Logga in
Logga in

Därför tar det tid att planera en järnväg - planläggning är en demokratisk process

Hur går det till när vi planerar en ny järnväg och när kan du vara med och påverka? Här kan du läsa mer om de olika delarna i planeringen.

När vi ska planera en ny järnväg inleder vi en planläggningsprocess som regleras av lagen om byggande av järnväg. I processen tar vi fram en järnvägsplan, som visar var och hur järnvägen ska byggas. Det är en demokratisk process som är viktig och måste få ta tid. I planeringen ingår olika skeden för att ge goda möjligheter till insyn och möjlighet att framföra synpunkter flera gånger. 

Planläggningsprocessen för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås innehåller fem skeden. Mörka block visar vilka skeden som pågår nu. Gråa block visar avslutade skeden.

Här kan du öppna figuren i större format: Ny järnväg Göteborg–Borås fem skeden

Utöver en ny järnväg mellan Göteborg och Borås kommer vi också att starta planeringen av en bibana till Mölnlycke. 

Bibana Mölnlycke kommer att planeras i en egen planläggningsprocess och vi startar i det första skedet.

Här kan du öppna figuren i större format: Bibana Mölnlycke fyra skeden

När kan jag påverka?

Under processens gång håller vi flera samråd. Samråd innebär att vi kontaktar och för dialoger med bland annat andra myndigheter, kommuner, organisationer, enskilda berörda och allmänheten för att få synpunkter på utredningen och kunskap om området som vi utreder. 

Samråden kan gå till på olika sätt, det kan exempelvis vara möten eller att handlingar och kartor presenteras på webbsidan där du kan lämna synpunkter digitalt. Samråden har olika inriktningar beroende på när i processen de äger rum. Tidigt i processen, i lokaliseringsutredningen, ligger större fokus på allmänna intressen (exempelvis mark- och vattenområden enligt 3-4 kap. miljöbalken, riksintressen för natur- och kulturmiljö). Enskilda intressen (exempelvis enskilda fastigheter) beaktas mer senare i processen i framtagande av planförslag. 

Du kan läsa mer om varje skede nedan. De skeden som vi befinner oss i nu för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås är tillåtlighetsprövning och framtagande av planförslag till järnvägsplaner. För bibanan till Mölnlycke kommer vi att starta planeringen med att ta fram ett samrådsunderlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 

Som ett första steg i planläggningsprocessen ska länsstyrelsen fatta beslut om den nya järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP). För att de ska kunna fatta det beslutet behöver vi ta fram samrådsunderlag som översiktligt beskriver hur omgivningen kan komma att påverkas av den nya järnvägen. Samrådsunderlaget behöver därefter samrådas och synpunkterna behöver sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen ligger sedan till grund för länsstyrelsens beslut att järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram och att samråd ska ske med en utökad samrådskrets, som innefattar länsstyrelsen, regional kollektivtrafikmyndighet, de berörda kommunerna, de enskilda som särskilt berörs samt med statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda. 

För ny järnväg mellan Göteborg-Borås genomfördes det första samrådet om samrådsunderlaget och om förutsättningar i området våren 2020. Länsstyrelsen fattade beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan i juli 2020.

För Bibana Mölnlycke förbereds nu start av planläggningsprocessen där första steget är samrådsunderlag inför länsstyreslens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

Nästa steg i planeringen är en lokaliseringsutredning med en tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. När vi bygger en järnväg så ska den ges ett sådant läge och utformas på ett sådant sätt som gör att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. I lokaliseringsutredningen identifierar, beskriver och utvärderar vi alternativa korridorer för den framtida järnvägen. Utredningen utmynnar i vårt ställningstagande till val av alternativ med rangordning. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller identifiering och beskrivning av järnvägens miljöpåverkan samt behov av miljöanpassningar och skyddsåtgärder.

För ny järnväg mellan Göteborg och Borås höll vi tre större samråd (våren 2020, hösten 2020 samt våren 2021) med bland annat andra myndigheter, kommuner, organisationer, enskilda berörda och allmänheten för att få synpunkter på utredningen och kunskap om området som vi utreder. Alla synpunkter som kom in under samrådsprocessen sammanställde och bemötte vi i en samråds­redogörelse. Du hittar samrådsredogörelsen under Dokument här på webbsidan.

Under planeringen hålls även kontinuerliga samråd i flera olika mötesserier med Västra Götalandsregionen, berörda kommuner, kommunalförbunden i Göteborg och Borås, Länsstyrelsen Västra Götaland och Swedavia. I dessa mötesserier, som kommer att pågå under hela planläggningsprocessen, deltar både tjänstemän och politiker. 

