Helgarbeten påverkar trafiken i Götatunneln

Det är en utmaning att bygga en tunnel över en annan tunnel. Inte minst gäller det Västlänkens passage över Götatunneln. För att klara passagen har vi i ett tidigare skede utfört förstärkningsarbeten vid Kanaltorget och Otterhällan.

Förstärkningen vid Otterhällan består av ett betongvalv inne i Götatunneln. Mellan betongvalvet och det ovanliggande berget skiljer det cirka 2 cm, ett ovidkommande utrymme skulle man kunna tycka. I själva verket behöver detta hålrum tätas med cementinjektering för att berget ska kunna fördela lasterna till betongvalvet från den framtida tågtrafiken i Västlänken.

Cementinjekteringen, eller tätningen, behöver vi göra inifrån själva Götatunneln. Arbetet inleds med att vi monterar ned vissa tekniska installationer, till exempel belysning, för att sedan kunna pumpa in injekteringen i utrymmet mellan berg och betongbåge. Därför behöver vi stänga av Götatunneln i västergående riktning helgerna vecka 37, 39, 40 och 41.

-  Vi kan inte skjuta detta arbete på framtiden, säger Magnus Linde, projekteringssamordnare Haga. I den fortsatta tunneldrivningen mot Rosenlund kommer alla transporter av bergmassor att ske via Stora Badhusgatan. Cementinjekteringen måste vara på plats för att berget ska kunna ta lasterna även från dessa tunga fordon. Motsvarande arbeten kommer vi även att behöva göra för det östergående tunnelröret i Götatunneln, men det ligger längre fram i tiden, fortsätter Magnus.

Västlänkens passage över Götatunneln

I april kunde vi sakta men säkert börja driva Västlänkens huvudtunnel över Götatunnelns norra rör. Vid passagen tar vi ut berget stegvis, där den övre delen av tunneln tas ut genom försiktig sprängning, cirka två meter åt gången. De sprängningsarbeten som påverkar trafiken i Götatunneln beräknar vi vara klara vecka 37.

När den övre delen har sprängts ut går vi tillbaka till början av passagen och påbörjar uttaget av bottendelen. Då är vi som närmast Götatunneln och berguttaget sker med hjälp av mindre sprängningar, vajersågning, hydraulisk spräckning, knackning eller en kombination av dessa metoder. Därefter lastas bergmassorna på lastbilar och körs ut.

-    Att det kan bli aktuellt att utföra mindre sprängningar för att ta ut bottendelen kommer inte att påverka trafiken i Götatunneln, säger Magnus Linde. När vi tar ut bottendelen borrar eller sågar vi först en kontur. Genom att skapa en slits mellan berget som ska sprängas bort och kvarstående tunnelkontur, reducerar vi vibrationerna mot Götatunneln, berättar Magnus.