Mark- och fastighetsfrågor

När vi tar fram en järnvägsplan är utgångspunkten att vi ska göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt. Vi ska göra det som behövs för att minska skador, så länge kostnaderna för det är rimliga. Dock går det inte att undvika intrång och olägenheter helt, hur omsorgsfullt vi än planerar och bygger. 

Är du spekulant och köper en fastighet innan järnvägsplanen är fastställd, gäller samma regler om eventuell inlösen och intrångsersättning som om du hade ägt fastigheten redan från början i planeringen. Du tar alltså inte någon extra risk genom att köpa en fastighet som kan komma att bli berörd av dubbelspårsutbyggnaden.

Ja, du kan sälja en fastighet som riskerar att bli inlöst. Som säljare har du upplysningsplikt gentemot köparen, vilket innebär att du bland annat ska tala om att din fastighet kan komma att beröras av dubbelspårsutbyggnaden.

I undantagsfall kan en fastighetsägare få sin fastighet inlöst, så kallat förtida inlösen, innan järnvägsplanen har fått laga kraft. Det gäller bara om fastighetsägaren har synnerliga skäl för en sådan inlösen, exempelvis skilsmässa, dödsfall, medicinska skäl eller annat. En förutsättning är att fastigheten sannolikt kommer att behövas för bygget av dubbelspåret.

Läs mer om synnerliga skäl här

Som regel är kommunerna ofta restriktiva med att bevilja bygglov så länge ett arbete pågår med järnvägsplanen. Men alla bygglovsärenden prövas som sagt individuellt, så rådgör med kommunens bygglovshandläggare om just ditt ärende.

Gäller det ombyggnation/renovering av en fastighet eller utveckling av en affärsverksamhet är vårt råd att du fortsätter följa din egen plan. Skulle du bli fysiskt berörd, så gäller inlösen eller intrångsersättning som för alla andra fastigheter.

Alla fastighetsägare som påverkas kommer bjudas in till informations- och samrådsmöten. Vid dessa möten får du mer information om och hur din fastighet kan påverkas av dubbelspåret.

När vi och fastighetsägaren kommit överens om ersättningens storlek skriver vi ett avtal om ersättningen. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp snarast möjligt efter att överenskommelsen är klar.

Är det fråga om större summor betalar vi ofta ut en del av ersättningen som förskott. När det pågår en lantmäteriförrättning vid byggande av järnväg, kan både Trafikverket och fastighetsägaren begära att förskott betalas ut.

Ersättning för skador som uppstår vid förberedande undersökningar och under byggtiden, till exempel på växande gröda och skog, betalar vi ut snarast möjligt.

I järnvägsplanen kommer vi att beskriva hur mycket mark vi får använda för att bygga aktuell järnväg. När järnvägsplanen vunnit laga kraft har Trafikverket rätt att förvärva och tillträda den mark som behövs för att bygga dubbelspåret. Tillträdet sker efter beslut i lantmäteriförrättning.

När Trafikverket bygger järnväg är det normalt att vi genom en lantmäteriför­rättning får tillgång till mark enligt en fastställd järnvägsplan.

Skulle vi inte komma överens om ersättning genom en frivillig förhandling beslutar lantmätaren om ersättning vid lantmäteriförrättningen. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

En grundförutsättning för att du ska ha rätt till ersättning är att du har drabbats av en ekonomisk skada. Vi betalar inte ut någon ersättning för affektionsvärden*.

Vid inlösen av en fastighet ska ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde plus 25 procent. Om det gäller en del av en fastighet får du ersättning för minskningen av marknadsvärdet plus 25 procent. Du kan också få ersättning för vissa andra ekonomiska skador, till exempel flyttkostnader eller vissa ökade kostnader i din verksamhet. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när vi tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten.

* Affektionsvärde är det icke-ekonomiska värde en person sätter på ägodelar som har stort personligt och känslomässigt värde.

