Fyrspåret Malmö–Lund Lyckad räddningsaktion för parasitväxten klintsnyltrot
Söder om Lund intill järnvägen växer den fridlysta växten klintsnyltrot. Det är en ovanlig liten växt som lever på, och genom väddklint. Trots att den snyltar på någon annan gör vi allt för att få den att överleva.
På 40-talet sådde en professor från Lunds Universitet in växten klintsnyltrot på järnvägsbanken söder om Lund. Nu, så här 80 år senare har staden vuxit sig närmare och klintsnyltroten har blivit en faktor i arbetet med Fyrspåret Malmö-Lund.
Klintsnyltroten är nämligen fridlyst enligt artskyddsförordningen och dessutom starkt hotad. Den växer bara på cirka 20 platser, samtliga i Skåne.
Klintsnyltroten hotad av järnvägsbygget
När den nya järnvägsbron vid Höje å skulle byggas för att ge plats åt de två nya spåren riskerade platsen där klintsnyltroten växer att förstöras.
- Arbetet fick därför anpassas så att klintsnyltroten skulle kunna växa vidare, säger Kaj Svahn, naturvårdskonsult vid Ecogain AB som anlitats som klintsnyltrotsskötare i projektet.
Kaj Svahn, naturvårdskonsult vid Ecogain AB har anlitats som Fyrspårets klintsnyltrotsskötare.
Mark- och miljödomstolen satte upp villkor för byggnationen av den nya bron att flera åtgärder skulle vidtas för att säkerställa klintsnyltrotens fortlevnad: den befintliga växtplatsen ska skyddas och skötas på ett sätt som gynnar klintsnyltroten. Bland annat har några plantor flyttats från platser där de skulle riskera att bli bortgrävda och eftersom växten mår bäst i direkt solljus och torrt underlag, har det även gjorts omfattande röjningar av träd och buskar i slänten.
För att förhindra igenväxning av träd och buskar slås området med lie varje sensommar och främmande arter som blomsterlupin, kanadensiskt gullris och rönnsumak bekämpas under somrarna.
Parasiterar på väddklint
Tyvärr räcker det inte bara med att så in klintsnyltroten, ge den mycket sol, torrt underlag och hoppas på det bästa. Den tillhör nämligen släktet snyltrotsväxter där alla är parasiter eller halvparasiter. Just klintsnyltroten parasiterar, det vill säga lever på, väddklint. På så sätt är även väddklint en förutsättning för klintsnyltrotens överlevnad.
Kaj och hans kollegor har därför planterat in nya väddklintsplantor i området och förra hösten spreds klintsnyltrotsfrön ut vid väddklintsplantorna.
Kemisk reaktion under mark
Klintsnyltroten har varken egna rötter eller klorofyll så att den kan genomföra fotosyntes, utan den snyltar istället på sin värdväxt. När fröet når marken behöver det ske en kemisk reaktion under jord, mellan klintsnyltrotens frö och väddklintens rötter. Först därefter kan klintsnyltroten kroka fast i väddklintens rötter, suga i sig vatten och näringsämnen för att växa och överleva. (Processen tar inte död på väddklintsplantan, men gör den betydligt mindre och svagare än en planta som inte blivit ”angripen” av en klintsnyltare.)
- Det är inte så lätt att förutse alla de där parametrarna. Så man får prova sig fram lite grann, säger Kaj.
Av de fröerna som såddes förra året har det redan vuxit upp ett 100-tal klintsnyltrötter, vilket är fler än vad som räknats på denna plats på många decennier.
- Det verkar gå bra, men först om ett par år kan vi vara säkra på om klintsnyltroten klarar sig på längre sikt, avslutar Kaj.
Större delen av året ser klintsnyltroten ut som en brun torr kvist. Under en kort period under sommaren blommar den dock i en ljust orange färg.
