Skåne Fyrspåret Malmö–Lund

Med en utbyggd järnväg kan fler resa hållbart och mer gods kan transporteras miljövänligt. Men ett byggprojekt innebär också stor miljöpåverkan. Därför fokuserat Fyrspåret bland annat på byggmaterial och drivmedel i hållbarhetsarbetet.

I våra betongkonstruktioner har återvunnet armeringsstål och ett nytt betongrecept bidragit till att minska projektets klimatpåverkan. Målet är också att 80 procent av de tillfälliga spåren ska återanvändas. Flera av våra underleverantörer kör på fossilfri diesel.

Hållbarhet handlar också om ekonomi. Fyrspåret byggs med skattemedel och projektet ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt.

Projektet har också ansvar för social hållbarhet. Vi ska verka för en säker arbetsplats där alla kommer hem oskadda efter arbetet samt ett leverantörsled med bra villkor anställda utan korruption, svartarbete och diskriminering.

Du kan läsa mer om vårt hållbarhetsarbete i vår senaste hållbarhetsrapport.

Fyrspårets Hållbarhetsrapport 2021

Ett viktigt syfte med bygga ut järnvägen mellan Malmö och Lund är att minska bullret från tågtrafiken. Med de nedsänkta spåren och andra åtgärder blir det färre fastigheter som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för tågbuller.

Buller när vi bygger
När Fyrspåret byggs finns det risk att du störs av buller. Det flesta arbeten sker normalt dagtid 7-19. Ibland arbetar entreprenören kvällstid och i sällsynta fall på natten, till exempel vid arbeten som bara kan ske när det är glesare tågtrafik eller då järnvägen är avstängd. Entreprenören håller sig till Naturvårdsverkets riktvärden och råd om buller från byggplatser.

En del arbeten kan också orsaka vibrationer, till exempel då grus och jord packas eller när spont slås ner i marken. Transporter till och från arbetsplatserna kan också orsaka buller och vibrationer.

Du kan läsa mer om buller och vibrationer i Fyrspårets dokumentarkiv.

Fyrspårets arbetsplatser spärras av med stängsel för ingen av misstag ska kunna komma in på arbetsområdena. Grindar ska hållas stängda och låsta utanför arbetstid.

Avspärrningar, skyddsanordningar och annat som kan påverka säkerheten för barn och övriga allmänheten kontrolleras löpande. För att höja säkerheten ytterligare för allmänheten genomförs barnsäkerhetsskyddsronder.

När vi bygger ut stambanan mellan Malmö och Lund från två till fyra spår behöver vi komma åt mark, både tillfälligt under byggtiden och permanent när de fyra spåren är färdigbyggda. Vårt mål är att vi ska störa så lite möjligt under byggtiden.

Trafikverket har rätt att, både tillfälligt och permanent, ta mark i anspråk för att bygga järnväg. Vilken mark som berörs och på vilket sätt står i projektets järnvägsplaner. De fastighetsägare som berörs har rätt till ersättning för den mark som Trafikverket tar i anspråk.

Besiktning av fastigheter

Inför och under utbyggnaden av de fyra spåren besiktar vi de byggnader som vi bedömer kan påverkas av projektet. När byggarbetet är klart kommer vi att göra efterbesiktningar och åtgärda eventuella skador på fastigheter som uppstått under bygget.

Våra markförhandlare

Våra markförhandlare ansvarar för kontakter med fastighetsägare som berörs av bygget, före och under hela byggtiden. Markförhandlarna ansvarar även för de juridiska frågorna i projektet som handlar om fastigheter.

Om du är fastighetsägare längs Fyrspårsbygget och har frågor kan du kontakta våra markförhandlare. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan.

Det finns en rad olika dokument och material från samråd och planeringen av Fyrspårsbygget, till exempel järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar.

En järnvägsplan är en detaljerad beskrivning av ett nytt järnvägsavsnitt, hur det skall byggas och konsekvenser under bygget.

För sträckan mellan Lund och Arlöv togs två järnvägsplaner fram eftersom planeringen av järnvägsbygget delades upp i två delar, som inte genomfördes samtidigt. Vi har därför delat upp dokumenten utifrån delsträckorna Lund-Flackarp och Flackarp-Arlöv.

• Dokument för järnvägsplanen Flackarp-Arlöv
• Dokument för järnvägsplanen Lund-Flackarp

Sträckan mellan Flackarp-Arlöv är EU-finansierad under perioden februari 2020-januari 2023. Delfinansieringen är på 23 640 000 EUR från Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF. Målet är att höja kapaciteten, eliminera flaskhalsar, minska bullerstörningar och förbättra tillgängligheten för orterna längs sträckan samt till övriga Europa.

Delar av projektet har sedan tidigare fått EU-finansiering för framtagande av Systemhandling, Järnvägsplan och förberedande arbeten för sträckan Flackarp–Arlöv.

CEF är EU:s stödsystem för att bidra till genomförandet av riktlinjerna för TEN-T (transeuropeiska transportnätverket). CEF heter på svenska Fonden för ett sammanlänkat Europa och på engelska Connecting Europe Facility.