Kraftsamlingsresultat, del 1: Genomför fler åtgärder än någonsin på väg och järnväg

Det är tydligt att kraftsamlingen börjar ge frukt. Förra året slog Trafikverket rekord i antal underhålls- och reinvesteringsåtgärder i transportsystemet. På järnvägen, där fler tåg än någonsin rullar, gjordes det dessutom utan att störningarna i trafiken ökade i motsvarande utsträckning. 

– Det har tagit tid att ställa om till en högre operativ förmåga, konstaterar Jonatan Lennartsson, enhetschef Underhållstyrning. Vi behöver ha med både interna förmågor och resurser, externa i form av entreprenörer och maskiner, tågbolag, affärsformer, planeringsverktyg, samplanering av åtgärder – och inte minst säkerheten, som alltid går först. Därefter kommer den här balansgången mellan tillgängliga medel, resurser och hur mycket järnvägskapacitet som tas i anspråk. Nu börjar vi se resultat. 

– Det har tagit tid att ställa om till en högre operativ förmåga, konstaterar Jonatan Lennartsson, enhetschef Underhållstyrning. Foto: privat

Hela 106 växlar byttes ut år 2025 i jämförelse med 60 stycken år 2023, en 80-procentig ökning. Lägg därtill 155 kilometer kontaktledning jämfört med 115 kilometer (ca 35 % ökning), och 147 kilometer spår jämfört med 112 kilometer (ca 30 % ökning). Förklaringen är enligt Jonatan Lennartsson en stärkt förmåga att planera, prioritera och effektivisera. 

Samplanering nyckel till framgång

Det handlar bland annat om samplanering – att till exempel lägga in arbeten i spåren samtidigt som ett kontaktledningsbyte görs. Även konflikter i planeringen identifieras tidigare. Exempelvis kan ett kontaktledningsbyte på en bana inte ske samtidigt som ett arbete på omledningsbanan, och tack vare nya systemstöd upptäcks sådant ungefär två tidigare än förut. Trafikverket har kort sagt blivit bättre på samverkan, både internt och externt.

Kontaktledningsbyten är stora arbeten som man kan hänga mycket annat i ”svansen” på, det vill säga mindre arbeten som kan göras samtidigt. Foto: Kerstin Ericsson 

– När det gäller kontaktledningsbyten, som är rätt stora ingrepp, handlar mycket om att skapa rätt produktionsupplägg i förhållande till hur kunderna vill använda anläggningen. Någon kanske vill köra på natten, någon vill alltid ha ett öppet spår, någon vill hellre göra flera mindre avstängningar än en större. Vi har i högre grad träffat intressenter runt de här jobben och anpassat oss till både kort- och långsiktiga behov. Ett exempel är Västra stambanerådet, som startade för drygt två år sedan i samband med de större behoven på den stambanan. Det är ett pilotprojekt med fler intressenter utöver de löpande regionala relationerna, förklarar Jonatan.

Ifråga om modern och industrialiserad produktion har spårsidan kommit längst och är uppe i en takt i linje med målen. Men vi gör framsteg även på de andra områdena, inte minst genom våra så kallade växel- och kontaktledningsfabriker. Växelfabriken gjorde sina första byten 2025, och kontaktledningsfabriken förbereder nu kommande upphandlingar.

Mer vägunderhåll än någonsin

Medelstilldelningen ökade tidigare för järnvägen än vad den gjorde för vägarna – men nu är även vägsidan igång med den största underhållssatsningen någonsin. Trafikverket ska hämta hem hela det eftersatta underhållet på 35 miljarder under planperioden, det vill säga till år 2037. Vi har under lång tid ”lappat och lagat” vägnätet och nu får vi äntligen möjlighet att göra de långsiktiga åtgärder som vi vet behövs. Det blir åtgärder runt om i hela landet, både på det större och mindre vägnätet.

År 2025 var starten för en successiv upptrappning av vägunderhållet, som kommer fortsätta, berättar Annika Canaki, avdelningschef Vägsystem. Foto: Jonas Fältman

– År 2025 var starten för en successiv upptrappning av vägunderhållet, som kommer fortsätta, berättar Annika Canaki, avdelningschef Vägsystem. Planperioden innebär en 80-procentig volymökning, där långsiktigheten ger stordriftsfördelar. Marknaden vågar anställa personal och köpa in maskiner, och vi vågar handla upp över flera år och i nya paketeringar. Sedan tidigare har vi systematiska och ”fabriksliknande” upphandlingar inom exempelvis beläggning, men nu kan detta växlas upp och även nyttjas inom fler teknikområden. När vi planerar vägarbeten balanseras effektivt genomförande med framkomlighet för trafikanterna, men när vi gör så här mycket arbeten kan det inte gå obemärkt förbi – varje arbete är dock ett viktigt steg mot bättre vägar. 

