Pilotprojekt om artrik energiutvinning i Trelleborg, Skurup och Svedala
Varje år slåttrar Trafikverket 20 000 mil vägkant i hela landet för att ge fri sikt och bättre säkerhet för trafikanter. Nu testas i ett pilotprojekt i Skåne en ny skötselmetod som är bra för både natur och klimat.
Projektet syftar till att öka den biologiska mångfalden i vägkanterna samtidigt som det slåttrade gräset ska omvandlas till biogas. Det är det kombinerade syftet med projektet, att öka den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan, som gjort att projektet fått namnet artrik energiutvinning.
Omvandlar biomassa till biogas
Projektet pågår längs mindre, statliga vägar i kommunerna Trelleborg, Skurup och Svedala under tre år med start sommaren 2020. Med en för ändamålet utvecklad slåttermaskin skördas växterna, samlas upp och transporteras till Gasums biogasanläggning i Jordberga. På biogasanläggningen omvandlas biomassan till biogas, som därefter distribueras via gasledning till marknaden.
Ytterligare en vinst med projektet är att en restprodukt från biogasproduktionen är gödsel av hög kvalitet, som kan levereras ut till lantbruk i regionen.
Den slåttermaskin som används är ett specialdesignat fordon som suger upp biomassan samtidigt som växtligheten skärs av. Fordonet kör i 3 km/timmen, vilket är lägre hastighet jämfört med Trafikverkets ordinarie skötsel.
Nerskräpning försvårar
En riskfaktor som kan försvåra för projektet är om det skulle vara mycket skräp utmed vägkanterna. Detta eftersom biogasanläggningen inte klarar av för mycket föroreningar i den insamlade biomassan.
För att slåttrat biomaterial ska kunna omvandlas till biogas är det viktigt att vägkanterna som slåttras är rena från skräp. Vi vill därför påminna om att alla tillsammans måste tänka på att hålla vägkanterna rena och inte slänga skräp där.
Bidrar till klimatmål
Minskar klimatpåverkan
Projektet förväntas bidra till en minskad klimatpåverkan genom att öka biogasproduktionen. Den biogas som produceras ersätter fossila bränslen i exempelvis fordon.
- Den biogas som ska produceras under pilotprojektets tre år beräknas ge en utsläppsminskning som motsvarar mer än 700 ton koldioxid för de tre år som projektet pågår. Det motsvarar ungefär vad 400 personbilar släpper ut på ett år. Denna vinst räknar vi med trots att pilotprojektet genomförs på en väldigt begränsad yta. Det innebär att om detta arbetssätt kan börja användas i hela landet så ser vi en stor potential, säger Håkan Johansson, nationell samordnare för klimat och energi på Trafikverket.
Trafikverket har mål om en klimatneutral infrastruktur senast 2045. Som delmål ska klimatpåverkan från trafikinfrastrukturen minska med 15 procent till 2020, 30 procent till 2025 och 50 procent till 2030, jämfört med 2015.
Gynnar den biologiska mångfalden
Den regelbundna slåttern som genomförts oavbrutet i årtionden har resulterat i att många vägkanter utvecklats till viktiga biotoper för rödlistade ängsväxter och insekter. Dessa växter och djur mår bra av att slåttrat gräs tas bort, vilket är en viktig anledning till att Trafikverket vill hitta ett användningsområde för det slåttrade gräset. Den regelbundna slåttern som genomförts oavbrutet i årtionden har resulterat i att många vägkanter utvecklats till viktiga biotoper för rödlistade ängsväxter och insekter.
Det arbetssätt som ska testas i pilotprojektet anpassas för att så många olika arter som möjligt ska trivas, bland annat genom att använda en för ändamålet utvecklad maskin som köpts in från Nederländerna.
Arbetssättet har dessutom potential att bli en del i att begränsa spridningen av invasiva arter:
- Vår förhoppning är att återkommande slåtter med insamling av frön också begränsar spridningen av invasiva arter, exempelvis lupiner, som ofta sprids längs våra vägar och konkurrerar ut den inhemska floran. Så genom att slå och framför allt samla upp invasiva arter innan dessa växter sätter frö ska vi på sikt undersöka om detta arbetssätt kan vara ett sätt att begränsa spridningen av invasiva arter, säger Anders Sjölund nationell samordnare för naturmiljöfrågor på Trafikverket.
Mer information
Vanliga frågor och svar
Pilotprojektet genomförs på mindre vägar som förvaltas av Trafikverket runt Jordberga biogasanläggning i Trelleborg, Skurup och Svedala kommuner.
Med den nya slåttermaskinen skördas växtligheten längs vägarna varefter det samlas upp och transporteras till biogasanläggningen i Jordberga.På biogasanläggningen omvandlas biomassan till biogas, som därefter distribueras via gasledning till marknaden.
Ytterligare en vinst med projektet är att en restprodukt från biogasproduktionen är en biogödsel av hög kvalitet, som kan levereras ut till lantbruk i regionen.
Den slåttermaskin som används är ett specialdesignat fordon som skär av och suger upp biomassan, som är skonsam mot ängsväxter och insekter. Fordonet kommer köra i 3-5 km/timmen, vilket är halverad hastighet jämfört med Trafikverkets ordinarie skötsel.
Slåttern utförs av Nordic Road Services som Trafikverket kontrakterat för att underhålla vägarna i driftområde Söderslätt.
Den maskin som kommer användas har ett klipphuvud som är speciellt utformat för att minska risken för att insekter oavsiktligt sugs upp.
Allt insamlat biomaterial upphettas till 70 grader och rötas i biogasanläggningen, vilket innebär att alla frön och växtdelar förstörs och inte kan gro till nya plantor. All transport av biomaterial sker med täckt vagn, för att inte frön ska kunna blåsa av transporten och spridas med vinden.
Projektet sker i samverkan med Gasum (Jordberga biogasanläggning) och Nordic Road Services som Trafikverket kontrakterat för att underhålla vägar i driftområde Söderslätt.
Gasum är Sveriges största producent av biogas och de ansvarar för hela produktionskedjan från leverans av biomassa fram till uppgraderad biogas. Den uppgraderade biogasen distribueras sedan via gasledning till marknaden.
Nationellt skulle vägkantsgräs kunna omvandlas till 0,1-0,8 TWh biogas, variationen är beroende på uttagsbredd och avkastning. Det kan jämföras med den nuvarande totala svenska produktionen som är cirka 2 TWh biogas. Det innebär att jämfört med idag skulle omvandling av vägkantsgräs till biogas potentiellt kunna öka den svenska biogasproduktionen med upp till 40 procent.
Det behövs en viss mängd gräs i större skala för att se om arbetsmetoden bär sig kommersiellt. Det är alltså inte bara klipptekniken i sig vi testar i det här pilotprojektet, det är också biogasproduktionen och hela kedjan med affärsmodellen som är avgörande om det kommer kunna skalas upp nationellt. Men vi kommer utvärdera metoden löpande, och när vi har tillräckligt med kunskap kan det bli aktuellt att sprida det till fler områden.