kvar i vägområdet eftersom det är finfördelat, multnar ner och bildar ny jord. I vissa fall behöver vi ta ner träd eller enstaka grenar. Det materialet samlas in och forslas bort av entreprenören som utför arbetet.
Vi slår artrika vägmiljöer efter blomning
De områden längs vägarna som har hög biologisk mångfald med hotade eller sällsynta arter slås när växterna har blommat över för att behålla de höga naturvärdena. Vi ställer krav på att entreprenörerna ska ta hänsyn till dessa specifika miljöer. Det kan innebära att en del av en vägsträcka, som då är artrik, slås vid ett tillfälle och resten av sträckan vid andra tidpunkter.
Vill du veta vilka vägsträckor som räknas som artrika kan du se det i vår nationella vägdatabas NVDB på Karta.
Här ser du vem som sköter din väg
Vi ställer kvalitetskrav och har tidplaner som våra entreprenörer följer. Det är respektive entreprenör som planerar och lägger upp arbetet med röjning och slåtter av vägkant och vägområde. Hela landet är indelat i olika driftområden och du kan hitta ditt driftområde på kartorna.
Anmäl skador från slåttermaskiner
Om slåttermaskinen har orsakat skada på din egendom anmäler du det här.
Att bekämpa spridning av lupin tar tid
I maj 2026 kompletterades lagstiftningen för invasiva främmande arter och nya krav ställs på vår hantering. Vi har under många år prioriterat att bekämpa invasiva växter i artrika vägmiljöer för att bevara den biologiska mångfalden. Genom de nya reglerna behöver de invasiva växterna längs hela det 10 000 mil långa vägnätet hanteras.
Den invasiva art som är vanligast längs vägarna är blomsterlupinen. Därför lägger vi särskilt fokus på den. Att minska förekomsten av lupin längs vägarna är ett långsiktigt arbete som kommer att ta decennier.
Vi tar fram en långsiktig plan för hur slåtter och röjning ska genomföras för att begränsa spridningen av blomsterlupin för att så småningom kunna uppfylla lagkravet. Vi samarbetar med andra myndigheter för att hitta en lämplig nivå på åtgärderna. Målet är att begränsa spridningen på ett effektivt sätt och balansera kostnaderna med andra underhållsåtgärder som genomförs längs vägarna. Det nya arbetssättet införs successivt i våra entreprenadkontrakt vilket tar några år.
Första steget i att bekämpa spridning av lupiner är att veta var de finns. År 2024 började vi inventera lupinbestånden längs 10 000 mil väg. Eftersom inventeringssäsongen är kort är det ett omfattande arbete som kommer att pågå i flera år tills hela vägnätet är kartlagt.
Det innebär att du inte kommer att se någon snabb förbättring längs den väg som berör dig, det kommer att ta tid att bekämpa spridningen av lupiner. Du kommer att se både lupiner i blom och de med fröställning längs vägarna.
Rapportera bestånd av invasiva arter
Du kan bidra genom att rapportera förekomster av invasiva arter via Artportalen. Rapporterna hjälper oss att prioritera inventeringar och bekämpningsinsatser där de gör störst nytta.
Rapportera bestånd av invasiv art
Parkslide är svår att bekämpa
Vi hanterar parkslide vid akuta lägen och för att upprätthålla trafiksäkerheten. I dagsläget är det inte möjligt att genomföra bekämpning utan risk att orsaka mer spridning. Även små växtdelar som sprids kan bilda nya bestånd.
Flera forsknings- och utvecklingsprojekt pågår för att hitta säkra metoder för bekämpning. En del leds av oss, och andra drivs i samverkan med Naturvårdsverket och andra myndigheter.