Logga in
Logga in

Flera län Ostkustbanan dubbelspårsutbyggnad

Vi planerar och utreder för dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, en av Sveriges mest belastade järnvägssträckor.

Vad?

Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall behöver byggas ut och vi utreder för etapper och korridorval som möjliggör att Ostkustbanan kan byggas ut med dubbelspår steg för steg.

Varför?

Ostkustbanan, inklusive Ådalsbanan är ett viktig stråk för Sverige och Europa. Dubbelspår längs stråket möjliggör en ökad person- och godstrafik samt ger kortare restider.

Nuläge

Val av korridor är gjord för flera etapper och några kvarstår. Samtliga korridorval beräknar vi ska vara klara till 2024.

Om projektet

Stråket Gävle-Sundsvall och vidare mot Västeraspby norr om Kramfors har betydande brister i utbud, kapacitet och restider. Utbyggnad till dubbelspår på etapperna Gävle-Kringlan och Dingersjö-Sundsvall är beslutade i Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. För övriga etapper fortsätter vi att utreda och planera för en etappindelad utbyggnad inför kommande planrevideringar. Varje utbyggd etapp till dubbelspår kommer att bidra till att restiderna kortas och möjliggör för ökade resor och transporter på järnväg och för en positiv samhällsutveckling.

Vi planerar i etapper

Eftersom hela sträckningen är 22 mil delar vi upp i sträckor och etapper som är möjliga och rimliga att utreda, för att sedan gå vidare och få beslut om finansiering av regeringen i kommande nationella transportinfrastrukturplaner.

Utredningsarbetet har kommit olika långt för de olika etapperna och i vilket skede de är kan du läsa mer om via länkarna här nedan. Parallellt pågår planering och arbeten med järnvägsplaner för etapper som är beslutade i nationell infrastrukturplan, för andra etapper ska vi samråda  och sedan välja lämplig korridor (geografiskt område) för järnvägen.

Sedan 2011 samarbetar vi med kommunerna längs sträckan för att ta fram korridorval och etapper som möjliggör att Ostkustbanan kan byggas ut. Vilka etapper och finansieringen för utbyggnaden beslutas i nationell plan. Vi beräknar att ha samtliga korridorval klara till 2024 inför kommande revideringar av nationell plan för transportinfrastukturen. 

Deletapper

Eftersom hela sträckningen är 22 mil delar vi upp i etapper som är möjliga att utreda för att sedan gå vidare och få beslut om finansiering av regeringen i kommande nationella infrastrukturplaner.

Läs mer om varje deletapp:

Utbyggnadsstrategi

Trafikverket har tagit fram förslag till strategi och ett förslag till utbyggnadsordning för ny järnväg på Sträckan Gävle-Sundsvall-Härnösand-Västeraspby (norr om Kramfors), längs Ostkustbanan och Ådalsbanan.

Sträckan har delats in i fem etapper, och ordningsföljden har valts för att nå de positiva effekterna så snabbt som möjligt. Förslaget innebär en strategi där utbyggnaden ska ske i en viss ordning för att ge, minskade restider och möjlighet till ökad trafik så snabbt som möjligt. Hudiksvall–Sundsvall ger bäst effekt av fem etapper

Tidplan

Sedan 2011 samarbetar vi med kommunerna längs sträckan för att ta fram korridorval och etapper som möjliggör att Ostkustbanan kan byggas ut med dubbelspår steg för steg. Utredningsarbetet har kommit olika långt för de olika etapperna och i vilket skede de är kan du läsa mer om via länkarna till respektive etapp. 

Fakta om projektet

Här kan du läsa om hur vi jobbar med olika saker inom projektet. Ämnena nedan är valfria och är endast exempel. Längre fram kan man också lägga en länk till mer övergripande innehåll på ämnena, till exempel buller.

Järnvägen längs kusten har stor betydelse för både gods- och persontrafik, men den har låg standard med långa restider och är i stort behov av utbyggnad. Järnvägssträckan trafikeras med en blandning av person- och godstrafik, där persontrafiken utgörs av både snabb- och regionaltåg. Varje typ av tåg har sin egen hastighet vilket ger en svår trafiksammansättning där både möten och förbigång/omkörningar krävs för att  tillräckligt många tåg ska få plats. Det skapar oönskade beroenden mellan tågen och ger såväl förlängda res- och transporttider som ökad störningskänslighet.

