Logga in
Logga in

Blidöleden

Blidöleden går mellan Yxlan och Blidö i Stockholms skärgård. Färjeledens längd är 530 meter och överfartstiden är fyra minuter. Resan med vägfärjan är avgiftsfri.

Varför eldriven linfärja på Blidöleden

Trafikverket planerar för en eldriven linfärja på Blidöleden. Här vill vi förklara varför vi valt denna lösning. Det stora skälet till elektriskt driven linfärja med elkabel från land är att den medför stora förbättringar för miljön. Med elektrisk drift kan partikel- och koldioxidutsläpp i princip elimineras. Samtidigt kommer motorbullret bli mycket lägre. Jämfört med en dieseldriven färja enligt dagens modell, kan energibehovet minskas med cirka 75 procent.

Att ta sig fram med propeller
Alternativet till en linfärja är en frigående färja med propeller. En frigående färja har naturligtvis den fördelen att den just är frigående, att den inte är kopplad till en kabel. På vissa leder är det ett krav med frigående färja. Det kan bero på ledens längd, om leden går att göra rak och på hur sjöbotten ser ut.

Om det går att göra en linled, alltså en lindragen färja på led, är det alltid bättre ur energi- och underhållssynpunkt. Det beror i sin tur på effektiviteten i ett propelleraggregat. Det går aldrig att nå samma höga verkningsgrad med att skjuta sig fram genom vattnet med en propeller, som det gör att dra sig fram med en lina. Detta oberoende av vad som driver propellern, om det är en dieselmotor eller en elmotor och ett batteri.

Vid strömavbrott
Linfärjan kommer att utrustas med diesel/HVO-generator för att klara att upprätthålla driften även vid strömbortfall. När det gäller dieseldriven reservfärja så kommer vi alltså inte att ha en sådan. 

En befälhavare
En linfärja kan bemannas med en besättningsmedlem i stället för två, som krävs på frigående färjor.

Ellinfärja på Malöleden en sommardag med mycket fritidsbåtar i trafik

På västkusten är det vanligt med linfärjor sedan lång tid tillbaka. De är bemannade med en befälhavare, vilket är standard och dessa färjor uppfyller de lagkrav som finns. Många av västkustens linfärjor trafikerar platser med mycket korsande trafik och det är sällsynt med olyckor. Hamburgsundsleden och Malöleden är exempel på detta. Bilden ovan är från Malöleden en sommardag med fullt av fritidsbåtar.
För Blidöledens del kommer vi att genomföra en testperiod som vi utvärderar.  

Fakta om olika framdrivningsalternativ

  • På en frigående färja driver motorn en propelleraxel som är kopplad till ett propelleraggregat.
  • En dieselmekanisk drivlina är det vanligaste på dagens äldre färjor. På en linfärja betyder det att en dieselmotor driver en vinsch.
  •   En elektrisk frigående färja kräver ett stort energilager och laddning från land. Laddeffekterna kommer bli stora eftersom tiden för laddning är kort. Det kräver utbyggnad av elnätet i betydligt större omfattning är en kabellösning. Investeringskostnaderna för dieselelektrisk eller helelektrisk frigående färja är också mycket stora. Även de löpande kostnaderna i form av diesel/HVO och underhåll blir mycket högre än elkostnader och underhåll på elmotorer.

Fakta om tillverkning av stål och utsläpp av koldioxid
Att tillverka stål ger stora utsläpp av koldioxid. Det beror på att kol traditionellt används för att reducera järnmalm i masugnar. Hur mycket CO2 som släpps ut vid tillverkning av ett ton stål beror på vilken metod som används och olika uppgifter finns därför på utsläppens storlek. 

  • Ett mått är 0,76 koldioxidekvivalenter CO2e per ton konstruktionsstål.
  • Blidöfärjan beräknas väga ca 710 ton vilket motsvara 540 ton CO2-ekvivalenter.
  • Tillverkning av landanläggningen vid Blidö uppskattas ge ett ekvivalent koldioxidutsläpp motsvarande 1 100 ton för stål och betong. Sammanlagt skulle det bli ca 1 540 ton CO2 ekvivalenter.
  • Att köra på diesel ger också utsläpp av koldioxid då diesel är ett kolväte med en CO2-ekvivalens på 2,36 kg/liter.
  • Aurora som idag går på Blidöleden förbrukar ca 600 liter per dygn vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp på ca 516 ton per år.
  • Det betyder att koldioxidutsläppen som orsakats av den nya färjan och dess landlägen är ”återbetalda” efter endast 3,2 år. 

Då anläggningen är beräknad för en teknisk livslängd på 30 år betyder det att de resterande 26,8 åren bidrar den nya färjeleden till en relativ minskning av koldioxidutsläppen med nära 14.000 ton. I praktiken kräver anläggningen service och underhåll vilket drar ner siffrorna lite, men å andra sidan kan livslängden vara betydligt längre än de uppskattade 30 åren. Det ser Färjerederiet som ett mycket starkt argument för att välja den lösning vi har valt för Blidö och dess boende.

Bryggan som Waxholmsbolaget använder
Den så kallade ångbåtsbryggan,  som Waxholmsbolaget använder idag kommer inte att stängas, eller tas bort. Den kommer däremot att stängas under några månader då vi bygger de nya färjelägena, vilket blir under lågsäsong. Det finns flera bryggor på ön som kan användas. Vi har kontakt med Waxholmsbolaget och de har också deltagit i vårt samråd. 

Via länken nedan hittar du mer information om projektet:

Frågor och svar om elektrifieringen på Blidöleden

Trafikinformationskartan

Via kartan kan du se förändringar i tidtabeller och eventuell störningsinfo.
Se aktuell information direkt på kartan här.

Planera din resa i färjerederiets app

Med vår app Trafikinfo Färjerederiet får du tillgång till tidtabeller och trafikinformation. Du kan även kalla på färjan direkt i appen.

Ladda ned appen Trafikinfo Färjerederiet i App store eller Google Play.

Trafikinfo Färjerederiet - App Store
Trafikinfo Färjerederiet - Google Play

QR-koder för att ladda ner Färjeredereriets app

 

Viktigt att känna till inför din resa

Här är några viktiga saker som vi vill uppmärksamma dig på för att du ska få en trygg och smidig färd med vägfärjan.