Logga in
Logga in

Flera län Enånger-Idenor-Stegskogen (Hudiksvall)

På delen Enånger-Idenor-Stegskogen (via Hudiksvall) ska vi välja korridor – ett geografiskt område lämpligt för ett framtida dubbelspår. En sträcka på cirka 39 kilometer.

Vad?

Vi utreder för etapper och korridorval som möjliggör att Ostkustbanan kan byggas ut med dubbelspår steg för steg.

Varför?

Ostkustbanan, inklusive Ådalsbanan är ett viktig stråk för Sverige och Europa. Dubbelspår längs stråket möjliggör en ökad person- och godstrafik samt ger kortare restider.

Nuläge

Samråd för val av korridor är avslutat och vi planerar att göra ett slutligt val av korridor under 2023.

Om projektet

Två tidigare delsträckor (Enånger-Idenor och Idenor-Stegskogen) har nu slagits ihop till en gemensam utredningssträcka, eftersom det finns starka tekniska och funktionella beroenden mellan etapperna. Samrådshandligen presenterar alternativa korridorer som löper mellan Enånger söder om Hudiksvall och Stegskogen i norr. 

Genom Hudiksvall finns förslag på tre alternativa stationslägen:

  • Ett östligt alternativ i anslutning till befintligt resecentrum
  • Ett västligt i höjd med Bergsjövägen i stadens västra utkant
  • Ett Mittalternativ i Glysis-området

För Iggesund finns förslag på två alternativa stationslägen:

  • På landbro genom samhällets centrala delar
  • Ett E4-nära läge ca 3 km väster om samhället

Slutligt val av korridor och stationsläge i Hudiksvall och Iggesund beräknas till 2023.

Nytt dubbelspår på hela sträckan mellan Gävle-Sundsvall sträcker sig långt fram i tiden eftersom det fortfarande är mycket planering och flera beslut som behöver vara klara innan själva byggnationen kan börja, troligen tidigast om 10 år, kanske mer.

Tidplan

Översyn av korridorerna medförde att vi under sommaren 2021 redovisade ett kompletterande samrådsunderlag för tillkommande ytor och samråd genomfördes 28 juni-10 september 2021. Därefter har skriftliga synpunkter inkommit och Trafikverket har sammanställt en samrådsredogörelse. 

Det kompletterande samrådsunderlaget inklusive samrådsredogörelse tillställdes länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 2021-12-21 att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 

Samråd kring Samrådshandling Val av lokalisering genomfördes 17 januari till 18 mars 2022.

Samrådsredogörelse tas fram och publiceras på webbplatsen.

Samrådsredogörelse lämnas till länsstyrelsen respektive kommunen för sammanvägda ståndpunkter avseende val av korridor.

Trafikverkets ställningstagande om vilken korridor som ska ligga till grund för fortsatt arbete.

Underlaget för ställningstagande grundas på de konsekvensbedömningar som framgår av samrådshandlingen, inklusive bedömningar av måluppfyllelse, samlad miljöbedömning, byggnadskostnader och en samhällsekonomisk bedömning. Därtill beaktas inkomna synpunkter från genomförda samråd samt kommunens och länsstyrelsens sammanvägda ståndpunkter.

Frågor och svar

Alternativen beskrivs som korridorer. En korridor är en yta inom vilket en framtida järnväg med nya anslutnings- och parallellvägar är möjlig. 

En korridor är betydligt bredare än själva järnvägsanläggningen och järnvägen kommer bara att ta en liten del av den i anspråk. Korridorens bredd kan variera beroende av med vilken säkerhet det går att definiera järnvägens läge i terrängen. Bebyggelse och miljöintressen påverkar också korridorens bredd.

En förutsättning för att kunna höja hastigheten, korta restiderna och öka kapaciteten i större omfattning är att bygga en rakare järnväg i ny sträckning. Nuvarande bana är kurvig uppfyller inte dagens krav på nybyggnation av järnväg. Det är enbart längs de etapper som är byggda på 1990-talet där det är tillräckligt hög standard för att kunna bygga det nya spåret parallellt med det gamla.

Eftersom det kommer ta många år innan hela sträckan är utbyggd är det viktigt att säkerställa att nuvarande järnväg fungerar effektivt. Och en ombyggnation i befintlig sträckning skulle innebära stora störningar.

Själva järnvägen är cirka 15 meter bred. Bredden på bankroppen varierar beroende på om den ligger på en hög bank eller i en skärning. Därför är det i dagsläget svårt att veta exakt hur bred själva anläggningen kommer att bli.

25 meter från närmsta ”spårmitt” så görs en trädsäkringszon. I denna zon får inte träd finnas om de är så höga att de kan falla på spåret. Hus, vägar, åkermark och annat som inte kan falla över spåret påverkas inte.