Reglerna om ersättning finns i lagen om byggande av järnväg. Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk vid ett väg- eller järnvägsbygge och för de skador som kan komma att uppstå i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt kan ha rätt till ersättning.

Ersättningen beräknas och intrånget bedöms efter ersättningsnormer som bygger på ersättningsreglerna i lagar och på rättspraxis.

Vid intrång i en jordbruksverksamhet används till exempel den så kallade jordbruksnormen. Enligt jordbruksnormen kan du få ersättning för mark, men också för sådant som gör det svårare att bruka marken, till exempel att avståndet till ägorna blir längre, att du måste passera en väg för att komma till dina ägor eller att du får svårare att komma åt din betesmark.

Vid intrång i skogsmark används den så kallade skogsnormen. Enligt denna kan du få ersättning för mark men även för bland annat förtidig avverkning av skog, kantträd och framtida storm- och torkskador på kvarstående skog.

Vilka aspekter som ska tas med i värderingen bedöms i varje enskilt fall. Det är alltid förhållandena och intrångets påverkan på den specifika fastigheten som ligger till grund för bedömningarna.

Både ja och nej.

Ljudnivåerna kommer att öka eftersom framförallt persontågen då kan hålla högre hastighet än vad de kan i dagsläget. Men dagens tågtyper kan inte hålla 250 km/h, den hastighet som dubbelspåret byggs för. Nya typer av persontåg för hög hastighet kommer mest troligt att vara utformade på ett sätt som ger lägre luftmotstånd och därmed även lägre ljudnivåer.

I järnvägsplanen föreslår vi flera spårnära bullerskyddsåtgärder som begränsar bullerspridningen.

Vissa byggmetoder orsakar buller, till exempel transporter, borrning, sprängning, spontning och pålning. Vi arbetar, i enlighet med Naturvårdsverkets Allmänna Råd för byggplatser, med att minimera bullerstörningar.

Inför byggskedet gör vi bullerberäkningar som utgör underlag för entreprenörens arbete med att minimera bullerstörningar. Exempel på åtgärder är val av arbetstider för bullrande arbeten, val av arbetsmetoder, val av maskiner och utrustning och tillfälliga bullerskärmande åtgärder. Vi följer även upp med bullermätningar under byggskedet. Vi strävar efter att bygget ska ha så liten inverkan som möjligt på vardagslivet längs sträckan och att de som kan beröras blir informerade i god tid.

Höjd och längd på skärmarna beslutas i järnvägsplaneskedet. Först inför byggskedet preciseras krav på utförande och utseende. Bullerskyddsskärmar kan uppföras i olika material, till exempel trä, plast eller stål. Längs järnväg är det mycket sällan genomsiktliga skärmar. Detta eftersom insidan mot spåret behöver vara försedd med bullerabsorberande material för att inte ljudet ska studsa mellan tåg och skärm och på så sätt ta sig över skärmen.

Erbjudanden om fastighetsnära bullerskyddsåtgärder redovisas i järnvägsplanens granskningshandling. I plankartorna kommer fastigheter som ska få bullerskyddsåtgärder att vara markerade. I bilaga till plankartan kommer det framgå mer i detalj vilka typer av åtgärder som erbjuds för respektive fastighet.

Detaljutformning av fastighetsnära bullerskyddsåtgärder genomförs i samråd med dig som fastighetsägare. Vi kommer att upprätta avtal för genomförande och du kan även välja att tacka nej till erbjudna fastighetsnära bullerskyddsåtgärder.

Riktvärden för trafikbuller gäller för bostadsrum, vilket innefattar rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro. Utrymmen för personlig hygien, tvättstyga, förråd, trapphus, hall och biutrymmen räknas inte som bostadsrum.

Åtgärder på fasad avser de bostadsrum i bostadshus som beräknas få nivåer över riktvärden. Det innebär att det kan bli aktuellt med exempelvis fönsterbyte i ett bostadsrum men inte i övriga rum. Det kan även innebära att åtgärder utförs på ett våningsplan men inte ett annat.