Mycket asfaltering kommer att göras, men också arbeten som går på djupet och rustar vägarna från grunden. Foto: Sonia Jansson

De största volymerna finns inom området vägyta/vägkropp, där bland annat beläggning och vägtrummor ingår. År 2025 fick 600 mil väg ny beläggning jämfört med 400 mil år 2024 – mellanskillnaden på 200 mil motsvarar sträckan Haparanda–Hamburg. Dessutom byttes 1 360 vägtrummor ut, vilket är en 45-procentig ökning.

– Fröet till framstegen såddes faktiskt långt före kraftsamlingen, betonar Annika Canaki. Mycket är resultat av många års strukturerat arbete med tillgångsförvaltning, tillståndsbedömningar, analyser och tydlig och trovärdig redovisning till vår uppdragsgivare – som i sin tur har resulterat i historiska satsningar. Nu har vi stora volymer i många år framåt, och kraftsamlingen är definitivt en katalysator för det tvärfunktionella samarbetet och leveransen till våra kunder. 

Fångar risker gemensamt

Tillbaka till järnvägen, nu från verksamhetsområdena Trafiks och Planerings perspektiv. Som nämnts har trafikpåverkan samlats till färre tillfällen genom bättre samplanering. Mats Berlin, avdelningschef Kapacitet Järnväg, och Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef Järnvägsplanering, berättar mer.

I och med EU:s gemensamma kapacitetsförordning har ett gemensamt framtidsfokus vuxit fram under flera år, säger Mats Berlin, avdelningschef Kapacitet Järnväg. Foto: Frida Strand

– Den korta förklaringen är att vi arbetar mer tvärfunktionellt. I och med EU:s gemensamma kapacitetsförordning har ett gemensamt framtidsfokus vuxit fram under flera år. Tågplan 2031 blir den första som är fullt ut konstruerad enligt den nya förordningen, och vi ska stegvis ta fram olika delar, säger Mats Berlin. 

Förflyttningen berör hela Trafikverket på järnvägssidan. Vi kan behöva upphandla på annat sätt och utveckla nya kompetensprofiler. I den nya kapacitetsförordningen ska infrastrukturförvaltaren göra ett tjänsteerbjudande som kunder kan avropa. Vi har delvis arbetssätten men behöver utveckla dem, konstaterar Mats och får medhåll av Ann-Sofie:

– Vi kommer kunna skapa incitament för att segmentera och styra trafiken, till exempel höja eller sänka andelen trafik på olika banor. För att klara det behöver vi använda kompetens på nya sätt. Det kan handla om mer operativ kunskap i tidigt skede, eller mer strategisk kunskap i ett operativt skede.

Det spelar ingen roll var i flödet risker uppstår, alla har ett ansvar, betonar Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef Järnvägsplanering. Foto: Elin Gårdestig

Projekten Riskhantering i banarbetsprocessen och Strategi för mer användbar kapacitet är exempel på förbättringsarbeten för att klustra och greppa den gemensamma järnvägsleveransen. Flera verksamheter deltar, även Inköp och logistik, Investering och Stora projekt. 

– Det spelar ingen roll var i flödet risker uppstår, alla har ett ansvar. Underhåll har gjort en fantastisk resa och fått in fler av sina arbeten tidigt, där har nya systemstöd varit en hjälp. Men vi synkar ju ALL planering – även trimningar och investeringar som ger mer kapacitet i stort som smått. Allt från mötesstationer och triangelspår till helt nya sträckningar och plankorsningar som kan få bort hastighetsnedsättningar och skapar säkra passager över järnvägen. 

Förutom att kapacitetsförordningen och kraftsamlingen har smarta lösningar, har förändring även drivits fram av naturliga skäl: den kraftigt ökade trafiken på järnvägen. Historiskt krävdes inte lika mycket samordning – det var helt enkelt inte lika många banarbeten och tåg förr.

– Kapaciteten är vårt guld, den måste vi vårda, betonar Ann-Sofie Atterbrand. Det här är ett idogt arbete och en exponentiell förflyttning där vi kommer vara ännu bättre 2027, 2028 och 2029.

Fler underhållsarbeten har kunnat planeras in i tidigt skede. Foto: Gammalandpress.