De nya mötesstationer, kortare sträckor med dubbelspår, som byggts de senaste åren räcker inte till när person- och godstrafiken förväntas öka. Möjligheten att utveckla tågtrafiken ytterligare är mycket begränsad med dagens anläggning.

Delen Gävle-Sundsvall, Ostkustbanan

Den cirka 22 mil långa järnvägssträckan mellan Gävle och Sundsvall är enkelspårig och har långa avstånd mellan dagens 25 mötesstationer.  Ökad trafik har medfört att restiden mellan Stockholm och Sundsvall  förlängts under en period av år, från ca 3 timmar 1996 för snabbaste tåget, till dagens 3 timmar och 35 min.

Delen Sundsvall-Västeraspby (norr om Kramfors), Ådalsbanan

Järnvägen Sundsvall-Västeraspby (norr om Kramfors) är cirka 13 mil och har idag relativt låg standard. Banan är enkelspårig och har många snäva kurvor som inte tillåter högre hastigheter än 80-95 km per timme. Banans lutning är stor vilket innebär en begränsning av  godstågens vikt. Restiden Sundsvall-Härnösand med tåg är i dag cirka 50 minuter, att jämföra med bil som tar cirka 35 minuter. 

 

Trots de kapacitetshöjande åtgärder som utförts under senare år är sträckan fortfarande hårt belastad. För dubbelspåret finns finansiering för tre etapper

  • Gävle-Kringlan (Axmartavlan) planprocess pågår
  • Dingersjö mötesstation, klar 2021
  • Dingersjö-Sundsvall planprocess pågår.

I väntan på ytterligare etapper gör vi underhåll och andra investeringar som bidrar till:

Ökad punktlighet
Bättre förmåga att återställa vid störningar
Kortare stopptid vid störningar
Mer plats i spåren när godståg kan ledas om till andra banor
Möjlighet att leda om alla slags godståg, oavsett vikt

Mark- och fastigheter

Att ta fram en järnvägsplan tar flera år och det väcker självklart många frågor hos människor som bor och verkar i området. När vi planerar ska vi ta fram hållbara lösningar för både teknik och ekonomi, som balanseras mot intrånget där boende-, kultur- och naturmiljöer berörs. Våra markförhandlare är länken mellan fastighetsägare och järnvägsprojektet och dom jobbar hela tiden för att hitta lösningar där järnvägens sträckning påverkar fastighet eller verksamhet.

Först när en fastställd järnvägsplan vinner laga kraft kan vi formellt tillträda aktuella markområden och påbörja markåtkomst för den framtida järnvägen. Exempel på åtgärder kan vara: köp eller byte av mark, utbetalning av intrångsersättningar (i vissa fall) och bullerskydd med mera.

Om du vill veta om din fastighet eller verksamhet är berörd kan du kontakta oss. När arbetet med järnvägsplanen kommit längre och det börjar bli klart hur stort markområde som ska ingå i järnvägsanläggningen kommer det att redovisas på samrådsmöten. 

I undantagsfall kan en fastighetsägare få sin fastighet inlöst innan järnvägsplanen har vunnit laga kraft. Det gäller om fastighetsägaren har synnerliga skäl för en sådan inlösen.

Enligt lagen om byggande av järnväg har en fastighetsägare möjlighet att få sin fastighet inlöst innan järnvägsplanen har fått laga kraft. Om en förtida inlösen ska bli aktuell måste fastighetsägaren ha synnerliga skäl och fastigheten kommer sannolikt behövas för bygget av dubbelspåret.

Förutsättningar för förtida inlösen

Som synnerliga skäl räknas exempelvis skilsmässa, dödsfall, medicinska skäl eller annat. Oavsett vilket synnerligt skäl som åberopas, ska det medföra att du som fastighetsägare är tvungen att sälja din fastighet just nu.

