Skåne Fyrspåret Malmö–Lund

Budget: ca 5,4 miljerder SEK
Projektet har delfinansierats av kommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lund, samt Region Skåne och EU.

Byggtid: 2017-2025

Järnvägen

• 11 kilometer fyrspårig järnväg (5 kilometer i nedsänkt läge)
• 5 kilometer tillfälligt dubbelspår, i drift 2020-2023
• 3 ombyggda stationer (Burlöv, ÅKarp och Hjärup)
• 1 ny station (Klostergården, Lund)

Konstruktioner

• 9 järnvägsbroar
• 13 vägbroar (2 tillfälliga)
• 2 tunnlar
• Cirka 2,5 kilometer stödmur

Stål och betong

• Cirka 65 000 kubikmeter betong
• Cirka 7 800 ton armering.

Massor (bland annat från spårschaktet genom Åkarp och Hjärup)

• 1,8 miljoner kubikmeter lera, jord och grus har hanterats i projektet
• 1,2 miljoner kubikmeter i överskott, som körts till andra platser i regionen

Utbyggnaden av järnvägen mellan Arlöv och Lund planerades som två projekt från början men som senare styrdes i en organisation, och bygget på hela sträckan genomfördes av samma entreprenör, JV NCC/OHLA.

Mellan Flackarp och Arlöv, startade bygget hösten 2017, och på sträckan mellan Flackarp och Klostergården i Lund, startade bygget våren 2020. Fyra spår på hela sträckan öppnades i oktober 2023. Under 2024 återställs områdena vid stationerna och där de tillfälliga spåren legat.

För att minska bullret från tågtrafiken har den nya järnvägen byggts i ett spårschakt på en del av sträckan, cirka fem kilometer. Järnvägen går nu på sex meters djup genom Åkarp och fyra meter under marknivå genom Hjärup.

Genom Arlöv och mellan Hjärup och Lund har spåren byggts i marknivå.

Förutom de nedsänkta spåren har ytterligare bullerskydd byggts, till exempel skärmar vid spåren och vallar. Med de nedsänkta spåren och tack vare andra åtgärder är det färre fastigheter som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för tågbuller.

När Fyrspåret byggdes var kravet att tågtrafiken på södra stambanan skulle fungera. För att leva upp till det kravet, samtidigt som de fyra nedsänkta spåren byggdes, anlades två tillfälliga spår vid sidan om spårområdet, genom Åkarp och Hjärup. På andra delar av sträckan byggdes två nya spår intill de gamla spåren. När de nya spåren var färdiga restaurerades de två gamla spåren.

Järnvägssträckan mellan Malmö och Lund är en av landets mest trafikerade sträckor. Kapacitetesbristen och störningar på sträckan påverkade tågtrafiken inte bara i Skåne utan även i andra delar av landet. Fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Arlöv innebär att den möjliga kapaciteten på sträckan ökat från 460 tåg per dygn till cirka 650 tåg år.

Kapacitetsförbättringen märktes redan från tidtabellsskiftet den 10 december 2023. Då öppnades den helt nya stationen vid Klostergården i södra Lund och nu stannar fler tåg på stationerna mellan Malmö och Lund. De tekniska störningarna på sträckan är numera betydligt färre.

Fyra Pågatåg i timmen
På stationerna Åkarp, Hjärup och Klostergården stannar Pågatågen fyra gånger i timmen i vardera riktning. De flesta pågatåg stannar nu på samtliga stationer på sträckan.

Öresundtåg från Burlöv
Burlöv station har numera även Öresundstågstrafik vilket innebär möjlighet att resa direkt från Burlöv mot Danmark, Helsingborg, Småland och Blekinge med Öresundståg.

Detaljerad reseinformation hittar du i Skånetrafikens app eller på skanetrafiken.se. 

Med en utbyggd järnväg kan fler resa hållbart och mer gods kan transporteras miljövänligt. Ett byggprojekt innebär också stor miljöpåverkan. Därför har Fyrspåret fokuserat bland annat på byggmaterial och drivmedel i hållbarhetsarbetet.

I våra betongkonstruktioner har återvunnet armeringsstål och ett nytt betongrecept bidragit till att minska projektets klimatpåverkan. Målet var också att 80 procent av de tillfälliga spåren ska återanvändas. Flera av våra underleverantörer kör på fossilfri diesel.

