Logga in
Logga in

Fyrspårets hållbarhetsarbete

Det krävs mod, engagemang och strukturerat arbete för att förändra en bransch. Genom vårt hållbarhetsarbete vill vi inspirera, utmana och ifrågasätta.

Fyra järnvägsspår mellan Malmö och Lund möjliggör för fler hållbara resor och transporter i framtiden. Men ett byggprojekt av den här storleken innebär också stor miljöpåverkan. 

På den här sidan berättar vi vad vi gör för att minska vårt avtryck i miljön. Här presenteras ett urval av det hållbarhetsarbete som vi gjort sedan byggandet startade 2017, med fokus på 2022. Varje år tar vi fram en hållbarhetsrapport. Syftet är att redovisa vårt resultat kopplat till hållbarhet, inspirera branschen men även se var förändringar och förbättringar kan göras. Innehållet på denna sida utgår från hållbarhetsrapporten för 2022, den finns publicerad i sin helhet längst ner på sidan. 

Vad är Fyrspåret Malmö–Lund?

Två järnvägsspår blir fyra mellan Malmö och Lund, en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Den är maximalt utnyttjad under rusningstrafik och utgör en flaskhals i systemet. Sträckan är också mycket störningskänslig, vilket beror på att järnvägen är gammal och sliten. När störningar uppstår mellan Malmö och Lund påverkas tågtrafiken både norrut i Sverige och över sundet till Danmark. Utbyggnaden från två till fyra spår ökar kapaciteten och gör sträckan mindre känslig för störningar.

Det här är Fyrspåret Malmö-Lund:

  • Vi bygger ut järnvägen mellan Lund och Arlöv (11 km) från två till fyra spår
  • Vi bygger om stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup
  • Vi bygger en helt ny station i Klostergården, södra Lund
  • För att minska buller för närboende byggs järnvägen nedsänkt från Åkarp till Hjärup, cirka fem kilometer.

Hållbarhetssolen - hur kan ett byggprojekt ligga på plussidan?

Projektet har analyserats utifrån FN:s Agenda 2030 och tillhörande mål. Vi har tittat på vilka mål som främjas och vilka som motverkas utifrån två utgångspunkter: 1) nollalternativet, det vill säga om projektet inte hade genomförts och 2) genomförandet av Fyrspåret Malmö-Lund med tillhörande hållbarhetsarbete.  

Resultatet presenteras i en hållbarhetssol som består av 17 färgmarkerade delar, där varje färg och del motsvarar ett av FN:s globala mål. Utgående pilar indikerar att målet främjas, och inåtgående pilar att det motverkas.

Nollalternativet innebär att:

  • Inga av de globala målen ökar.
  • Några av målen motverkas, bland annat genom att transporter fortsatt är vägbunden och inte kan flyttas till järnväg.

Fyrspåret Malmö–Lund innebär att:

  • Mål 2, 6 och 15 motverkas eftersom att:
    • vi har tagit jordbruksmark i anspråk för att kunna bygga ut.
    • grundvatten har pumpats upp för att vi ska kunna gräva ut (schakta) under byggperioden.
  • Mål 1, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16 ökar eftersom att:
    • vi jobbar med återanvändning
    • väljer material med lägre klimatpåverkan
    • möjliggör att fler transporter kan köras på järnväg (en överflytt från vägtransporter)
    • järnvägssystemet blir tåligare (robust) 
    • trafiksäkerhet förbättras
    • projektet bidrar till en regionförstoring, där fler kan ta sig längre sträckor på ett klimatsmart och smidigt sätt (gäller framförallt grupper utan bil).

Vår klimatpåverkan

I början av projektet tog vi fram en uppskattning av vad vårt totala utsläpp skulle bli. Totalt beräknades utsläppet av växthusgaser bli 88 978 ton CO2-ekvivalenter. Där såg vi att materialen betong, diesel och stål skulle stå för hela 91 procent av den totala klimatpåverkan, att byggandet av det permanenta fyrspåret skulle stå för 82 419 ton CO2-ekvivalenter, och de tillfälliga spåren för 6 559 ton CO2-ekvivalenter.

