Rätt hastighet på vägen
Trafikverket anpassar hastighetsgränserna på väg för att rädda liv och minska påverkan på klimatet.
Sedan 2008 är det möjligt att införa hastighetsgränser i alla tio steg mellan 30 och 120 km/tim. Med det flexibla tiostegssystemet kan vi anpassa hastighetsgränserna utifrån dagens förutsättningar vad gäller trygghet, trafiksäkerhet, miljö, vägstandard och fordonsutveckling. Vägens standard och säkerhet tillsammans med kunskap om hur mycket våld människokroppen tål vid en krock bestämmer om hastigheten justeras uppåt eller neråt.
Jämna steg blir vanligare
Alla steg mellan 30-120 km/tim kommer under överskådlig tid att finnas kvar, men jämna steg (främst 40, 60, 80 och 100) införs i allt högre grad inom både statligt och kommunalt vägnät. Just nu pågår en anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard inom statligt vägnät genom höjningar till 100 km/tim och sänkningar till 80 km/tim. Många kommuner inför samtidigt jämna hastighetsgränser, främst 40 och 60 km/tim. Myndigheten Trafikanalys har föreslagit att en ny bashastighet om 40 km/tim ska införas i tätort.
Effekter och vinster
Rätt hastighet på vägen räddar liv och är positivt för miljön. Rätt hastighet på kommunala gator och vägar bidrar till attraktivare tätorter. Tillsammans med förändringarna på de större vägarna blir de samhällsekonomiska vinsterna stora.
Rätt hastighet på vägarna leder bland annat till att resorna blir säkrare, bullret minskar och luftkvaliteten förbättras.
Kommunala gator och vägar
För det kommunala vägnätet beror effekterna helt på i vilken utsträckning kommunerna justerar hastighetsgränserna.
Rätt hastighet på kommunala gator och vägar kan ha positiva effekter på:
- stadens karaktär
- tillgänglighet
- trygghet
- trafiksäkerhet
- miljö och hälsa.
Hastighet och restid
Att ha bråttom är en vanlig anledning till att man kör för fort. Men faktum är att restiden oftast bara påverkas marginellt.
Kör du 100 km/tim i en mil på en väg som är skyltad med 90 km/tim så vinner du bara cirka 40 sekunder. På tio mil har du alltså sparat knappt sju minuter. Samtidigt har du mer än fördubblat risken att dö om det händer en olycka. Du har dessutom ökat bränslekostnaden och ditt utsläpp av koldioxid.
Här nedan kan du se hur restiden varierar för en sträcka när du kör i olika hastigheter.
Nollvisionen – så jobbar vi
Utgångspunkten för Nollvisionen är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
När vi utformar transportsystemet gör vi det utifrån vår kunskap om människokroppens förmåga att klara krockvåld. Det ska vara lätt att göra rätt i trafiken och misstag ska inte straffas med döden. Vägar, gator och fordon ska anpassas och utformas efter människans förutsättningar.
Under nationell planperiod 2022-2033 arbetar vi med följande åtgärder för att göra vägarna säkrare:
- anpassning av hastighetsgränser
- trafiksäkerhetskameror
- mötesseparering
- korsningsåtgärder
- säkra passager för oskyddade trafikanter
- utveckling av nykterhetskontroller i hamnar
- samfinansiering av trafiksäkerhetsåtgärder inom regionalt vägnät
- säkra sidoområden
- åtgärder för ökad och säker cykling
- mitträffling