Tjällossning, tjälskador och potthål
Under vintern kan potthål uppstå vid stora och täta temperaturväxlingar. Vi inspekterar vägarna regelbundet, varnar vid trafikfarliga brister och åtgärdar så snabbt som möjligt.
Vi har en god bild över vägarnas status och under sommarhalvåret finns det möjlighet att göra permanenta och större underhållsinsatser. Under vintern gör vi tillfälliga lagningar. Vägar är särskilt utsatta för tjäle eftersom den isolerande snön plogas bort.
Potthål uppstår vid täta temperaturväxlingar
Ett potthål är ett hål i vägens beläggning som uppstår efter påverkan av is, vatten och trafik. Vatten, ökad och tyngre trafik, samt nivån på underhåll i kombination med klimatförändringar påverkar vägens skick. Ju äldre beläggning, desto större risk.
Många växlingar mellan plus- och minusgrader, samt vatten som tränger ner i vägkonstruktionen, gör att skador som potthål och sprickbildningar kan uppstå.
Sedan lång tid tillbaka har det satsats för lite på underhåll. Det gör att vi tvingats göra tuffa prioriteringar mellan olika åtgärder och vägar. I första hand prioriterar vi utifrån tillstånd och trafikmängd även om vi har ett uppdrag att hålla alla vägar öppna och farbara.
Om nivån på underhållet inte är tillräcklig blir vägarna mindre motståndskraftiga mot väderhändelser och yttre påverkan. Klimatförändringarna leder till kortare och varmare vintrar och fler växlingar kring noll grader. Det leder till frostsprängningar som kan bilda hål i vägen.
Vi inspekterar vägarna regelbundet
Våra entreprenörer inspekterar regelbundet det statliga vägnätet, från tre gånger per vecka för de större vägarna till en gång var 14:e dag för de mindre. Både större och mindre skador upptäcks via våra entreprenörers inspektioner vilket gör att vi har en god bild av hur vägnätet ser ut.
Under vintern kan potthål uppstå vid stora och täta temperaturväxlingar. Potthålen lagas akut under vintern och mer permanent då våren kommit en bit. Trafikfarliga brister hanteras initialt via t ex varningsskyltning eller provisorisk lagning.
Du som trafikant behöver inte anmäla alla potthål på vägen. Större och direkt trafikfarliga potthål ska dock åtgärdas så snabbt som möjligt och bör därför anmälas av entreprenörer eller trafikanter så snart de upptäcks.
När vi skyltar upp potthål och vägskador måste du som trafikant köra försiktigt. Vi gör vårt bästa för laga skador i vägen, men för att undvika att ditt fordon skadas är det viktigt att du agerar ansvarsfullt.
Vi åtgärdar trafikfarliga skador så snabbt vi kan
När vi får kännedom om trafikfarliga brister varnar vi trafikanterna och lagar hål, spår och sprickor så snabbt som möjligt. Det görs av entreprenörer enligt kontrakt.
Vi avvattnar och tjälsäkrar vägkonstruktioner genom dikning och åtgärder på vägtrummor. Tjälfarliga material vid känsliga platser kan också bytas ut. Vintertid förebygger vi tjälskador genom snödikning, som minskar inrinning av smältvatten och gör att vägbanan torkar upp snabbare.
Under den värsta tjällossningsperioden kan det bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägars bärighet. Vi beslutar om bärighetsnedsättningar i samråd med driftentreprenör. Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt/axelvikt för motordrivna fordon begränsas till tolv alternativt åtta eller fyra ton, för trafiksäkerheten och för att skona vägen.
Du som är enskild väghållare och får statsbidrag från oss behöver meddela oss om du sätter ner bärigheten på vägen.
Trafikinformation - bärighetsnedsättningar
I vår tjänst för trafikinformation finns en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Kartvyn visar både tjälskador och restriktioner för vägar.
Trafikinformation - vy tjälskador och restriktioner
Vad gör jag om jag får en skada på min bil?
Om du har råkat ut för en skada på eller intill en statlig väg kan du ha rätt till skadestånd. En förutsättning är att Trafikverket eller vår entreprenör har orsakat skadan genom vårdslöshet. Via länken nedan kan du läsa mer om vad som gäller och hur du anmäler.
Frågor och svar om tjälskador och potthål
Du som trafikant behöver inte anmäla alla potthål på vägen. Större och direkt trafikfarliga potthål ska dock åtgärdas så snabbt som möjligt och bör därför anmälas av entreprenörer eller trafikanter så snart de upptäcks.
Om du trots allt ser ett direkt trafikfarligt potthål, som ännu ej är markerat med skyltning för vägskada, kan du anmäla det här.
Det är svårt att förutspå var de största problemen kommer att vara från år till år då det är många parametrar som påverkar tjälens skadeeffekt. Men generellt innebär en kall och lång vinter att tjälen går djupt ner i marken. Tjäle är mark/väg som frusit till is. Is tar mer plats än vatten, vilket gör att marken/vägen expanderar och lyfts när vattnet fryser till is. Hur mycket marken/vägen lyfter beror på flera faktorer:
- hur mycket det regnat på hösten
- hur kallt det är och hur länge det varit kallt
- hur mycket snö det har kommit
- hur snabbt temperaturen stiger på våren.
Vägar är särskilt utsatta eftersom den isolerande snön plogas bort. Därför går tjälen djupare ned i vägen än i omgivningen. Under tjällossningen tinar jorden och återgår till ursprunglig nivå. Oftast sker detta utan skador. Men i följande fall finns risk för tjälskador:
- vägar med dålig bärighetövergång mellan väg och bro
- övergång från skog till åker eller bergsskärning till platt mark
- vid vägtrummor
- vägar med dålig bärighet
- vägavsnitt med otillräckliga diken.
Vägens skick påverkas av väder, ålder och trafik. Efter lång tid eller hård belastning kan ett så kallat potthål uppstå. Det är ett eller flera hål i vägbanan som behöver åtgärdas. Potthål kan uppstå både av kraftiga flöden, rinnande vatten och som effekter av tjälskador.
Under vintern och tjällossningsperioden lagas de värsta skadorna och snödikning sker. Tjälskador märks ut med varningsmärken. Under sommarperioden lagas skadorna permanent.