Logga in
Logga in

Örebro Hallsberg–Stenkumla

Sista delen av Dubbelspår Hallsberg–Degerön. Vi bygger 14 kilometer dubbelspår. Ett steg mot effektivare och mer hållbara godstransporter. När fler tåg ryms på spåren innebär det också en fördel för persontrafiken.

English

Vad?

Här bygger vi cirka 14 km dubbelspår, varav 12 km går i ny sträckning. Bygget omfattar även en 2,4 km lång tunnel, ett tiotal broar och en utbyggnad av Hallsbergs godsbangård.

Varför?

Ökad kapacitet betyder plats för fler, längre och tyngre tåg. Det minskar sårbarheten i järnvägssystemet och är ett viktigt steg mot mer hållbara transporter.

Nuläge

Vi bygger i olika faser och i olika entreprenader. Samtidigt som vi fortsätter med förberedande arbeten har vi nu börjat bygga, och upphandlar även kommande entreprenader.

Om projektet

Den fem mil långa järnvägssträckan från Hallsberg till Degerön är en del av Godsstråket genom Bergslagen och har stor betydelse för godstransporterna både inom Sverige och vidare ut i Europa. Idag är järnvägen hårt belastad, och det är trångt på spåren. Risken för störningar på sträckor med enkelspår är stor. Vi bygger ut för att fler tåg ska kunna gå på banan och transporttiderna ska minska. Med ökad kapacitet kan mer trafik flyttas över från väg till järnväg. Det ger positiva effekter på miljön eftersom koldioxidutsläppen minskar.

En del av Dubbelspår Hallsberg-Degerön

Hallsberg−Stenkumla är den sista och mest omfattande delen av Dubbelspår Hallsberg−Degerön. Här bygger vi dubbelspår på en cirka 14 kilometer lång sträcka, varav 12 kilometer går i ny terräng. Bygget omfattar även en 2,4 kilometer lång tunnel, ett tiotal järnvägsbroar samt en vägbro. Även utbyggnaden av Hallsbergs godsbangård ingår i projektet.

Digitalt nyhetsbrev

Vill du få nyheter om järnvägsutbyggnaden samlade i ett mail? Då ska du prenumerera på det digitala nyhetsbrevet från Dubbelspår Hallsberg-Degerön.

Nyheter

Tidsplan

Sträckan mellan Hallsberg och Stenkumla är den sjätte och sista som vi bygger av Dubbelspår Hallsberg-Degerön. Här bygger vi dubbelspår på en cirka 14 kilometer lång sträcka, varav 12 kilometer går i ny sträckning. Bygget omfattar även en 2,4 kilometer lång tunnel, ett tiotal järnvägsbroar samt en vägbro. Projektet är delfinansierat av EU.

2 Gång- och cykelväg Östansjö-Hallsberg, samrådsunderlag tidigt skede 5–23 maj 2025

4 Bron över väg 50 söder om Åsbro Våren 2024–Oktober 2026

5 Tripphultstunneln Byggstart november 2025

6 Gång- och cykelväg Östansjö-Hallsberg, samråd November 2025

7 Spår, signaler och kontaktledning 2029–2031

8 Dubbelspår klart 2031

Trafikpåverkande arbeten

Tillfälliga cirkulationsplatser

Det åker ungefär 5000 fordon per dag på väg 50 utanför Hallsberg. Det innebär att framkomligheten på vägen inte får begränsas allt för mycket. När vi bygger dubbelspårig järnväg mellan Hallsberg och Stenkumla, vilket inkluderar en ny järnvägstunnel i Tripphultsområdet, kommer stora mängder tung trafik att behöva svänga ut på och trafikera riksvägen. För att öka trafiksäkerheten och bidra till ett bättre trafikflöde under byggtiden har vi fått tillstånd att tillfälligt sänka hastigheten och bygga två tillfälliga cirkulationsplatser på väg 50 vid korsningarna mot Tälleleden och Kassmyra.

