Kraftsamlingsresultat, del 3: Ökad inre effektivitet förbättrar projekt och trafikledning

I de tidigare artiklarna har vi framför allt lyft goda exempel inom områdena stärkt leveransförmåga och ökat fokus på kund och omvärld. Men faktum är att inget av dessa målområden skulle ha nått särskilt långt om vi inte samtidigt hade lyckats uppnå en förbättrad förmåga i Trafikverkets inre liv. Förändrade arbetssätt har kortat ledtider och effektiviserat verksamheten i flera delar av Trafikverket – vilket också gett resultat utåt, i våra leveranser.

Kortad planläggning snabbar på projekt

På flera håll har vi kortat tiderna för planläggning av vägar och järnvägar med månader, och i vissa projekt mer än ett år. I det stora järnvägsprojektet Hässleholm–Lund har uppdelning i två järnvägsplaner möjliggjort att delar av utbyggnaden kan genomföras flera år tidigare än planerat. Ingela Olofsson Renström, sektionschef för projekt inom programmet, berättar mer:

– Genom att lägga sträckan genom Lund i en separat plan kan vi vara färdiga ungefär fem år tidigare med den, än med resten av sträckan upp till Hässleholm. Sträckan genom Lund utreddes inom Nya stambanor, och vi har landat i att vi inte behöver utreda mer. Vi har istället vågat gå vidare på det material som fanns och förankrat det internt med Planering, Planprövning och Kapacitetscenter, som ser att vi har nytta av sträckan genom Lund oavsett om det skulle bli förändringar i den andra sträckan.

Våga ifrågasätta! Det är lätt att enbart följa riktlinjer – givetvis har de sin plats, men ibland ska man kanske till och med ifrågasätta en riktlinje, framhåller Ingela Olofsson Renström, sektionschef för projekt inom program Hässleholm–Lund.

För att kunna ha en utbruten järnvägsplan måste den visa på nytta. Fler spår behövs för mer kapacitet att köra fler tåg – och då gäller det att en sträcka är tillräckligt lång för att faktiskt göra nytta för trafiken. Det gör den i det här fallet, utan att behöva bygga ända upp till Hässleholm.

– Nu kan vi driva två separata projekt. Vi har haft en bra dialog med Lunds kommun, där valet att gå i befintlig sträcka är det vi båda tror på. Men inte minst är det här resultatet av ett bra samarbete internt inom Trafikverket, framhåller Ingela. Vi har ifrågasatt den beställning vi först fick från Planering, pratat med varandra och underbyggt våra förslag med argument.

– Ett medskick är att alltid ha uppdraget för ögonen när man tar emot en beställning. Hur kan vi korta ledtiderna och bli mer effektiva? Våga ifrågasätta! Det är lätt att enbart följa riktlinjer – givetvis har de sin plats, men ibland ska man kanske till och med ifrågasätta en riktlinje.

Digital ordergivning sparar tid

Det är inte bara i våra byggprojekt vi har förbättrat den interna effektiviteten. Ett annat exempel kommer från den dagliga driften på järnväg, där digitalisering av kommunikation mellan trafikledning och lokförare har frigjort tid för trafikledare att hantera störningar.

– Innan ett tåg avgår måste lokföraren ta ut en så kallad tågorder, som innehåller tågets tidtabell och information om eventuella avvikelser i körplanen. Tidigare behövde tågklareraren ringa till lokföraren för att ge order om förändringar, men sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka kan lokföraren istället få en digital notis om den uttagna tågordern berörs av någon förändring, säger Therese Angel, verksamhetsutvecklare och projektledare för digital ordergivning.

Telefonlinjerna är oftare fria för de samtal som verkligen behövs – till exempel att en lokförare ringer in om något akut, säger Therese Angel, verksamhetsutvecklare och projektledare för digital ordergivning.

Telefonsamtal tar tid. De binder upp både tågklareraren, lokföraren och telefonlinjen, och ger mindre tid till att jobba proaktivt med trafiken. Tack vare digital ordergivning kan trafikledarna lägga mer tid på att hantera avvikelsen, styra trafiken proaktivt och minska följdstörningar. Det hela är ett resultat av projektet Operativt beslutsstöd i realtid, som startades tillsammans med branschen genom TTT (Tillsammans för tåg i tid). Det finns inget krav på järnvägsföretag om att ansluta sig till lösningen, men de flesta har ändå valt att göra det eftersom det ger fördelar för alla inblandade.

– Vi får många glada hejarop om det här, säger Therese Angel. Alla får samma information samtidigt, vilket gör att järnvägsföretagen kan informera sina passagerare snabbare. Och telefonlinjerna är oftare fria för de samtal som verkligen behövs, till exempel att en lokförare ringer in om något akut.

Bilden visar flödet av information och nyttor. 

Många timmar frigörs när telefonsamtal minskar

Effekten är stor. I snitt försvinner ca 120 samtal per dag. Vissa dagar kan innehålla 326 digitala kvittenser – det hade motsvarat runt 16 timmar i telefon.

– Till exempel hade vi en särskild händelse där 29 tåg påverkades på grund av spårspring. Då behövde man ringa ut till varje tåg. Alla dessa samtal, i genomsnitt tre minuter vardera, tog jättelång tid. Och tågklararen behövde då både ha kontakt med kunderna om den muntliga ordergivningen, i det här fallet en hastighetsnedsättning, och samtidigt jobba med själva störningen.  

– Varje tågklarerare har ofta hand om flera järnvägssträckor, förklarar Therese. Men ibland behöver man fokusera på EN händelse. Tidigare har man i sin splittrade situation blivit tvungen att lämna över sträckor till kollegor, vilket är mer osäkert. Nu är det lättare att hantera händelsen själv, utan att behöva lämna över delar till andra. Digital ordergivning är helt enkelt ett väldigt tydligt exempel på hur digitalisering frigör tid exakt där den gör mest nytta.