Dubbelspår Hallsberg–Degerön Väggar och tak av betong i Mariedammstunneln
Dubbelspårsutbyggnaden mellan Dunsjö och Jakobshyttan börjar bli klar. Nu har vi gjutit väggar och tak av betong i Mariedammstunneln, och det som återstår att bygga är resten av dubbelspåret som ska bli klart i augusti.
Vi bygger dubbelspårig järnväg mellan Hallsberg och Degerön för att fler tåg ska få plats på järnvägen och ännu fler hållbara godstransporter ska bli möjliga. Strax söder om Mariedamm har vi nu byggt klart en järnvägstunnel - den första som byggs i Örebro län på närmare 150 år.
Den fjärde delsträckan blir klar i augusti
Tunnelns väggar och tak av betong stod klara i början av april. Det som nu återstår är att bygga klart den dubbelspåriga järnvägen. I augusti kommer tågtrafiken kunna rulla på dubbelspår mellan Dunsjö och Jakobshyttan, den fjärde delsträckan som blir klar mellan Hallsberg och Degerön. Övriga delsträckor som återstår är den sydligaste mellan Jakobshyttan och Degerön som blir klar 2024, och den sista delen som ska byggas i helt ny terräng mellan Hallsberg och Stenkumla. Hela den nya dubbelspåriga järnvägen mellan Hallsberg och Degerön beräknas bli klar 2031.
Betonglining i Mariedammstunneln
Tekniken som vi använde när vi byggde Mariedammstunneln är relativt ny. I traditionellt tunnelbyggande i Sverige spränger man en tunnel och leder bort eventuellt inläckande vatten med dräneringsmattor som sedan täcks med sprutbetong. Livslängden för en sådan konstruktion är cirka 40 år, därefter behöver konstruktionen underhållas med både kostnader och trafikstörningar som följd. Man riskerar även inläckage av vatten med istappbildning som följd, vilket i sin tur ger underhållskostnader.
I tunneln vid Mariedamm har vi testat en teknik som ofta används utomlands och kallas betonglining. Tekniken innebär att man efter att tunneln har sprängts fram monterar ett dränerande och tätt membran mot berget och sedan gjuter stabila väggar och tak av betong inne i tunneln. Det gör man genom att etappvis skjuta en form genom tunneln i takt med att betonggjutning sker. Tekniken ger en mycket stabil konstruktion med en kalkylerad livslängd på minst 120 år innan någon större renovering måste ske. Konstruktionen är dyrare i investeringsskedet, men blir billigare i längden tack vare de låga underhållskostnaderna. Anledningen till att vi valt just Mariedammstunneln för att prova tekniken är att tunneln är ungefär 260 meter och alltså relativt kort.
Tunnelbygget från början till slut
Mer om projektet mellan Dunsjö och Jakobshyttan