Det blev tydligt att stål, betong och diesel är klimatbovarna i projektet, och vi har därför valt att fokusera vårt klimatarbete på just dem. För att minimera vårt totala utsläpp skrev vi in klimatkrav i kontraktet. Det anger ett krav på hur stor klimatreduktion projektet behöver göra, baserat på den första uppskattningen. Kravställningen blev:

  • 14 procents reduktion för delen Flackarp–Arlöv 
  • 23 procent för delen Lund–Flackarp 

Vi hoppas och tror att vi kan nå våra mål och med det visa att det går att göra stora förbättringar relativt snabbt. Vi vill vara ett praktiskt exempel på att alla kan göra skillnad, säger Jens-Peter Eisenschmidt, projektchef Trafikverket och Christoffer Eksandh, projektchef NCC.

Våra största utsläppsposter

Materialen betong, diesel och stål står för 91 procent av projektets klimatpåverkan. Därför har vi har valt att fokusera på att minska utsläppen inom dessa områden. Tryck på respektive område för att läsa mer.

För att minska utsläppet inom betong har vi utfört följande åtgärder:

  • ”Rätt betong på rätt plats”.
    Vi använder den typen av betong som krävs för att anläggningen ska vara tillräckligt tålig, samtidigt som vi har klimatpåverkan i beräkningen.
  • Betong med flygaska.
    Sedan 2019 har vi använt anläggningsbetong med inblandad flygaska. Leverantören har genom tredjeparts certifierade miljövarudeklarationer redovisat en 20 procent reducerad klimatpåverkan jämfört med om vi hade använt branschstandard för anläggningsbetong. Minskningen beror på att en del av cementen i betongen har ersatts med flygaska.
  • CEM II-betong
    Vi har även använt CEM II-betong (så kallad CEM II <C28/30 och <C30/37). I de fallen har leverantören genom miljövarudeklarationerna redovisat en reducerad klimatpåverkan med 50 respektive 44 procent.

Genom att använda de här tre betongklasser i stället för branschstandard har vi möjliggjort en minskad klimatpåverkan på 3816 ton koldioxidekvivalenter under hela projektet. Under 2022 har vi haft en klimatreduktion inom betong med 43 ton koldioxidekvivalenter. 

Klimatreduktion per ton CO2-ekvivalenter sparad från användning av betong för respektive år under projekttiden. 

År ton CO2 –ekv. sparad
2018 54
2019 67
2020 1711
2021 1942
2022 43
Hela projektet 3816

 

En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser. 

Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter. 

Källa: Naturvårdsverket

 

Stålets klimatpåverkan kan också vara stor, speciellt om det är nyproducerat stål ska användas. Under 2022 har vi använt ett armeringsstål med 38 procent lägre emissionsfaktor än branschstandard. Den största utsläppsbesparingen beror dock främst på att stålet innehåller en del återvunnet stål.

Totalt har våra åtgärder inom stålval gjort en klimatreduktion på 86 ton koldioxidekvivalenter. I tabellen visas vår totala klimatredukton för stål under projekttiden. 

År ton CO2 –ekvivalenter sparad
2018 154
2019 104
2020 2007
2021 2174
2022 86
Hela projektet 4525

En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser. 

Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter. 

Källa: Naturvårdsverket

 

 

Eftersom att drivmedel och framförallt diesel beräknades stå för en så stor utsläppspost har vi i största möjliga utsträckning använt oss av förnybart, så kallat HVO-diesel. Under rapporteringsperioden har vi använt oss av 60 procent förnybart bränsle. Det har gett en besparing på utsläpp av 946 ton CO2-ekvivalenter, motsvarande 20 procent på denna utsläppspost.

Vår entreprenör har ställt krav i kontrakten med de stora leverantörerna som kör transport och maskinerna och succesivt ställt frågan till fler leverantörer att gå över till HVO-diesel. Under 2021 använde vi oss av 90 procent förnybart bränsle, vilket är en ökning från 27 procent år 2019. På grund av ökade drivmedelskostnader har vi dock sett en minskning under 2022, från 90 till 60 procent.  

Klimatreduktion per ton CO2-ekvivalenter sparad från val av drivmedel för respektive år under projekttiden. 