Trafikverket har en restriktiv tillämpning av förtida inlösen och det sker endast i undantagsfall.

Begäran om förtida inlösen

Vill du som fastighetsägaren ansöka om förtida inlösen ska du skriftligen inkomma med följande uppgifter:

På vilket sätt fastigheten kommer att behövas för järnvägsändamål.
Vilka synnerliga skäl som du anser föreligga.
Uppgifter som visar att du som fastighetsägare försökt sälja fastigheten men att det inte varit möjligt, eller endast varit möjligt till ett pris som uppenbart har påverkats negativt av den planerade järnvägen.
Ansökan kompletterar du med skriftliga handlingar som styrker begäran, såsom läkarintyg, intyg från mäklare om försök till försäljning, begärt försäljningspris etcetera.

Processen

När du är klar med ansökan skickar du den till oss på adress: Trafikverket, att. Oskar Melin, Box 417, 801 05 Gävle

När vi fått in din ansökan tittar vi igenom den och sammanställer handlingen och hanterar ärendet vidare inom Trafikverket.

Handlingen skickas slutligen till regional direktör på Trafikverket som tar beslut om huruvida förtida inlösen kan medges eller ej.

Om medgivande: Trafikverket tar fram marknadsvärdering av berörd fastighet med stöd av oberoende värderare. 
Om avslag: Beslutet kan ej överklagas, men det finns möjlighet till förnyad prövning.

Mer information

Vill du veta mer om förtida inlösen kan vara aktuellt i ditt fall kan du prata med våra markförhandlare. 

 

Frågor och svar

En korridor är en yta inom vilket en framtida järnväg med nya anslutnings- och parallellvägar är möjlig. Alternativen beskrivs som korridorer.

En korridor är betydligt bredare än själva järnvägsanläggningen och järnvägen kommer bara att ta en liten del av den i anspråk. Korridorens bredd kan variera beroende av med vilken säkerhet det går att definiera järnvägens läge i terrängen. Bebyggelse och miljöintressen påverkar också korridorens bredd.

En förutsättning för att kunna höja hastigheten, korta restiderna och öka kapaciteten i större omfattning är att bygga en rakare järnväg i ny sträckning. Nuvarande bana är kurvig uppfyller inte dagens krav på nybyggnation av järnväg. Det är enbart längs de etapper som är byggda på 1990-talet där det är tillräckligt hög standard för att kunna bygga det nya spåret parallellt med det gamla.

Eftersom det kommer ta många år innan hela sträckan är utbyggd är det viktigt att säkerställa att nuvarande järnväg fungerar effektivt. Och en ombyggnation i befintlig sträckning skulle innebära stora störningar.

Själva järnvägen är cirka 15 meter bred. Bredden på bankroppen varierar beroende på om den ligger på en hög bank eller i en skärning. Därför är det i dagsläget svårt att veta exakt hur bred själva anläggningen kommer att bli.

20 meter från närmsta ”spårmitt” så görs en trädsäkringszon. I denna zon får inte träd finnas om de är så höga att de kan falla på spåret. Hus, vägar, åkermark och annat som inte kan falla över spåret påverkas inte.

Vid den samrådshandling som presenterades 2017 inkom många synpunkter som Trafikverket har behövt arbeta med. Trafikverket har samtidigt sett över krav och standarder och därefter valt att göra ett omtag för att ta fram ett så bra underlag som möjligt

Den nuvarande järnvägstrafiken flyttas över till det nya dubbelspåret när det är klart. Utgångspunkten är sedan att riva den befintliga och på så sätt frigöra mark till annan användning. Med undantag för vissa industrianslutningar som kan behöva finnas kvar.

När vi planerar för den nya järnvägen är miljöbedömningen en viktig del. Vi utreder förutsättningar, effekter och konsekvenser för de olika miljöaspekterna. Det är vanligt att korridorerna är fördelaktiga ur olika perspektiv.

I en samlad bedömning beskriver vi vilken korridor som ger mest nytta och samtidigt så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Miljöbedömningen inklusive den samlade bedömningen redovisas i samrådshandlingen, val av lokalisering och utgör en viktig del av underlaget för valet av korridor.