Hållbarhet handlar också om ekonomi. Fyrspåret byggs med skattemedel och projektet ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt.

Projektet har även ansvar för social hållbarhet och verka för en säker arbetsplats där alla kommer hem oskadda efter arbetet samt ett leverantörsled med bra villkor för anställda, utan korruption, svartarbete och diskriminering.

Du kan läsa mer om vårt hållbarhetsarbete i vår senaste hållbarhetsrapport.

Fyrspårets Hållbarhetsrapport 2023

Ett viktigt syfte med bygga ut järnvägen mellan Malmö och Lund var att minska bullret från tågtrafiken. Med de nedsänkta spåren och andra åtgärder är det färre som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för tågbuller.

Buller under bygget
Det flesta byggarbetena bedrevs dagtid 7-19. Ibland kvällstid och i sällsynta fall på natten, till exempel arbeten då det var glesare tågtrafik eller då järnvägen var avstängd. Naturvårdsverkets riktvärden och råd om buller från byggplatser följdes.

En del arbeten orsakade vibrationer, till exempel då grus och stenmaterial packades eller när spont slogs ner i marken. En del transporter till och från arbetsplatserna orsakade också buller och vibrationer.

Du kan läsa mer om buller och vibrationer i projektets miljökonsekvensbeskrivning som finns i Fyrspårets dokumentarkiv.

Fyrspårets arbetsplatser spärrades av med stängsel för att hålla ute obehöriga inom arbetsområdena. Grindar var stängda och låsta utanför arbetstid.

Avspärrningar, skyddsanordningar och annat som riskerade påverka säkerheten för barn och övriga allmänheten kontrollerades löpande. 

När stambanan mellan Malmö och Lund har byggts har projektet behövt utnyttja mark som tillhör andra, både tillfälligt under byggtiden och för det färdiga fyra spåren. 

Trafikverket har rätt att, både tillfälligt och permanent, ta mark i anspråk för att bygga järnväg. Vilken mark som berörs och på vilket sätt står i projektets järnvägsplaner. De fastighetsägare som berörs har rätt till ersättning för den mark som Trafikverket tar i anspråk.

Besiktning av fastigheter

Inför och under utbyggnaden av de fyra spåren har byggnader som kan påverkas av projektet besiktigats. I takt med att projektets olika delar blir klara efterbesiktigas fastigheter och eventuella skador som uppstått under bygget åtgärdas.

Våra markförhandlare

Projektets markförhandlare ansvarar för kontakter med fastighetsägare som berörs av bygget, före och under hela byggtiden. Markförhandlarna ansvarar även för de juridiska frågorna i projektet som handlar om fastigheter.

Om du är fastighetsägare längs Fyrspårsbygget och har frågor kan du kontakta projektet. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan.

Det finns en rad olika dokument och material från samråd och planeringen av Fyrspårsbygget, till exempel järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar.

En järnvägsplan är en detaljerad beskrivning av ett nytt järnvägsavsnitt, hur det skall byggas, konsekvenser under bygget och efter det är färdigt.

För sträckan mellan Lund och Arlöv togs två järnvägsplaner fram eftersom planeringen av järnvägsbygget delades upp i två delar, som inte genomfördes samtidigt. Vi har därför delat upp dokumenten utifrån delsträckorna Lund-Flackarp och Flackarp-Arlöv.

• Dokument för järnvägsplanen Flackarp-Arlöv
• Dokument för järnvägsplanen Lund-Flackarp

Sträckan mellan Flackarp-Arlöv är EU-finansierad under perioden februari 2020-januari 2023. Delfinansieringen är på 23 640 000 EUR från Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF. Målet är att höja kapaciteten, eliminera flaskhalsar, minska bullerstörningar och förbättra tillgängligheten för orterna längs sträckan samt till övriga Europa.

Delar av projektet har sedan tidigare fått EU-finansiering för framtagande av Systemhandling, Järnvägsplan och förberedande arbeten för sträckan Flackarp–Arlöv.

CEF är EU:s stödsystem för att bidra till genomförandet av riktlinjerna för TEN-T (transeuropeiska transportnätverket). CEF heter på svenska Fonden för ett sammanlänkat Europa och på engelska Connecting Europe Facility.

De fyra nya spåren och de ombyggda stationerna öppnades i slutet av 2023. Läs mer om de stationerna.

• Burlöv station
• Åkarp station
• Hjärup station
• Klostergården station