Västlänken Västlänken lyfte Hisingsbron – trafiken körde på som vanligt
En av Västlänkens största tekniska utmaningar är avklarad – Hisingsbron har lyfts upp och avväxlats. Bron vilar nu direkt på Västlänkens tunneltak.
När Göteborgs stad byggde Hisingsbron 2021 hade Västlänkens tunnelbygge ännu inte passerat under bron. För att vi skulle kunna bygga tunneln utan att påverka trafiken på bron eller dess stabilitet, byggdes två tillfälliga brostöd. Brostöden vilade på 16 betongfyllda stålpålar, var och en 68 meter lång. Med brostöden på plats kunde vi gräva och sedan gjuta tunneln omkring pålarna.
Då pålarna löpte rakt genom tunneln behövde vi ta bort dem för att få plats med den framtida tågtrafiken. Eftersom de bar upp brons vikt var det nödvändigt att omfördela belastningen från pålarna till Västlänkens tunneltak istället. Det var viktigt att se till att arbetet kunde genomföras utan att orsaka rörelser i bron eller i marken.
— Att genomföra en avväxling av denna storlek och komplexitet är unikt i Sverige. Vi inledde projekteringsarbetet redan 2021 och har samarbetat med broförvaltare, geotekniker, mätningsingenjörer och experter på tunga lyft, berättar Per Fahlman, produktionsledare på deletapp Centralen.
Lyckad milstolpe tack vare tätt samarbete
Genom att kontrollerat lyfta Hisingsbron kunde vi flytta vikten av bron från de tillfälliga brostöden till Västlänkens tunneltak istället. Arbetet blev klart under februari och var en förutsättning för att vi skulle kunna bygga klart tunneln under bron.
— Vi är stolta och glada över att arbetet har gått enligt plan. Det är tack vare noggrant förarbete och ett nära samarbete mellan alla involverade parter. Avväxlingen av Hisingsbron är en stor milstolpe för Västlänken och ett viktigt steg mot att öppna station Centralen för trafik i december 2026, fortsätter Per Fahlman.
Så gick lyftet till
Ett av de mest tekniskt avancerade stegen var att lyfta Hisingsbron så att de tunga betonggjutna stålpålarna inuti tunneln kunde kapas. För att göra det placerade vi 24 hydrauliska domkrafter under brostöden, tolv under varje. För att säkra stabiliteten om någon av domkrafterna skulle haverera monterade vi stålbalkar runt brostöden, som fungerade som en säkerhetspallning.
Vi genomförde först ett provlyft för att testa stabiliteten och identifiera eventuella utmaningar innan det slutgiltiga lyftet. För att fördela trycket jämnt lyfte vi bron lite i taget. Totalt tog lyftet fyra timmar.
— Lyftet gick bra och kunde genomföras utan att störa trafiken. Trots att bron endast lyftes två millimeter, var vikten som hanterades enorm – 480 ton per brostöd, totalt nästan 1000 ton, berättar Per Fahlman.
Noggranna mätningar genomfördes kontinuerligt
Det var viktigt att minimera rörelser i marken under hela arbetes gång. Bron fick maximalt röra sig 20 mm för att undvika skador på brolager och spårvagnsspår.
— Att bygga i lera innebär alltid en utmaning, eftersom marken är känslig för förändringar i belastning och vattenförhållanden, fortsätter Per Fahlman. Små variationer i grundvattennivån kan orsaka rörelser i konstruktionen, vilket vi noggrant behövde kontrollera och hantera.
Kapning av de tunga betonggjutna stålpålarna
När bron vilade på domkrafterna och säkerhetspallningen kunde vi kapa de tunga, betongfyllda stålpålarna. Varje kapad del vägde mellan tre och fem ton.
Våra mätningar visade att bron behövde finjusteras för att uppnå en helt horisontell broyta. Ett av brostöden sänktes 19 millimeter och det andra 17 millimeter för att säkerställa en exakt nivå.
Fixering av bron i nytt läge
När samtliga stålpålar var bortkapade återstod det sista steget – att permanent gjuta fast bron i nytt läge. Betongen pumpades genom hål i brostöden. På så sätt kunde vi gjuta mellan tunnelns tak och brostöden. Betongen utvidgades och fyllde alla hålrum, vilket förhindrade att sprickor och luftfickor uppstod.
Efter att betongen härdat kunde vi ta bort domkrafterna, och slutföra det sista gjutningsarbetet.
Nu vilar Hisingsbron stadigt på Västlänkens tunneltak
Hisingsbron ligger nu stadigt på tunneltaket och vi fortsätter arbetet med att bygga klart Västlänken. I december 2026 öppnar Västlänkens station Centralen för trafik. Den kommer att ligga norr om den befintliga centralstationen och byggs med två perronger och fyra järnvägsspår. Nya station Centralen innebär att det får plats fler tåg på Göteborgs centralstation vilket möjliggör ett ökat resande med kollektivtrafiken.
Foto: Malin Odepark Larsson NCC och Ulf Angberg Trafikverket
Läs artiklar om vårt arbete inför att avväxla Hisingsbron:
Nu gjuter vi tunneln under Hisingsbron - www.trafikverket.se
Schaktet under Hisingsbron nere på rätt nivå - www.trafikverket.se
