Dalarna E16/Väg 70, Borlänge–Djurås, mötesfri väg
Ombyggnation har startat för etapp 1, Mellstarondellen–Norr Amsberg. Arbetet med vägplan pågår för etapp 2 och 3, Norr Amsberg–Djurås.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
E16/Väg 70 är en av de viktigaste och mest trafikerade vägarna i Dalarna. Sträckan mellan Borlänge–Djurås är samtidigt en av de farligaste i landet. Vägen löper genom ett kulturlandskap med omfattande bebyggelse, små byar och hus nära vägen, där oskyddade trafikanter vistas. Vi planerar att bygga om hela sträckan till mötesfri landsväg med mitträcke, samt gång- och cykelvägar där parallellväg saknas.
Målsättningen är att ge vägen mellan Borlänge–Djurås samma utformning som de södra delarna av E16/Väg 70, mot Mälardalen. Det ger en kontinuitet i resandet för trafikanter som färdas längre sträckor. Ett visst intrång i mark med natur- och kultur miljövärden kan behöva göras på vissa sträckor för att uppnå rekommenderad vägbredd 16 meter.
Planerade åtgärder
- En hållbar utveckling; kortare restid, bättre framkomlighet, ökad säkerhet
- En mötesseparerad väg där hastigheten (om möjligt) kan uppgå till 100 km/h
- Separerade stråk eller alternativ vägsträckning för oskyddade trafikanter
Utbyggnadens etapper
1. Mellstarondellen-Norr Amsberg
2. Norr Amsberg-Sifferbo
3. Sifferbo-Djurås
| Från november 2021–hösten 2022 är den södra utfarten från väg 905, till E16, stängd för biltrafik för vägbygget Mellstarondellen–Norr Amsberg. Det kommer att vara framkomligt för gång- och cykeltrafik. |
|---|
Nyheter
Tidplan
Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras.
Översiktskarta, etapp 1
Översiktskarta, etapp 1-3
Frågor och svar
Det är många faktorer att väga in när man analyserar trafikbuller. För att få en heltäckande bild används två mått: dygnsmedelvärde och maximalnivå. Den ekvivalenta nivån (dygnsmedelvärdet) är medelvärdet av trafikbullret under ett normalt dygn. Maximalnivån anger den högsta ljudnivån när ett fordon passerar.
Där mark måste tas i anspråk med vägrätt, för den allmänna vägen och dess anläggning (dvs. även säkerhetszon och bullervall mm), kommer Trafikverket att betala ersättning för den mark som behövs för väganläggningen.
Marken tillhör fortfarande fastigheten, men Trafikverket betalar samma ersättning som om fastighetsdelen hade avskilts från fastigheten. Marken tas i anspråk med vägrätt när vägplanen har vunnit laga kraft, vägområdet stakats ut på marken och vägarbetet påbörjats.
Ersättningen för marken kan betalas senare; värdet av marken ska först bedömas och ibland kan det vara bra att vänta så att man ser vilka skador som vägbygget orsakat och som därmed ska ersättas. Trafikverkets markförhandlare kommer att kontakta varje fastighetsägare angående ersättningen. För ersättningsvägar kommer frågor om mark och ersättning hanteras av Lantmäteriet i en anläggningsförrättning. Lantmäteriet kallar berörda fastighetsägare till sammanträde.
Vägrätt
Vägrätt är en rätt för väghållaren att använda mark som behövs för en väg. Vägrätt är alltså en typ av nyttjanderätt. Marken tillhör fortfarande den fastighet där vägen finns, inga fastighetsgränser ändras. Vägrätten ger väghållaren rätt att helt bestämma över marken inom vägområdet och ta till vara det som finns där, t.ex. grus, matjord m.m.
- Hur bestäms sträckningen på en ersättningsväg?
I vägplanen ges endast förslag på sträckning som redovisas på illustrationskartan. Beslut om sträckning sker genom lantmäteriförrättning. - Vem bekostar lantmäteriförrättningen av ersättningsvägen?
Trafikverket står för kostnaden för lantmäteriförrättningen. - Vem står för framtida drift och underhåll av ersättningsvägen?
Det är delägande fastigheter i vägföreningen som står för drift och underhåll av ersättningsvägen. - Vem bygger ersättningsvägen?
Det gör Trafikverket.