Järnkoll på tågresor
Vi reser och jobbpendlar på järnvägen som aldrig förr. På de senaste 30 åren har antalet resenärer som är framtiden på spåren med ett klimatsmart och yteffektivt transportslag fördubblats.
Sedan 1990-talet har allt fler återupptäckt fördelen med att resa på järnvägen. Utvecklingen har faktiskt gått så snabbt att det handlar om en fördubbling de senaste 30 åren om vi ser till exempelvis tågkilometer (hur långt tågen kör) eller antalet resor (hur många som åker). Under samma period har också antalet företag som driver persontrafik på järnvägen mångdubblats. Det mest intensiva året på de svenska spåren hittills var 2019 då 12 operatörer tillsammans framförde över 1 miljon persontåg. Totalt gjordes detta rekordår 265 miljoner tågresor.
Hur såg det då ut 2022, det första mer normala året efter två tuffa år där pandemi och reserestriktioner påverkade möjligheten att resa. När året summeras ser man att även om trafikvolymerna återhämtade sig så blev det inga nya toppnoteringar. Under 2022 framfördes drygt 983 000 persontåg och gjordes 244 miljoner tågresor.
En vanlig dag
En genomsnittlig vardag 2022 reste 420 000 personer på något av de 3 200 persontåg som avgick. Den absolut största andelen tågresor är pendelresor i storstadsregionerna, och många personer reser minst två gånger per dag. Kortdistanståg (flyg- och pendeltåg) står för drygt hälften av all persontågstrafik, långdistanstågen (snabb- och fjärrtåg) för knappt en tiondel. Den sträcka persontågen kör en vanlig dag på de spår Trafikverket förvaltar motsvarar nästan tio varv runt jorden.
På samma spår kör 530 godståg varje dygn en sträcka som motsvarar cirka tre varv runt jorden. Traditionellt har järnvägen framförallt hanterat långväga transporter av volymgods som exempelvis malm och skog, men en viss förändring har skett det senaste decenniet. Ett exempel är kombitransporter där lastbilstrailers lyfts över på järnvägsvagnar för att transporteras långa sträckor innan de lyfts av för att återigen transporteras på väg den sista biten.
Persontrafik
En ökande efterfrågan på tågresor har gjort att det idag rullar betydligt fler tåg än det gjorde för bara 20 år sedan. Den kraftiga ökningen har dock skapat en störningskänslighet, framförallt runt våra storstäder då spåren inte alls byggts ut i samma takt. I rusningstrafik kan det räcka med att ett tåg får en störning på två minuter innan andra tåg påverkas, vilket i sin tur kan få konsekvenser för resenärer på ett helt stråk. Det är en av de främsta anledningarna till att vi rustar upp, moderniserar och bygger ut järnvägen - förutom då att järnväg är ett både klimatsmart och yteffektivt transportslag.
Framförda persontåg
De råd och restriktioner som gällde under pandemi-åren fick som konsekvens att en lång uppgång inte bara stannade av, utan att antalet avgångar minskade för första gången sedan 2012. Minskningen gjorde att antalet framförda persontåg under 2020 och 2021 låg i paritet med hur det såg ut på spåren 2016 och 2017. Under 2022 ökade antalet avgångar igen men nådde inte riktigt samma nivå som rekordåret 2019.
Säkerhet
Det är säkert att åka tåg i Sverige, ingen passagerare har omkommit sedan 2010. Men även om säkerheten är hög sker tyvärr ett antal påkörnings- och elolyckor varje år. Under 2022 omkom 68 personer på den svenska järnvägen. Historiskt utgörs majoriteten av dödsfallen inom spårtrafik av suicid, vilket också var fallet under 2022.