År ton CO2 –ekv. sparad
2018  
2019 800
2020 3 200
2021 4 645
2022 946
Hela projektet 9 591

 

HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja och är ett förnybart drivmedel för dieselmotorer. HVO-diesel består av: PFAD(restprodukt från palmoljetillverkning), slakteriavfall, råtallolja (palmolja, majsolja, raps, soja, korn). 5 % från Sverige.

En samlande enhet för att beräkna uppvärmningspotentialen bland växthusgaser. 

Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för gaser med olika uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP). För att kunna ställa dem mot varandra och göra sammanställningar räknas uppvärmningspotentialen om till koldioxidekvivalenter. 

Källa: Naturvårdsverket

 

Vem vill ha vår gamla räls?

Ja, det är en fråga vi brottats med. Vi vill nämligen återanvända så mycket material som möjligt för att minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser. Det kan låta självklart, men kräver sin planering och tajming. Vår målsättning är att 40 procent av den gamla järnvägsanläggningen ska återanvändas och 80 procent av den tillfälliga.

Den gamla anläggningen

I september kopplade vi in delar av de nya spåren på sträckan Lund–Flackarp. I samband med det revs den gamla järnvägsanläggningen. En del behövde skrotas eftersom den var för gammal, men vi sparade så mycket som möjligt och har skickat till återvinning. Totalt blev det 2 770 ton blandat material från järnvägen som skickats till andra projekt runt om i landet.

Person står längst fram på ett spårbundet fordon.

Under tågstoppet i september 2022 återvann vi 2 770 ton material från den gamla järnvägsanläggningen. På bilden syns rälståget som plockade upp den gamla rälsen som skickades vidare till Sannahed. 

Från projektstart till 2022 har vi totalt 12 000 ton av den gamla anläggningen återanvänts. Det motsvarar 70 procent av den gamla anläggningen och innebär att vi har överstigit delmålet om att återanvända 40 procent av den gamla järnvägsanläggningen.

Den tillfälliga anläggningen 

Vi har byggt en tillfällig järnväg mellan Malmö och Lund för att inte behöva stänga av tågtrafiken under byggtiden. När projektet är klart ska hela den tillfälliga anläggningen rivas. Tidigare var planen att använda materialet till de nya spåren, men på grund av arbetet i Åkarpstunneln förändrades tidplanen och det här var inte längre möjligt. Under 2022 har vi därför letat efter nya platser inom projektet och nya mottagare som kan återanvända materialet. Nu har majoriteten av materialet reserverats av andra projekt, men planeringen av leveranser och mottagningsplatser pågår in i 2023.

– Genom att återanvända räls och andra delar från järnvägsanläggningen sparar vi både pengar och minimerar koldioxidutsläppet för projektet, säger Thomas Hallgren produktionschef.

Hur får vi alla att förstå och acceptera?

Under byggperioden påverkar vi människors vardag, många gånger på ett negativt sätt. Vi har stängt av vägar och byggt tillfälliga stationer vilket innebär omvägar och en stökig omgivning, vi väsnas och vid flera tillfällen har vi stängt av tågtrafiken mellan Malmö och Lund under tio dygn.

Det är viktigt att vi har en öppen dialog med de människor som påverkas av vårt projekt. Känner de till vad, varför och när något ska hända kan de förbereda sig – och håller vi vad vi lovar skapas ett förtroende och förhoppningsvis en acceptans för projektet. Vi når ut till vår målgrupp genom bland annat sociala medier, hushållsutskick, e-post och media. Och med en årlig husvagnsturné bjuder vi in till att följa med på vår resa som är det här projektet. Vi försöker vara så ärliga som möjligt och berättar om både våra framgångar likväl som motgångar. Vi är också måna om att prata på ett sätt som är enkelt och begripligt och ta till kreativa grepp för att nå ut till så många människor som möjligt.

Vid tre tillfällen har tågtrafiken mellan Malmö och Lund stoppats under tio dagar, och två gångar har vi stängt av E6:an. För att nå ut till allmänheten har vi tagit fram kampanjfilmer som publicerats i sociala medier och visats ombord på tågen. Filmerna har haft en räckvidd på drygt en miljon människor och responsen har varit övervägande positivt. 2020 gjorde vi en travesti på filmklassikern Forrest Gump.

