Dalarna E16/väg 70, Borlänge–Djurås, mötesfri väg
Vi bygger om hela sträckan mellan Borlänge–Djurås till mötesfri väg med gång- och cykelväg där parallellväg saknas. Första etappen är redan klar och arbete med vägplan pågår för etapp 2 och 3.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
E16/väg 70 är en av de viktigaste och mest trafikerade vägarna i Dalarnas län, men samtidigt väldigt olycksdrabbad. Den löper genom ett landskap av bebyggelse nära vägen, där oskyddade trafikanter vistas tillsammans med motorfordon. Därför bygger vi nu om hela sträckan till en mötesseparerad väg med mitträcke och gång- och cykelväg där parallellväg saknas.
Målsättningen är att sträckan Borlänge–Djurås ska få samma utformning som de södra delarna av E16/väg 70 mot Mälardalen. Det ger kontinuitet i resandet för trafikanter som färdas längre sträckor.
Projektet är uppdelat i tre etapper
- Mellstarondellen - Norr Amsberg
- Norr Amsberg - Sifferbo
- Sifferbo - Djurås
Första etappen blev klar hösten 2023. Vägplanen för etapp 3 har överklagats och vi avvaktar nu regeringens beslut innan vi kan fortsätta processen. För etapp 2 planerar vi för ytterligare samråd och granskning av vägplanen för att säkerställa att miljöbalkens hänsynsregler uppfylls.
Film som visar etapp 1
Under 2023 blev första etappen mellan Borlänge–Djurås klar, sträckan Mellstarondellen–Norr Amsberg. Sträckan är mötesfri med gång- och cykelväg där parallellvägar saknas.
Film som visar etapp 1, Mellstarondellen-Norr Amsberg.
Nyheter
Tidsplan
Observera att tiderna är preliminära och kan komma att ändras.
Översiktskarta, etapp 1-3
Frågor och svar
Det är många faktorer att väga in när man analyserar trafikbuller. För att få en heltäckande bild används två mått: dygnsmedelvärde och maximalnivå. Den ekvivalenta nivån (dygnsmedelvärdet) är medelvärdet av trafikbullret under ett normalt dygn. Maximalnivån anger den högsta ljudnivån när ett fordon passerar.
Där mark måste tas i anspråk med vägrätt, för den allmänna vägen och dess anläggning (säkerhetszon, bullervall mm), kommer Trafikverket att betala ersättning för den mark som behövs för väganläggningen.
Marken tillhör fortfarande fastigheten, men Trafikverket betalar samma ersättning som om fastighetsdelen hade avskilts från fastigheten. Marken tas i anspråk med vägrätt när vägplanen har vunnit laga kraft, vägområdet stakats ut på marken och vägarbetet påbörjats.
Ersättningen för marken kan betalas senare; värdet av marken ska först bedömas och ibland kan det vara bra att vänta så att man ser vilka skador som vägbygget orsakat och som därmed ska ersättas. Trafikverkets markförhandlare kommer att kontakta varje fastighetsägare angående ersättningen. För ersättningsvägar kommer frågor om mark och ersättning hanteras av Lantmäteriet i en anläggningsförrättning. Lantmäteriet kallar berörda fastighetsägare till sammanträde.
Vägrätt
Vägrätt är en rätt för väghållaren att använda mark som behövs för en väg. Vägrätt är alltså en typ av nyttjanderätt. Marken tillhör fortfarande den fastighet där vägen finns, inga fastighetsgränser ändras. Vägrätten ger väghållaren rätt att helt bestämma över marken inom vägområdet och ta till vara det som finns där, t.ex. grus, matjord m.m.
- Hur bestäms sträckningen på en ersättningsväg?
I vägplanen ges endast förslag på sträckning som redovisas på illustrationskartan. Beslut om sträckning sker genom lantmäteriförrättning. - Vem bekostar lantmäteriförrättningen av ersättningsvägen?
Trafikverket - Vem står för framtida drift och underhåll av ersättningsvägen?
De delägande fastigheterna i vägföreningen. - Vem bygger ersättningsvägen?
Trafikverket