Tas bort efter byggtiden

Cirkulationsplatserna och hastighetssänkningarna är tillfälliga, även om de kommer att finnas på platsen under flera år. Syftet med de tillfälliga cirkulationsplatserna och hastighetssänkningen är att minska risken för olyckor och förbättra trafikflödet under en period på flera år när många tunga fordon och masstransporter trafikerar vägarna på grund av dubbelspårsbygget och den nya järnvägstunneln. När den perioden är över kommer cirkulationerna på väg 50 att tas bort, och hastighetsbegränsningen justeras tillbaka.

Vi bygger en järnvägsbro över väg 50 söder om Åsbro. För att kunna bygga brostöd mellan körfälten behöver vi flytta trafiken i sidled. Därför har vi byggt en förbiledningsväg bredvid riksvägen. På så vis kan vi bygga järnvägsbron på ett säkert och effektivt sätt samtidigt som vi har minsta möjliga påverkan på trafiken.

Ett körfält avstängt

Förbiledningsvägen är cirka 260 meter lång med ett körfält i vardera riktning. Skyltad hastighet är 50 km/h. Vi leder trafiken förbi våra byggarbeten vid väg 50 söder om Åsbro på den här tillfälliga vägen till och med våren 2026. Byggtiden för järnvägsbron över väg 50 beräknas till ungefär 2 år.

Vi bygger en järnvägsbro över Bladsjön i närheten av väg 609 mot Karintorp. För att kunna bygga brostöd behöver vi flytta trafiken i sidled. Därför har vi byggt en förbiledningsväg bredvid Karintorpsvägen. På så vis kan vi bygga järnvägsbron på ett säkert och effektivt sätt samtidigt som vi har minsta möjliga påverkan på trafiken.

Förbiledning till och med juni 2026

Förbiledningsvägen är cirka 200 meter lång, 4 meter bred och har en mötesficka för personbil. Skyltad hastighet är 30 km/h. Vi leder trafiken förbi våra byggarbeten vid Bladsjön på den här tillfälliga förbiledningsvägen från april 2024 till och med juni 2026.

Kartor över vad vi bygger

Här kan du se kartor över vad vi bygger inom Dubbelspår Hallsberg–Stenkumla.

Sprängningsarbeten

Söder om Tripphultstunneln

Vi påbörjar våra sprängningsarbeten strax norr om Karintorp, vid Bållby. Arbetena sker under dagtid med nödvändiga säkerhetsåtgärder på plats. Sprängningsarbetena kommer att gå successivt mot det södra tunnelpåslaget där det kommer att pågå sprängningar hela sommaren, under hösten 2025 och kommande år. Det gör vi bland annat för att bygga bergskärningar som leder fram till den blivande tunnelmynningen. I november 2025 beräknar vi kunna börja bygga själva tunneln.

Vid Bladsjön och väg 50 söder om Åsbro

För att få plats med brostöden till broarna över Bladsjön och väg 50 strax söder om Åsbro jämnar vi ut marknivån där vi ska bygga broarna genom att spränga bort bergspartier och stora stenblock. 

Vi är i stort sett klara med sprängningsarbetena vid Bladsjön och väg 50 söder om Åsbro. Det kan eventuellt bli aktuellt med någon enstaka sprängning vid behov, om vi till exempel upptäcker oväntat berg i marken där vi arbetar.

Så går en sprängning till

  • En borrvagn borrar hål i berget för kommande sprängladdning. Borrningen kan vara högljudd och damma, men orsakar inga vibrationer eller andra störande inslag.
  • När hålen är borrade kommer en sprängare och laddar borrhålen som kopplas ihop med tändare. Med tändarna styr sprängaren hur salvan ska tändas upp och i vilka intervaller hålen ska initieras.
  • Sprängmattor täcks över salvan för att skydda mot mindre, flygande stenar.
  • Inför varje sprängning varnar vi med korta ljudsignaler (- - - - - - ) som följs av en kort tystnad strax före sprängning, och slutligen ljuder en lång ljudsignal (————) som markerar att sprängningen är över.

