Lyckat pilotprojekt med digitala hastighetshinder
Under ett år har Trafikverket testat digitala hastighetshinder med timmerbilar genom fyra orter i Jämtland och Västernorrland. Testet föll väl ut och åkerierna fortsätter använda tekniken efter pilotprojektets avslut.
Projektet har i samarbete SCA skog och lokala åkeriföretag använt tekniken på sträckor i Rissna, Hällesjö, Laggarberg och Timrå med goda resultat. Sträckorna valdes ut eftersom de går genom orter med mycket tung trafik i miljöer där barn och äldre använder landsvägen som sin bygata till skola, skolbuss eller som promenadstråk, vilket lett till en upplevd otrygghet.
- Försök med digitala hastighetsgränser, så kallad geofencing, är i sig inget nytt, däremot är test på vägar i landsbygd en ny miljö för tekniken. Vi har använt teknik som finns i moderna lastbilar men som behövt viss intrimning för att slå till precis när den ska och inte när man kört en bra bit in i en zon, säger Jan Lindgren, senior utredningsledare och ansvarig för pilotprojektet i Norra regionen.
Att bygga om för att höja trafiksäkerheten på vägarna är svårt, kostsamt och inte alltid samhällsekonomiskt lönsamt. Tanken med pilotprojektet digitala hastighetshinder var därför att med enkla medel kunna öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanterna.
Att hålla nere hastigheten på en sträcka är ett sätt att förbättra trafiksäkerheten, då hastigheten är en av de viktigaste faktorerna som styr just trafiksäkerheten. En lägre hastighet ökar chansen att föraren hinner reagera och därmed undvika kollisioner, och det minskar även det faktiska krockvåldet vid en kollision.
Systemet fungerar och bilarna håller rätt hastighet
En del av projektets fokus har varit på hur förarna upplever systemet och responsen från förarna har varit god. Förare som deltagit i projektet under ett år har uttryckt att de inte vill vara utan systemet nu när de provat på. Att tekniken hjälper till under körning och bidrar till att skapa bättre trafiksäkerhet och gör det tryggare för alla inblandade.
Utöver att förarna har uppskattat att köra med systemet så har pilotprojektet visat goda resultat när det kommer till att öka hastighetsefterlevnaden på sträckorna vilket ju är projektets huvudsyfte. På alla sträckorna så visar resultatet att hastighetsefterlevnaden ökar för de fordon som har systemet för hastighetsbegränsning, jämfört med de utan systemet. Det visar på att systemet har stor potential för att hjälpa till att öka tryggheten vid idag utsatta vägmiljöer.
Nya sträckor och fler hakar på
SCA arbetar sedan några år aktivt för säkrare virkestransporter och såg chansen att få vara med att testa geofencing. Även SCA är mycket nöjda med resultatet och kommer att fortsätta med tekniken även efter pilotprojektets slut. De har även ambitionen att utöka antalet sträckor med hastighetsbegränsande zoner.
- Vår tanke är att ta med fler åkerier och aktivera nya sträckor. Tekniken är lätt att applicera och den finns redan i alla nya Scaniabilar så varför inte nyttja den. Sedan hoppas jag att fler lastbilstillverkare följer efter, summerar Lars Nordlander, logistikchef vid SCA Skog.
Ett bra hjälpmedel
Pilotprojektet är en del i Trafikverkets arbete med digitaliserat vägtransportsystem och i och med intresset för fortsatt utveckling av systemet kommer Trafikverket dela med sig av sina lärdomar och projektets resultat och önskad utveckling. Utöver rapporten från projektet finns även en steg-för-steg-guide framtagen internt för Trafikverket och en version för intresserade kommuner, åkerier och transportköpare.
- Piloten visar att man kan använda tekniken för att på ett enkelt sätt få hastighetsefterlevnad och det vill vi sprida till andra branscher och åkerier, som är intresserade och redan nu är det flera som kontaktat oss, avslutar Jan Lindgren.
Så fungerar tekniken
Tekniken som användes finns i alla Scaniafordon efter 2019 och heter Scania Zone. Tekniken innebär att man med hjälp av GPS-punkter i systemet skapar zoner där bilen känner av att det är dags att anpassa hastigheten. När en lastbil passerar till exempel en 50-skylt tänds en symbol med gällande hastighet på instrumentpanelen och en ruta med texten "Anpassad till hastighetsbegränsad zon". Då har bilens system för digital hastighetsbegränsning slagit till. Chauffören måste själv bromsa in, men systemet gör att chauffören inte kan gasa upp mer än till max tillåtna hastighet. Pedalen blir ”slapp” om hastigheten är över den programmerade och gällande hastighetsgränsen. När bilen kör ut ur zonen släpper begränsningen och det går att gasa. Zonerna ligger inlagda i bilarnas system. Som en säkerhetsåtgärd går det att göra så kallade genomtramp om det uppstår en trafiksituation där chauffören behöver gasa på trots att det är i en zon med angiven hastighetsbegränsning. Vid genomtramp skickas en information till åkeriet.
Dokument
Läs eller ladda ner rapporten och steg-för-steg-guiden.