Vid den samrådshandling som presenterades 2017 inkom många synpunkter som Trafikverket har behövt arbeta med. Trafikverket har samtidigt sett över krav och standarder och därefter valt att göra ett omtag för att ta fram ett så bra underlag som möjligt

Den nuvarande järnvägstrafiken flyttas över till det nya dubbelspåret när det är klart. Utgångspunkten är sedan att riva den befintliga och på så sätt frigöra mark till annan användning. Med undantag för vissa industrianslutningar som kan behöva finnas kvar.

När vi planerar för den nya järnvägen är miljöbedömningen en viktig del. Vi utreder förutsättningar, effekter och konsekvenser för de olika miljöaspekterna. Det är vanligt att korridorerna är fördelaktiga ur olika perspektiv.

I en samlad bedömning beskriver vi vilken korridor som ger mest nytta och samtidigt så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Miljöbedömningen inklusive den samlade bedömningen redovisas i samrådshandlingen, val av lokalisering och utgör en viktig del av underlaget för valet av korridor.

Människor som bor, vistas eller arbetar i utredningsområdet är viktiga delar när vi arbetar med miljöbedömning för val av korridor för den nya järnvägen. Vi undersöker sådant som är viktigt för en bra vardag för människor. Det kan till exempel handla om påverkan på rekreationsmöjligheter, fritidsaktiviteter och boendemiljöer. Det handlar även om påverkan på jord- och skogsbruk samt om möjligheter för stationslägen.

I kommande utredningsfaser arbetar vi vidare med möjligheten att skapa trygga och säkra miljöer där människor bor, vistas och rör sig kring den nya järnvägen.

Exakt hur boende kommer att påverkas av buller och vibrationer från ett nytt dubbelspår vet vi inte idag. Det vi vet är att när vi bygger nytt har vi större möjligheter att utforma anläggningen och vidta åtgärder för att minimera vibrationer och stomljud men även buller. Inom ramen för val av lokalisering utförs en översiktlig bullerutredning för att identifiera skillnader mellan korridorerna ur bullersynpunkt. 

Det är först i nästa fas som vi utreder och beräknar buller och vibrationer för att komma fram till vilka skyddsåtgärder som krävs. Det finns riktvärden för buller och vibrationer som tillämpas när nya vägar och  järnvägar byggs. Om riktvärden överskrids överväger Trafikverket olika typer av skyddsåtgärder. Det är i första hand åtgärder som bullerskyddsvallar eller skärmar längs med järnvägen och i andra hand åtgärder på enskilda fastigheter på till exempel fönster eller uteplatser.

När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas mer i detalj. Då kommer vi veta mer om vilka fastigheter som påverkas av den nya järnvägen. Skulle du som enskild fastighetsägare bli påverkad kommer Trafikverket bjuda in dig till samråd.

En korridor är det område inom vilket en framtida järnväg är möjlig. I tidiga skeden finns oftast flera möjliga korridorer för en framtida järnväg. Trafikverket håller nu på att ta fram underlag och samråder med allmänheten för att kunna ta ställning till inom vilken korridor den framtida järnvägen ska lokaliseras. När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas

Alla fastighetsägare som påverkas kommer i skedet Samrådshandling-framtagande av planförslag att bjudas in till informations- och samrådsmöten. Vid dessa möten får du mer information om och hur din fastighet kan påverkas.

Det finns inget bestämt avstånd hur nära järnvägen man kan bo, utan det är beroende av olika faktorer där det är bullret som oftast styr avståndet. Hur bullret sprider sig beror på om järnvägen går i markplan uppe på bank eller nere i skärning, på bro eller i tunnel och hur landskapet ser ut. Det som också påverkar är möjligheterna till att bullerskydda järnvägen eller fastigheten. Detta utreds för varje berörd fastighet i järnvägsplanen i ett senare skede.

Om det i järnvägsplanen visar sig att marken från en fastighet behövs för järnvägen så kommer marken bli inlöst. Vid inlösen så eftersträvar Trafikverket att komma överens med berörda fastighetsägare. Så fort vi vet vilka fastigheter som kommer bli berörda så kommer vi att kontakta fastighetsägarna. Vi ersätter sedan ett oskadat fastighetsvärde med tillägg, det vill säga det värde som fastigheten hade haft om inga planer på järnvägen hade funnits, med ett tillägg på 25 % enligt expropriationslagen.

När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att arbeta vidare med järnvägsplanen och utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas. Att färdigställa en järnvägsplan tar några år. Det är först när järnvägsplanen är klar och har vunnit laga kraft som Trafikverket kan börja lösa in mark.

Men arbetet med att ta fram ett planförslag kan inte göras innan etappen är prioriterad och beslutad i nationell plan för transportsystemet.

 

Kontakt

Peter Nyberg

Projektledare

Telefon: +46 10-123 29 59