Så här kan det se ut och låta när vi spränger. Filmen visar en sprängning söder om Tripphultstunneln utanför Hallsberg, där vi bygger dubbelspårig järnväg. Inför sprängningen varnar vi med korta ljudsignaler, och efter sprängningen ljuder en längre skarp signal.

Så märker du av sprängningarna i närområdet

Sprängningarna kan höras och kännas för dig som bor och vistas i närområdet. Vissa kan uppleva detta som skrämmande, men det är inte farligt. 

Beroende på väder, växtlighet och grundförutsättningar så kan man känna av markvibrationer eller luftstötsvågor på olika avstånd. 

Sprängladdningen orsakar normalt inte skador på byggnader.

Tripphultstunneln

Sydost om Östansjö är markens lutning för stor för att järnvägen ska kunna dras ovan mark i den valda spårlinjen. Därför bygger vi en 2,4 km lång tunnel, Tripphultstunneln, mellan Perstorp och Bållby.

Beprövad byggmetod

Tunneln kommer att bestå av två enkelspårstunnlar. De kommer att gå genom berg av god kvalitet, men vi tätar ändå berget innan sprängning genom så kallad injektering, med cementbaserat tätningsmedel. Det är en beprövad metod för den här typen av tunnelbyggen. På så sätt hindrar vi att grundvattnet tränger in i tunneln och att grundvattenytan därmed sänks. Hur mycket vi får påverka och vad vi får göra slås fast av Mark- och miljödomstolen.

Förutsättningarna är goda

Vi har utfört omfattande undersökningar av berggrunden, därför kan vi säga att förutsättningarna för att driva tunnel i området är goda. I arbetet med järnvägsplanen har vi också inventerat områdets naturmiljö, gjort en arkeologisk utredning och analyserat kulturarv i området. Järnvägen kommer att gå i ny sträckning. Det påverkar friluftslivet, främst under byggtiden. 

Med tanke på friluftsområdet som ligger i området för spårsträckningen är ett tunnelbygge den bästa lösningen. Byggtiden blir jobbig, men sen har vi naturen och skogen kvar.

Buller och vibrationer

Ett bygge av den här storleken kommer naturligtvis att märkas. Det kommer att bullra av schaktarbeten, transporter och tunneldrivning. Sprängningarna kommer också att orsaka vibrationer. Vi inventerar byggnader i närområdet och anpassar sedan laddningsmängden så att vibrationskraven inte överskrids. 

Fakta om Tripphultstunneln

  • Längd: 2,4 kilometer
  • 2 parallella enkelspårstunnlar
  • Djup: max 40 meter under markytan
  • Bredd ca 9 meter
  • Höjd ca 9,5 meter
  • Avstånd mellan tunnlarna: cirka 10-11 meter
  • Byggstart planerad till 2026
  • Byggtid: cirka 2-3 år

Tunneldrivning – sju steg genom berget

Att spränga och bygga en tunnel kallas tunneldrivning. Tunneln drivs framåt i cykler med sju moment i varje cykel. Genom att upprepa momenten driver vi tunneln framåt, cirka 15-20 meter per vecka.

1. Borrning för injektering

För att undvika vattenläckage tätar vi bergets naturliga sprickor. Det kallas injektering. I en krans runt tunneln borras cirka 20-25 meter långa hål snett framåt i berget. En blandning av cement och vatten pressas under högt tryck in i borrhålen och vidare ut i bergets sprickor. Cementen härdar och på det här viset tätas berget runt den blivande tunneln. Ett vattenläckage kan påverka både tunnel och omgivning.  

Illustration som visar hur man borrar för injektering

2. Borrning

I nästa steg borrar vi själva spränghålen. Med hjälp av en datoriserad borrigg får borrhålen exakt rätt position och längd.

