Så här genomför vi järnvägsunderhållet
Underhållet av järnvägen består förenklat av tre delar; Basunderhåll, Reinvesteringar samt Förstärkt underhåll. Här reder vi ut vad som är vad, och vad som ingår i de lika delarna.
För järnvägen är underhållets funktion att bidra till tillgänglighet och samhällsutveckling i hela landet. Genom underhållsåtgärder kan den tekniska livslängden på spår, växlar och signaler förlängas. Det handlar om att vårda den enorma investering som tidigare generationer gjort i bland annat vår infrastruktur. Till slut kommer man dock till en punkt där det inte längre är ekonomiskt försvarbart att fortsätta med förebyggande underhåll.
Idag är slitaget på järnvägen högt med allt fler, allt tyngre och allt snabbare tåg som trafikerar spåren. Klimatförändringar gör att väder och vind allt oftare påverkar anläggningens funktionalitet. Ytterligare faktorer som påverkar är anläggningens stigande ålder, hur den ursprungligen byggdes och trafikens omfattning.
I underhållet av järnvägen utgår vi från vad vi kallar för ett tillståndsbaserat underhåll. Det innebär att vi genom besiktningar och övervakning kontinuerligt bedömer var, när och hur olika insatser på järnvägen behöver göras och var de gör bäst nytta. Dessa åtgärder planerar och hanteras sedan med olika lång framförhållning. Akuta fel tas om hand så fort som möjligt, medan större byten har en framförhållning på flera år.
Underhållet av järnvägen består förenklat av tre delar; Basunderhåll, Reinvesteringar samt Förstärkt underhåll. De tre delarna beskrivs nedan.
Basunderhåll
Basunderhållet består av två delar - avhjälpande och förebyggande underhåll. Det avhjälpande underhållet består av bland annat akut felavhjälpning, att åtgärda anmärkningar, att utföra vintertjänster och att hantera skador och olyckor.
Det förebyggande underhållet består i sin tur också av två delar, tillståndsbaserat och förutbestämt underhåll. Det tillståndsbaserade underhållet omfattar att besikta anläggningen och åtgärda anmärkningar. Det förutbestämda underhållet utförs periodiskt och omfattar till exempel smörjning av växlar, spårriktning och spårslipning.
Stora delar av basunderhållet genomförs i 32 upphandlade kontrakt som täcker hela järnvägssystemet. Utöver de geografiska baskontrakten finns även nationella kontrakt som är teknikspecifika. Sådana kontrakt omfattar teknikområden som till exempel detektorer, spårslipning och spårlägesmätningar.
Underhållsåtgärder åren 2021–2023
I diagrammet nedan kan du se statistik mellan åren 2021–2023 på hur medlen för underhållsåtgärder fördelas. Alla uppgifter anges i miljoner kronor.
| Underhållsåtgärder | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Spår | 1947 | 1972 | 1615 |
| Spårväxlar | 532 | 524 | 469 |
| Broar | 127 | 115 | 109 |
| Tunnlar | 41 | 22 | 22 |
| Kontaktledning | 114 | 62 | 40 |
| Övriga elanläggningar | 358 | 454 | 375 |
| Signal- och teleanläggningar | 444 | 347 | 325 |
| Övriga järnvägsanläggningar* | 986 | 864 | 847 |
| Fast del i funktionsupphandlat basunderhåll* | 1463 | 1229 | 1169 |
| Vintertjänster | 396 | 333 | 350 |
| Åtgärdande av skador | 243 | 215 | 266 |
* I övriga järnvägsanläggningar ingår bland annat underhållsåtgärder på banunderbyggnad och bangårdsanläggningar. I ”Fast del i funktionsupphandlat basunderhåll” ingår förebyggande och visst avhjälpande underhåll inom bana, el och signal för de 32 basunderhållskontrakten.
Reinvesteringar
Den svenska järnvägen har en lång historia. Tack vare ett förebyggande och ibland avhjälpande underhåll finns det många delar i järnvägen som verkligen kan kallas för trotjänare. De äldsta delarna, till exempel stolpfundament, kan vara så gamla som 100 år. Och även om underhållet sker regelbundet och enligt konstens alla regler kommer man till slut till en punkt där det inte längre är ekonomiskt försvarbart att fortsätta. Då gör vi det som kallas för reinvesteringar då vi byter ut exempelvis en hel växel, spår och slipers på en sträcka eller hela elkraftsanläggningen inklusive stolpar och kontaktledningar.
Information om planerade reinvesteringar, som står för cirka 50 procent av Trafikverkets årliga underhållskostnad, lämnas till järnvägsföretag och leverantörsmarknaden flera år före genomförandet.
Reinivesteringar åren 2021–2023
I diagrammet nedan kan du se statistik mellan åren 2021–2023 på hur medlen för reinvesteringar fördelas. Alla uppgifter anges i miljoner kronor.
| Reinvesteringar | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Spår | 1481 | 1852 | 1459 |
| Spårväxlar | 300 | 285 | 163 |
| Broar | 280 | 350 | 447 |
| Tunnlar | 544 | 97 | 108 |
| Kontaktledning | 784 | 384 | 306 |
| Övriga elanläggningar | 203 | 156 | 122 |
| Signal- och teleanläggningar | 728 | 643 | 634 |
| Övriga järnvägsanläggningar* | 547 | 160 | 254 |
* I övriga järnvägsanläggningar ingår bland annat underhållsåtgärder på banunderbyggnad och bangårdsanläggningar.
Förstärkt underhåll
Byte av sliprar, växeltungor, transformatorer och bommar samt justering av stödmurar är exempel på åtgärder som inte ingår i basunderhållet, men som är för små för att klassas som reinvesteringar. Dessa samlas under begreppet förstärkt underhåll eller ”mindre åtgärder”. Det rör oftast förebyggande underhåll där åtgärderna kan planeras in med kortare framförhållning än vad som gäller för reinvesteringar.
Aktuella arbeten
Nedan listas några av våra arbeten som pågår eller som planeras just nu.