Människor som bor, vistas eller arbetar i utredningsområdet är viktiga delar när vi arbetar med miljöbedömning för val av korridor för den nya järnvägen. Vi undersöker sådant som är viktigt för en bra vardag för människor. Det kan till exempel handla om påverkan på rekreationsmöjligheter, fritidsaktiviteter och boendemiljöer. Det handlar även om påverkan på jord- och skogsbruk samt om möjligheter för stationslägen.

I kommande utredningsfaser arbetar vi vidare med möjligheten att skapa trygga och säkra miljöer där människor bor, vistas och rör sig kring den nya järnvägen.
 

Exakt hur boende kommer att påverkas av buller och vibrationer från ett nytt dubbelspår vet vi inte idag. Det vi vet är att när vi bygger nytt har vi större möjligheter att utforma anläggningen och vidta åtgärder för att minimera vibrationer och stomljud men även buller. Inom ramen för val av lokalisering utförs en översiktlig bullerutredning för att identifiera skillnader mellan korridorerna ur bullersynpunkt. 

Det är först i nästa fas som vi utreder och beräknar buller och vibrationer för att komma fram till vilka skyddsåtgärder som krävs. Det finns riktvärden för buller och vibrationer som tillämpas när nya vägar och  järnvägar byggs. Om riktvärden överskrids överväger Trafikverket olika typer av skyddsåtgärder. Det är i första hand åtgärder som bullerskyddsvallar eller skärmar längs med järnvägen och i andra hand åtgärder på enskilda fastigheter på till exempel fönster eller uteplatser.

När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas mer i detalj. Då kommer vi veta mer om vilka fastigheter som påverkas av den nya järnvägen. Skulle du som enskild fastighetsägare bli påverkad kommer Trafikverket bjuda in dig till samråd.

En korridor är det område inom vilket en framtida järnväg är möjlig. I tidiga skeden finns oftast flera möjliga korridorer för en framtida järnväg. Trafikverket håller nu på att ta fram underlag och samråder med allmänheten för att kunna ta ställning till inom vilken korridor den framtida järnvägen ska lokaliseras. När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas

Alla fastighetsägare som påverkas kommer i skedet Samrådshandling-framtagande av planförslag att bjudas in till informations- och samrådsmöten. Vid dessa möten får du mer information om och hur din fastighet kan påverkas.

Det finns inget bestämt avstånd hur nära järnvägen man kan bo, utan det är beroende av olika faktorer där det är bullret som oftast styr avståndet. Hur bullret sprider sig beror på om järnvägen går i markplan uppe på bank eller nere i skärning, på bro eller i tunnel och hur landskapet ser ut. Det som också påverkar är möjligheterna till att bullerskydda järnvägen eller fastigheten. Detta utreds för varje berörd fastighet i järnvägsplanen i ett senare skede.

Om det i järnvägsplanen visar sig att marken från en fastighet behövs för järnvägen så kommer marken bli inlöst. Vid inlösen så eftersträvar Trafikverket att komma överens med berörda fastighetsägare. Så fort vi vet vilka fastigheter som kommer bli berörda så kommer vi att kontakta fastighetsägarna. Vi ersätter sedan ett oskadat fastighetsvärde med tillägg, det vill säga det värde som fastigheten hade haft om inga planer på järnvägen hade funnits, med ett tillägg på 25 % enligt expropriationslagen.

När vi har en korridor som Trafikverket tagit ställning för så är nästa steg att arbeta vidare med järnvägsplanen och utreda exakt var järnvägen ska gå inom korridoren och hur den ska utformas. Att färdigställa en järnvägsplan tar några år. Det är först när järnvägsplanen är klar och har vunnit laga kraft som Trafikverket kan börja lösa in mark.

Men arbetet med att ta fram ett planförslag kan inte göras innan etappen är prioriterad och beslutad i nationell plan för transportsystemet

Kontakt

Hans Olov Åström

Utredningsledare

Telefon: +46 10-124 16 91

Oskar Melin

Markförhandlare

Telefon: +46 10-123 24 04