Logga in
Logga in

Unikt fynd av vikingatida svärd vid E18 Köping-Västjädra

Två vikingatida svärd har hittats vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält utanför Köping, där vi bygger om E18. Svärden stod nerstuckna i gravar och hade lämnats så för drygt 1200 år sedan.

Vi bygger om E18 mellan Köping och Västjädra till motorväg med två körfält i vardera riktning, för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. I samband med att vi bygger om E18 har det gjorts arkeologiska undersökningar vid vägen.

Historiskt gravfält

Ett stenkast från Köping ligger Viby/Norrtuna. Där finns det stora gravfältet med ungefär 100 gravar – varav två gravhögar – som dateras till yngre järnålder, cirka 600–1000 e.Kr. Det var i den ena gravhögen som svärden oväntat hittades. Under en senare tidsperiod, kanske 200–300 år efter att den byggdes, har människor återvänt till högen och anlagt ytterligare tre nya gravar inbyggda i den första.

Två vikingasvärd på samma plats

Det handlar om tre stensättningar, det vill säga gravar byggda av sten. I den ena stensättningen fanns en stor mängd vackra glaspärlor. I de två andra har svärden stuckits ner i marken, mitt i respektive grav - något som är mycket ovanligt.

– Vi kunde se handtaget till ett av svärden sticka upp ur marken, direkt under grästorven, säger Anton Seiler, på Arkeologerna vid Statens historiska museer.
 
Man har totalt hittat drygt 20 vikingatida svärd i Västmanland tidigare, att då hitta två exemplar på samma gravfält som här, och dessutom orörda i gravarna, är lite av en sensation, speciellt som att de är placerade på det sätt de är.

Svärd för att minnas de anhöriga

Varför svärden står upprätta är svårt att avgöra, men de har satts ner mycket grunt i marken. Kanske var det ett sätt att vörda och minnas sina anhöriga, genom att man kunde besöka platsen där svärden fanns och röra vid dem. Det är oklart varför man har gravlagt flera individer senare i högen, om det handlar om släktskap eller om man ville markera någon sorts tillhörighet. Om det är mans- eller kvinnogravar kan förhoppningsvis de osteologiska analyserna ge svar på.

Både gravar och gårdslämningar vid Viby/Norrtuna

Området har undersökts i etapper, och andra fynd som gjorts i gravarna är kremerade ben från människor och djur, en spelpjäs, delar av en kam och björnklor som kan ha varit del av en björnfäll.

Något som är lite ovanligt med gravfältet i Viby/Norrtuna är att det verkar vara anlagt ovanpå en äldre gård. Under gravfältet kommer det gårdslämningar som är äldre, från bronsålder eller äldre järnålder. Det finns tecken på att man även har ägnat sig åt järnframställning, så det är en väldigt komplex plats.

De arkeologiska utgrävningarna längs med E18 mellan Köping och Västjädra har pågått i två år och är nu avslutade. Svärden är inlämnade till konservering.

Vem gör vad inom arkeologin?

I första hand försöker Trafikverket undvika ingrepp i fornlämningar. Om detta inte går ansöker vi om arkeologiska undersökningar hos Länsstyrelsen, eftersom fornlämningarna är skyddade av kulturmiljölagen. Om hela eller delar av fornlämningen behöver tas bort ska den först undersökas och dokumenteras. Länsstyrelsen ansvarar för de arkeologiska undersökningarna och upphandlar arkeologiföretag som utför arbetet. Trafikverket bekostar och kontrollerar att de planerade arbetena utförs.

Det företag som genomförde de arkeologiska undersökningarna vid E18 mellan Köping och Västjädra var Arkeologerna (SHM).

Läs mer om arkeologin längs E18 mellan Köping och Västjädra där vi bygger om den mötesfria vägen till motorväg med två filer i vardera riktning.