Eftersom den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås ska tillåtlighetsprövas behöver länsstyrelsen godkänna miljökonsekvensbeskrivningen som hör till lokaliseringsutredningen. Hösten 2021 skickade vi in miljökonsekvensbeskrivningen till länsstyrelsen för godkännande. Samrådsredogörelsen för samråd våren 2020, hösten 2020 och våren 2021 skickades även med som underlag. Länsstyrelsen Västra Götalands län godkände miljökonsekvensbeskrivningen den 25 februari 2022.

Vi ställde ut den färdiga lokaliseringsutredningen och miljökonsekvensbeskrivning för granskning i mars 2022. Granskning är ett sista formellt skede för lokaliseringsutredningen där granskningssynpunkter kan lämnas. De synpunkter som kom in sammanställde vi i ett granskningsutlåtande, även detta går att hitta under Dokument. 

För infrastruktur är det större väg- och järnvägsprojekt med stor påverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten som kan bli föremål för prövning. Prövningen visar om järnvägen kan tillåtas på en viss plats. Om regeringen ger tillåtlighet för ett lokaliseringsalternativ ska järnvägen byggas inom den korridor som beslutas för lokaliseringsalternativet.

För att regeringen ska kunna fatta beslutet behöver lokaliseringsutredningen och miljökonsekvensbeskrivning gå djupt i frågor om bland annat riksintressen, Natura 2000 och artskydd för att säkerställa att järnvägen kan byggas med hänsyn till miljöbalkens regler. Inför regeringens tillåtlighetsprövning och beslut om vilken korridor som ska utredas vidare behövs även en beredningsremiss med berörda myndigheter.  

I oktober 2020 fattade regeringen beslutet att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. miljöbalken. En beredningsremiss med berörda myndigheter genomfördes parallellt med granskningen av lokaliseringsutredningen. Vi planerar att skicka in ansökan om tillåtlighet inklusive lokaliseringsutredningen med miljökonsekvensbeskrivning till regeringen för prövning i början av 2025.

I arbetet med planförslag till järnvägsplaner utreder vi exakt var järnvägen ska gå inom det lokaliseringsalternativ som vi kommer fram till i lokaliseringsutredningen. Under arbetet med järnvägsplaner studerar vi alternativa utformningar och detaljer för järnvägens utformning, tekniska lösningar, skyddsåtgärder med mera för att klarlägga vilken mark som behövs för järnvägen. Vid samråden är det ett större fokus på enskildas intressen och hur fastighetsägare påverkas av den nya järnvägen. Innan järnvägsplanen ställs ut för granskning, som är ett sista formellt skede där granskningssynpunkter kan lämnas, ska länsstyrelsen godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Efter granskningen sammanfattar vi de synpunkter som kommit in i ett granskningsutlåtande, föreslår hur de ska behandlas och skickar därefter järnvägsplanen till länsstyrelsen för tillstyrkan. 

För järnvägen mellan Göteborg och Borås har sträckan delats upp i flera olika delar där vi tar fram separata järnvägsplaner för varje del. I detta skede har vi planerat två samråd per järnvägsplan. Vid det första samrådet kommer vi att presentera förslag på möjliga spårlinjer och eventuella bortval. Vid det andra samrådet återstår en spårlinje som beskrivs mer detaljerat inklusive omgivningspåverkan och skyddsåtgärder. Under samråden kommer vi även att samråda miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen. De synpunkter som kommer in redovisas och bemöts i en samråds­redogörelse. 

Under planeringen hålls även kontinuerliga samråd i flera olika mötesserier med Västra Götalandsregionen, berörda kommuner, kommunalförbunden i Göteborg och Borås, Länsstyrelsen Västra Götaland, Västtrafik och Swedavia. 

Vattenverksamhet och andra miljöprövningar är en egen separat process, men samråden kommer att ske parallellt med samråden för järnvägsplanen. Läs mer under Tillstånd för vattenverksamhet.

När järnvägsplanen är klar genomför Trafikverkets avdeldning för Juridik och planprövning en fastställelseprövning. När järnvägsplanen fastställts och den har vunnit laga kraft kan vi börja lösa in den mark som behövs för den nya järnvägen. Under Vanliga frågor och svar kan du läsa mer om hur det går till när vi löser in mark.

Vi kommer också behöva söka tillstånd enligt miljöbalken kapitel 11 för så kallad vattenverksamhet. Prövningen sker hos Mark- och miljödomstolen. I tillståndet regleras de villkor och krav på skyddsåtgärder som ska gälla. Vattenverksamhet och andra miljöprövningar är en egen separat process, men samråden kommer att ske parallellt med samråden för järnvägsplanen. 

För att vi ska kunna fastställa en järnvägsplan måste kommunens detaljplaner stämma överens med järnvägsplanen, på de sträckor det finns detaljplan. Därför arbetar kommunerna med sina detaljplaner samtidigt som vi arbetar med våra järnvägsplaner. Även en detaljplan ska samrådas och då finns chansen att tycka till. Därefter ska den beslutas av politikerna i kommunen.