Logga in
Logga in

Trädsäkring av Sveriges järnvägar

Trafikverket trädsäkrar järnvägar för att minska störningar och skador på grund av träd som faller på spår eller kontaktledningar.

Genom att trädsäkra minskar vi risken för tågolyckor, trafikstörningar och skador på järnvägen. Därmed kan järnvägen stärka sin roll och konkurrenskraft som ett pålitligt och miljövänligt transportalternativ.

Vad innebär trädsäkring?

Att trädsäkra innebär att vi avverkar träd utmed järnvägen och skapar så kallade skötselgator, dessa sträcker sig från spårets mitt och 20 meter ut på vardera sidan. Även i kantzonen, som ligger strax utanför skötselgatan, avverkas de träd som kan nå spåret om de faller.

En del i trädsäkringen är att underhålla dessa skötselgator genom röjning och framtida kantzonsavverkning. Röjningen är en viktig underhållsåtgärd för att bevara en tillförlitlig spåranläggning med bättre dränering, mindre spårhalka, ökad säkerhet genom bättre sikt och därmed också minskad viltpåkörning.

Du kan läsa mer om röjning via länken nedan.
Hur vi genomför trädsäkring

Trädsäkrade järnvägssträckor

Via kartan nedan kan du se vilka sträckor som är trädsäkrade, som trädsäkras i år och som planeras att bli trädsäkrade kommande år.
Karta, trädsäkring

Avverkning genom servitutsbildning

Trafikverket vill skapa servitut för avverkning och röjning på skogs- och åkermark intill järnvägen, dessa servitut gäller både för skötselgatorna och kantzonerna. Servitut innebär rätten för en fastighet att nyttja en annan fastighet på ett begränsat och bestämt sätt.

Du kan läsa mer om hur trafikverket skapar servitut via länken nedan.
Markåtkomst genom servitut

På bebyggd tomtmark och allmänna platser kommer normalt inte några servitut att bildas. Om det blir nödvändigt att ta bort enstaka träd eller beskära grenar möts en överenskommelse direkt med fastighetsägaren.

Du som äger en berörd fastighet kommer att bli informerad brevledes om närstående avverkning eller röjning.

Varför vi trädsäkrar

I början av 2005 drog orkanen Gudrun över södra Sverige, och över 300 000 hushåll blev strömlösa, miljontals kubikmeter skog föll och vägnätet och järnvägsnätet slogs ut. Det tog en månad innan alla tågsträckor var i drift igen och de vägar som drabbades öppnades för trafik ett dygn efter stormen.

Till följd av orkanen beslutades redan 2006 att minst 450 mil strategiskt viktig järnväg skulle trädsäkras. Arbetet med att avverka träd som kan falla på kontaktledningar eller i spårområdet inleddes och pågår fortfarande som en del av vårt underhåll. Målet med att trädsäkra svenska järnvägar var och är att minska risken för störningar.

Fram till idag har vi trädsäkrat över 500 mil järnväg och arbetet med att trädsäkra järnvägar pågår kontinuerligt. Vi trädsäkrar även i samband med att vi rustar upp eller bygger nya banor.

Tre olika kriterier vid prioritering av banor som ska trädsäkras:

  • Hur många trädfel en bana haft inom de senaste åren. Med trädfel menas träd som på något sätt stört trafiken.
  • Hur viktig en bana är för transportsystemet i stort. Banan kan utgöra en viktig nod för resande eller så går det mycket person- och godstrafik längs den.
  • Om det finns inplanerade upprustningar av en bana inom de närmaste åren. Det kan exempelvis vara kontaktledningsbyte där installationsarbetet underlättas av nyligen genomförd trädsäkring.

Hur vi genomför trädsäkring

Trädsäkringen sker genom att vi skapar trädfria skötselgator som sträcker sig 20 meter utåt från spårets mitt. Träd som står i kantzonen och som riskerar att störa tågtrafiken om de faller avverkas också. I dagsläget trädsäkras ca 15 mil järnväg per år.

Allra närmast järnvägen har Trafikverket sin egen mark. För området utanför detta, som ägs av andra markägare, ansöker vi om servitut hos Lantmäteriet. Dessa servitut gäller då både för skötselgatorna närmast spåret och kantzonen utanför skötselgatorna.

I kantzonen får Trafikverket genom servitutet rätt att ta bort farliga träd och träd som inom en tioårsperiod kan bli ett farligt träd, det vill säga ett träd som kan falla och utgöra en fara för tågtrafiken, spår eller kontaktledningar. Inom skötselgatorna tar vi hela ansvaret för framtida avverkning och röjning. Vi ansvarar också för att det röjs med hänsyn till naturen. Särskild hänsyn tas i områden med höga natur- och kulturvärden och i dessa områden sker samråd med berörd tillsynsmyndighet. När skogen avverkas kan kulturminnen synliggöras som varit dolda i vegetationen så som stenmurar, kolbottnar och ruiner.