Det kommer en morgondag också

En stor del av projektets arbete med social hållbarhet handlar om att skapa en säker arbetsplats för oss inom projektet och våra leverantörer. Bygg- och anläggningsarbeten är förbundna med stora arbetsmiljörisker. Eftersom att vi är ett stort projekt har vi även flera leverantörsled och meterialanvändning. Därför gör vi vårt yttersta för att alla som arbetar i projektet har en bra arbetsmiljö, olyckor undviks och att social hållbarhet når hela vägen ut i leverantörskedjan.

I projektet har vi ett mål om att vi inte ska ha några olyckor. Vi följer upp olycksstatistiken utifrån olyckor med 4 dagars sjukfrånvaro eller mer, med en vision om att den siffran ska vara 0. Om måttet är under 4 den senaste 12-månadersperioden räknas målet som uppfyllt. Under 2022 var ingen hemma från jobbet längre än fyra dagar till följd av en olycka på arbetsplatsen. 

För att upprätthålla dessa siffror genomför vi ett antal olika åtgärder:

  • Årlig obligatorisk säkerhetsutbildning för alla som är anställda inom projektet
  • En plan för sociala åtaganden har tagits fram
  • En arbetsgrupp följer systematiskt upp de sociala kraven som finns i kontraktet
  • Kontinuerliga skyddsronder på arbetsplatsen och projektkontoret
  • Alla inom projektet har tillgång till ett digitalt verktyg för att rapportera in tillbud och olyckor
Fyra arbetsklädda står med ryggen mot kameran intill järnvägen.

Det är vi som jobbar i projektet

Det är fler män än kvinnor som jobbar på vårt kontor och i vår ledningsgrupp. Skillnaden mellan andelen män och andelen kvinnor är däremot lägst bland våra yngsta medarbetare. Vi hoppas och tror att det tyder på ett skifte inom branschen, att fler söker sig till Trafikverket. Vi vill ha en jämn fördelning av åldrar och kön i våra byggprojekt, men även inom Trafikverket i stort. 

Mikaela är miljösamordnare i projektet

Gulklädd person står intill järnvägsspår.

Hej Mikaela, vad jobbar du med i projektet?
Jag jobbar som projektingenjör i projektet och är den som samordnar alla hållbarhetsfrågor. Jag driver, bevakar och är ett bollplank gällande miljö- och hållbarhetsfrågorna. Rent konkret pratar jag mycket med tillsynsmyndigheter, skriver rapporter och hjälper entreprenören med frågor om allt från klimatredovisning till klintsnyltrötter.

Vad är roligast med jobbet?
Variationen i arbetsuppgifterna och att jobba med alla typer av människor. På förmiddagen kan jag ha ett möte om betong med betongexperter, till att sen sitta med avvattningsspecialister på nästa.

Det är också roligt att det är ett så ambitiöst projekt vad gäller hållbarhetsfrågor.  Alla är eniga om att vi vill inspirera och påverka branschen.

Vad är den största utmaningen?
Att få alla att prata samma språk och jobba mot samma mål.

Har du tips till ett projekt som vill jobba mer hållbart?
Ställ krav i upphandlingen! Hitta ert projekts största utsläppsposter och jobba med dem. För vår del är det betong, stål och drivmedel – och till de projekt som inte har möjlighet att göra en egen klimatberäkning skulle jag säga att det är ganska representativt för branschen.

Som beställare och entreprenör behöver man också föra dialog med underentreprenör och leverantör och se det som ett samarbete som vi alla kan vinna på. Vi har sett många konkreta exempel på när hållbara val även gynnar ekonomin. 

Vill du jobba med oss? Kolla in våra lediga tjänster och utbildningsprogram.

2022 fick Fyrspåret Malmö–Lund Sweden Green Bulding Councils pris för hållbar infrastruktur.

Hållbarhetsnyheter

Hållbarhetsrapporten i sin helhet

Sedan 2019 har vi varje år tagit fram en hållbarhetsrapport. Rapporterna ligger till grund för denna sida som uppdateras löpande.

En eu-flagga samt logo-texten "Med finansierat av Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa

Vill du veta mer?

Skriv till oss!

Fyrspåret Malmö-Lund