Järnvägen genom Helsingborg – dubbelspårsutbyggnad, Västkustbanan

Sträckan Maria-Helsingborg är den sista enkelspåriga sträckan av Västkustbanan. Den är en flaskhals i systemet och begränsar hur många tåg som går att köra. För att kunna använda Västkustbanans kapacitet fullt ut behöver den vara dubbelspårig. Då kan den möta de behov och önskemål om antal tåg som finns i dag, och som kommer att öka i framtiden. En dubbelspårig bana gör också järnvägen mindre känslig för störningar och ger tågtrafiken en högre punktlighet. Restiden minskar också då tågen inte behöver vänta på varandra, som de ibland behöver göra idag.

Trafikverket har utrett olika lösningar enligt fyrstegsprincipen inom en åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Principen innebär att man först undersöker om behovet kan lösas genom att påverka resor och transporter, sedan genom effektivare användning av befintlig infrastruktur och därefter genom mindre ombyggnader. Först i det fjärde steget utreds nybyggnad eller större ombyggnader.

Utredningen visar att de tre första stegen inte räcker för att möta den ökande efterfrågan på tågresor eller minska störningarna i järnvägstrafiken på lång sikt. Därför bedöms ett nytt dubbelspår och ombyggda stationer i Maria och Helsingborg vara nödvändiga för att öka kapaciteten och göra järnvägen mer robust.

Det vet vi inte med säkerhet ännu. Projektet startade 2023 och lokaliseringsutredningen inleddes 2024. Utredningen beräknas pågå till 2028 och ska undersöka var och hur de nya spåren kan byggas, både i markplan och i tunnel. När utredningen är klar redovisar vi alternativen och vilka vi vill prioritera.

Sex olika alternativ har presenterats vid samråd 1 och utreds vidare.

Läs mer om alternativen i samrådshandlingarna

En lokaliseringsutredning är ett tidigt steg i planeringen av en ny järnväg. Trafikverket undersöker olika korridorer för att hitta den lösning som ger störst nytta och tar hänsyn till kostnader, miljö och människor. Vi väger bland annat in natur- och kulturvärden och hur boende och stadsmiljö påverkas.

Under våren 2026 genomfördes det första samrådet, där allmänheten och andra berörda fick ta del av alternativen och lämna synpunkter. I början av 2028 planeras nästa samråd, då Trafikverket presenterar sitt förslag till korridor.

Lokaliseringsutredningen avgör inte exakt var järnvägen ska ligga eller hur den ska byggas. Det arbetet görs i nästa steg, när Trafikverket tar fram en järnvägsplan.

Det första samrådet genomfördes våren 2026. Då kunde allmänheten ta del av olika utbyggnadsalternativ och lämna synpunkter. Trafikverket går igenom synpunkterna och sammanställer dem i en samrådsredogörelse. Denna redogörelse presenteras i slutet av 2026. 

Du kan fortfarande ta del av samrådshandlingarna på projektets webbplats. Nästa samråd planeras till början av 2028. Då presenterar Trafikverket de alternativ som utreds vidare, deras konsekvenser och de alternativ som Trafikverket förordar. Även då får allmänheten möjlighet att lämna synpunkter.

Trafikverket går igenom alla synpunkter som kommit in under samrådet. Synpunkterna sammanställs och besvaras i en samrådsredogörelse, som planeras att publiceras i slutet av 2026.

Trafikverket svarar inte varje person separat. Synpunkterna blir i stället en del av underlaget i det fortsatta utredningsarbetet.

Det beror på hur planeringsarbetet går, och om vi stöter på oväntade hinder som exempelvis överklagan, under arbetets gång. Det beror också på vilket alternativ som väljs, vilken byggmetod som väljs och på hur projektet ska finansieras. Prioriteringen görs i nationell plan som beslutas av Regeringen.

Det är ett stort och komplext projekt. Eftersom vi ser att byggarbetet kommer att få väldigt stor påverkan på stadsmiljö och omgivning måste vi undersöka alla alternativ innan vi fattar beslut. Det gör att det tar lång tid. Det handlar också om att förankra och skapa förståelse för projektet i omvärlden, som hos Länsstyrelsen, Helsingborgs stad och allmänheten – med flera.

I nationell plan 2026–2037 anges en totalkostnad på cirka 10,3 miljarder kronor i 2025 års prisnivå. Kostnaden är en uppskattning och kan förändras när Trafikverket utreder olika alternativ för utbyggnaden.

I nuläget finns finansiering för att slutföra lokaliseringsutredningen, men inte för nästa steg i planeringen. Utredningen ska ge bättre kunskap om möjliga lösningar och deras kostnader.

I lokaliseringsutredningen för Maria–Helsingborg bevakar Trafikverket andra utredningar och tar hänsyn till planerna på en eventuell framtida järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, den så kallade HH-förbindelsen.

Det finns inget politiskt beslut om att bygga HH-förbindelsen, och Trafikverket har ingen pågående planeringsprocess för den.

Utredningen Öresundsförbindelser 2050 (SOU 2026:17) föreslår en gemensam svensk-dansk studie om framtidens förbindelser över Öresund. Regeringen bereder förslagen vidare och Trafikverket följer utvecklingen och eventuella beslut om framtida utredningar av nya fasta förbindelser över Öresund.

Länsstyrelsen bedömer om ett väg- eller järnvägsprojekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska Trafikverket ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver hur projektet kan påverka miljön och människor.

Berörda myndigheter, kommuner, regioner, verksamheter och allmänheten kan lämna synpunkter under processen.

Länsstyrelsen har bedömt att projekt Maria–Helsingborg kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därför ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.

Regeringen beslutade våren 2026 om nationell plan för 2026–2037. Trafikverket ska slutföra lokaliseringsutredningen för dubbelspåret, men det saknas finansiering för nästa steg, arbetet med en järnvägsplan. Utbyggnaden är därför inte finansierad i den nuvarande planen.

Lokaliseringsutredningen beräknas bli klar 2028 och ska ge bättre underlag om möjliga lösningar, kostnader och nytta. Trafikverket ser fortsatt behov av dubbelspår för att öka kapaciteten och möjliggöra fler tåg, men projektet är komplext och påverkar staden och omgivningen. Flera alternativ utreds för att hitta en lösning med stor nytta till rimlig kostnad.

Kostnadsbedömningarna har ökat eftersom tidigare beräkningar utgick från en tunnellösning, vissa byggtekniska moment och kostnader för markåtkomst inte var fullt utredda och inflationen drivit upp priserna. Erfarenheter från utbyggnaden genom Varberg har också gett bättre kunskap om tunnelbyggen.

Inför nästa revidering av nationell plan, som planeras till 2030, ska Trafikverket ta ställning till det fortsatta arbetet. Det är ännu inte beslutat om eller när dubbelspåret kan byggas.

Vi vet att en utbyggnad, oavsett lösning, kommer att bli kostsam och påverkar omgivningen och staden i hög grad. Men både behoven och efterfrågan om att köra fler tåg på sträckan är stora. En utbyggnad till dubbelspår gör att trafiken på sträckan kan öka tre gånger om.

Det vi gör nu i lokaliseringsutredningen är att utreda alla möjliga alternativ.