Vid avverkningen tas alltid generell miljöhänsyn vilket bland annat innefattar att spara löv vid vatten och att skapa högstubbar. Vi lämnar inga träd eller buskar närmast spåret, längre från spåret blir det kvar låg buskvegetation och längst ut i skötselgatan mot kantzonen kommer större buskar och även små träd att sparas. Därigenom kommer övergången till kantzonen att ge ett naturligt intryck samtidigt som utrymme skapas för en biologisk mångfald.

Skötselgata, vid järnväg, spår som löper genom skog, staket intill spåret, bortröjd sly

Röjning av skötselgator

Som en del i vårt uppdrag om att underhålla Sveriges järnväg röjer vi uppväxande sly och annan växtlighet på redan trädsäkrade banor, detta för att bevara skötselgatorna som skapats under trädsäkringen. Påkörning av vilt kan minskas väsentligt om man tar bort sly som gör att viltet inte längre vill uppehålla sig intill järnvägen. Röjningen sker med intervaller på 3–5 år och i dagsläget röjer vi ungefär 80 mil per år.

Riskträd på tomtmark och allmänna platser

På bebyggd tomtmark och allmänna platser bildas normalt inga servitut, det blir heller inte några skötselgator där. Men det kan bli nödvändigt att ta bort farliga träd som bedöms vara särskilt utsatta eller instabila på grund av rötskador, ålder eller annat särskilt skäl. I vissa fall räcker det med att bara beskära enstaka grenar eller trädet på höjden. I dessa fall möts en överenskommelse om lämpliga åtgärder direkt med fastighetsägaren.

Siktsäkring av plankorsningar genom avverkning

I anslutning till den statliga järnvägsanläggningen finns ett stort antal plankorsningar varav en stor del av dessa är obevakade, det vill säga helt saknar skydd eller endast har ett kryssmärke som skydd.

I de fall då plankorsningen inte går att bygga bort är uppfyllda närsiktskrav för dessa obevakade plankorsningar mycket viktiga för säkerheten. Kraven för plankorsningar är närsikt minst 10 sekunder vilket betyder att tåget ska synas i minst 10 sekunder innan det passerar plankorsningen.

Detta innebär att när plankorsningar trädsäkras är det hastigheten på tåget och hur järnvägen ser ut som bestämmer hur mycket sikt som behövs vid varje enskild plankorsning. Om järnvägen ligger i en kurva och sikten då skyms av skog behöver den avverkas för att uppfylla kraven.

Inom plankorsningsprojektet vill vi möta en överenskommelse med varje enskild markägare för att få lägga ett siktservitut på fastigheten och ta bort vegetationen som skymmer sikten.

Trafikverket utför också andra plankorsningsåtgärder, du kan läsa mer om  detta via länken nedan.

Markåtkomst genom servitut

Här får du information om hur markåtkomstprocessen går till när vi trädsäkrar järnvägen. Vid en pågående lantmäteriförrättning eller om du är intresserad av att veta var dina fastighetsgränser eller servitut sträcker sig kan du vända dig till lantmäteriet.
Lantmäteriets webbplats

Vi ansöker skriftligt om servitut hos lantmäterimyndigheten i de län som berörs av trädsäkringsåtgärderna. En ansökan innehåller bland annat information om servitutets syfte, berörd sträcka och preliminär tidplan.

Skyddade och skyddsvärda områden

I det formella samrådet kallar vi, enligt miljöbalken och kulturminneslagen, de myndigheter som har hand om tillsynen för olika skyddade eller skyddsvärda områden som berörs av våra trädsäkringsåtgärder. Dessa skyddade eller skyddsvärda områden innefattas bland annat av:

  • Natura 2000 som är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda.
  • Strandskydd som syftar på långsiktiga trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och naturlivet på land och i vatten.
  • Naturreservat som bildas för att värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och alla dess arter ska bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser – nu och i framtiden.

Beslut gällande servitut och ersättning

Vi deltar i lantmäteriets inledande sammanträde, dit du som berörs av trädsäkringsåtgärderna kallas.
Om du är missnöjd med ett beslut eller har frågor rörande ersättning kan Lantmäteriet svara. Om det däremot är en fråga om utbetalning av ersättning kan du vända dig till Trafikverket och projektet Nationell Trädsäkring.

Processen vid trädsäkring

Processen innehåller följande steg:

Skriftlig ansökan om servitutsbildning från Trafikverket till Lantmäteriet.

Formellt samråd med berörd länsstyrelse, kommun och andra intressenter.

Lantmäteriet håller informationssammanträde om servitutsbildning samt kommande värdering av skog och mark på tilltänkt servitutsområde. Här bjuds alla berörda markägare in.

Värdering av skog och mark sker i tilltänkt servitutsområde av Lantmäteriets utsedda sakkunnig.

Lantmäteriet håller beslutssammanträde där servitutsområdet och beslut om ersättning till markägare fastställs. Här bjuds alla berörda markägare in.

Ersättning till markägare utbetalas av Trafikverket.

Avverkning påbörjas av Trafikverkets anlitade entreprenör.

Lantmäteriet håller avslutande sammanträde där slutgiltig ersättning till markägare fastställs, servitutsprocessen stängs därefter. Här bjuds alla berörda markägare in.

Eventuell kvarvarande ersättning till markägare betalas ut av Trafikverket.