Rum för stadigvarande vistelse är ex. sovrum, vardagsrum och kök. Hall med avgränsade rum och badrum är exempel på kommunikationsutrymmen som inte klassas som rum för stadigvarande vistelse.

Det är möjligt om du som fastighetsägare tecknar ett eget avtal med entreprenören. Dialog om detta behöver du i så fall ta med entreprenören i samband med att denne mäter upp för beställning av fönster.

Trafikverkets målsättning är att nya fönster utseendemässigt ska vara så likt de befintliga fönstren som möjligt. Det begränsas dock av att nya fönster behöver dämpa buller bättre, och därmed ha en annan konstruktion med tjockare glas och längre avstånd mellan glasen. Ofta monteras så kallade kopplade 2+1 fönster med en båge med ett tjockt glas ytterst och en båge med ett 2-glas isolerpaket i den inre bågen. Dessa fönster är tunga och bågarna kan normalt inte vara bredare än de är höga, vilket kan påverka utseendet.

Stora perspektivfönster kan till exempel behöva delas upp i flera luft. Som fastighetsägare kommer du att få information om eventuella utseendeförändringar i samband med att bygghandling upprättas. Vilket fabrikat fönstren har kommer avgöras först vid upphandling av entreprenör. Entreprenören kommer att visa typfönster vid uppmätningstillfället.

Bullerskyddsåtgärder kan utföras först när järnvägsplanen vunnit laga kraft.  Vår målsättning är att utföra de fastighetsnära bullerskyddsåtgärderna före byggstart, för att de på så sätt även kan skydda mot byggbuller.

Nej, Trafikverket försämrar inte boendemiljön eller byggnadens funktion i samband med att bullerskyddsåtgärder vidtas.

Med bullerskyddad uteplats avses en uteplats där riktvärden för trafikbuller innehålls. För att skydda uteplatser från buller finns flera lösningar, till exempel kan en lokal bullerskärm byggas vid uteplatsen, befintlig altan kan delvis glasas in, eller så anordnar Trafikverket en ny uteplats i läge som är bättre skärmat från buller.  

Fastighetsnära åtgärder avser bullerskydd som uppförs hos fastighetsägare nära järnvägen. Det kan vara fasadåtgärder, det vill säga åtgärder på fönster, friskluftventiler och även väggar ibland för att minska buller inomhus, och/eller lokala bullerskydd för uteplatser. Trafikverket genomför vanligen fastighetsnära bullerskyddsåtgärder inför, eller i början av, byggskedet för att de även ska fungera som bullerskydd under byggtiden.

Källnära åtgärder avser åtgärder som görs vid bullerkällan. I detta fall nära järnvägen i form av bullervallar och bullerskärmar. Källnära bullerskyddsåtgärder uppförs parallellt med att järnvägen byggs om.

Den bullerutredning som görs i järnvägsplanen avser en framtida situation när järnvägen är ombyggd till dubbelspår. Prognosåret är 2040. Att mäta buller längs befintlig järnväg ger oss inte det underlag vi behöver för att avgöra behov av skyddsåtgärder för den ombyggda järnvägen. Mätningar av buller är dessutom väldigt beroende av väder och vind, vilket begränsar möjligheterna att utföra mätningar i större omfattning. Därför gör vi alltid en beräkning av ljudnivåer i väg- och järnvägsplaner.

Bullerberäkningsmodellen som används är anvisad av Naturvårdsverket och grundad på ett stort antal mätningar av buller från olika tågtyper. Beräkningarna görs i avancerade programvaror som skapar modeller av framtida järnväg, närliggande bostadsområden med mera. I modellen kan vi sedan beräkna buller baserat på tågtyper, antal tåg per dygn, hastigheter och så vidare. Modellen beräknar ljudnivåer vid alla byggnader och vi kan även ta fram översiktliga kartor som redovisar hur buller breder ut sig i terrängen.