Illustration som visar hur man borrar i berg.

Borrning.

 3. Laddning

Vi laddar hålen med sprängmedel som pumpas in i borrhålen med hjälp av ett laddningsfordon. Sprängmedlet består av flera komponenter som vi blandar i samband med laddningen. Först då blir sprängmedlet explosivt. Laddningarna kopplas samman enligt ett särskilt schema för att detonera i rätt ordning. Med den här styrda sprängningen är det möjligt att spränga försiktigt och skonsamt mot det omgivande berget.

Illustration som visar laddning.

Laddning.

4. Sprängning

Efter laddningen sprängs berget ut. Mängden sprängmedel som används anpassas till till omgivningen. Till exempel är sprängsalvorna mindre i tätbebyggt område. Små sprängsalvor minskar vibrationerna, men gör att tunneldrivningen går långsammare.

Illustration som visar sprängning

Sprängning.

5. Utlastning

När tunneln byggs måste mer än stora mängder berg transporteras från bergtunnlarna. De bortsprängda och krossade bergmassorna är en råvara som kommer att användas i bygget men också i andra byggprojekt i regionen.

Illustration som visar utlastning.

Utlastning.

6. Skrotning

Vid skrotningen knackar vi bort allt löst berg från tunneltak och väggar. Med hjälp av en hydraulisk hammare gör vi först en mekanisk skrotning. Slutligen görs skrotning för hand.

Illustration som visar skrotning.

7. Förstärkning

Tunneln förstärks med bergbultar. Behovet av bergförstärkning varierar längs sträckan och beror på bergets kvalitet. Sedan sprutar vi tunnelns väggar och tak med betong. Den förstärkta tunneln kläs sedan in med en innervägg och innertak för att skapa en torr tunnelmiljö.

Illustration som visar förstärkning.

Förstärkning.

(Illustratör: Tomas Öhrling, 2015)

Dokument

Här kan du läsa och ladda ner dokument, till exempel samrådsredogörelser och den fastställda järnvägsplanen.

Dubbelspår Hallsberg-Degerön

Medfinansieras av EU

Dubbelspår Hallsberg−Degerön är ett av Trafikverkets projekt som har beviljats medfinansiering av EU-fonden CEF (Connecting Europe Facility).

Nationell plan för transportinfrastrukturen

EU medfinansierar projektet, där delsträckan Hallsberg-Stenkumla fått cirka 9 miljoner euro. Dessförinnan har även delsträckorna Dunsjö-Jakobshyttan och Jakobshyttan-Degerön tillsammans tilldelats cirka 28 miljoner euro, och delsträckan Stenkumla-Dunsjö fått medfinansiering från EU på 12,6 miljoner euro. Trafikverket samordnar ansökningsprocessen i Sverige och det är regeringen som beslutar om vilka projekt som ska få CEF-medel. Enbart projekt som redan finns med i Nationell plan för transportinfrastrukturen och som är fullt finansierade som kan få medfinansiering av EU-fonden CEF.

Förbättrar tillgängligheten till Europa

Medfinansieringen bidrar till målet att höja kapaciteten och därigenom eliminera flaskhalsar och förbättra framkomligheten längs sträckan samt i europeiska stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranean (ScanMed-korridoren).

För ett sammanlänkat Europa

CEF är EU:s stödsystem för att bidra till genomförandet av riktlinjerna för TEN-T (transeuropeiska transportnätverket). CEF heter på svenska Fonden för ett sammanlänkat Europa och på engelska Connecting Europe Facility.

EU-logga

Andra projekt i närheten

Frågor till Trafikverket

Har du en fråga till Trafikverket som inte handlar om järnvägsprojektet Dubbelspår Hallsberg-Degerön? Här kan du ställa din fråga eller lämna information och synpunkter till oss.

Kontakt

Program Dubbelspår Hallsberg-Degerön