Slussar i Trollhätte kanal Utformningen av nästa generations slussar i fokus för arkitekturrådet
Slussteknik och byggbarhet i all ära – men hur ska slussarna se ut och upplevas av nuvarande och kommande generationer? För att gestaltningen inte ska komma i skymundan finns Slussar i Trollhätte kanals arkitekturråd.
En ny slussled innebär moderna funktioner och ny teknik – det ligger i sakens natur. Ingenjörer, sjökaptener och många fler tekniska experter slår sina kloka huvuden ihop för att den nya slussleden ska fungera så bra som möjligt för sjöfarten nu och i framtiden.
Men slussarna i Trollhätte kanal påverkar fler än sjöfararna. Den fjärde generationens slussar kommer att bli en del av vardagslandskapet för dagens och morgondagens närboende och upplevas av många intresserade besökare.
För att utformningen av slussar och slussområden inte ska hamna i skuggan av tekniken finns slussarnas arkitekturråd.
– Tanken med arkitekturrådet är att lyfta utformningsfrågorna och skapa utrymme för konstruktiva diskussioner som leder till kreativa lösningar, säger Josefina Lenning, specialist på gestaltning och landskap på Trafikverket och en av dem som håller samman rådet.
Vad kan det handla om mer konkret?
– Slussbyggnadernas formspråk, till exempel. Hur kan vi koppla an till det gamla och bygga vidare på traditionen samtidigt som vi gör moderna tillägg som speglar nutiden? Men det handlar inte bara om form. Slussområdena utgör gränssnitt mot lokalsamhällena och en viktig del är att ta hänsyn till vilka funktioner och behov som finns på respektive ort, säger Josefina Lenning.
Arkitekturrådet samlas ett par gånger per år och ger inspel som påverkar riktningen för slussprojektets arbete med utformning. Inte minst gestaltningsprogrammet, som kartlägger dagens slussområden och påvisar möjligheter för framtiden vad gäller utformningen av nästa generations slussar.
På länkarna här nedanför kan du ta del av projektets gestaltningsprogram och landskapskaraktärsprogram.
Övergripande gestaltningsprogram Slussar i Trollhätte kanal (pdf, 35,1 MB)
Landskapskaraktärsanalys för Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet (pdf, 97,8 MB)
Slussar i Trollhätte kanals arkitekturråd – vad och vilka
Arkitekturrådet har till uppgift att ge vägledning inom komplexa planerings- och utformningsfrågor. Det finns också ett nationellt arkitekturråd inom Trafikverket, som har besökt slussområdena och följer planeringen kring slussarna kontinuerligt. Trafikverkets nationella arkitekturråd finns representerat i slussarnas arkitekturråd.
Medlemmar i slussarnas arkitekturråd:
- Mikael Nummedal, projektchef, Trafikverket
- Joel Smith, infrastrukturdirektör, Sjöfartsverket
- Stein Kleiven, programchef för avdelning Väg och vatten, Trafikverket
- Elin Larsson, stadsarkitekt, Trollhättan
- Martin Staude, stadsarkitekt, Vänersborg
- Emma Bönnestig, plan- och bygglovshandläggare och landskapsarkitekt med ansvar för gestaltningsfrågor i Lilla Edet
- Johan Folkesson, chefsarkitekt, Trafikverket
- Anna Lindell, strateg på avdelning Forskning och innovation, Trafikverket
- Henrik Rundqvist, arkitekt på Rundqvist arkitekter
- Dan Hallemar, landskapsarkitekt, skribent och redaktör
- Sven-Olof Ahlberg, byggnadsantikvarie och adjunkt vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet
Sammanhållande:
- Josefina Lenning, specialist på gestaltning och landskap, Trafikverket
- Emma Wegrell, kulturmiljöspecialist, Sjöfartsverket
Det unika med slussområdena – då, nu och framåt
”De tre slussområdena i Trollhätte kanal – Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg – har en lång historia av sjöfart och slussverksamhet. Miljöerna är betydelsefulla för såväl sjöfarten som de boende i området och som turistattraktion. I Trollhättan och Vänersborg är slussområdena klassade som riksintresse för kulturmiljö, vilket betyder att de ses som så unika ur kulturmiljöperspektiv att de är av intresse för hela landet att bevara. Slussarna i Trollhättan är förutom detta även statligt byggnadsminne, vilket betyder att regeringen har bestämt att de ska skyddas eftersom de är en viktig del av kulturarvet. Nya slussar innebär att bygga moderna konstruktioner i omtyckta kulturmiljöer. Det kommer att bli ytterligare ett led i den industrihistoria som under århundranden har byggt nya leder och slussar för att säkra sjöfarten från Vänern. Varje slussgeneration har använt sig av sin tids nya teknik och anpassat sig till tidens krav. Det kommer de nya slussarna också att göra.” Josefina Lenning, specialist på gestaltning och landskap på Trafikverket, om vad som karakteriserar slussmiljöerna och vilka utmaningar och möjligheter som finns i arbetet med nästa generations slussar.