Logga in
Logga in

Flera län Sydostlänken

Vi planerar för en järnvägsförbindelse mellan Älmhult och Blekinge kustbana. Den nya järnvägen skapar förutsättningar för smidigare och mer hållbara transporter.

Vad?

Älmhult–Olofström–Blekinge kustbana, kallad Sydostlänken, planeras för framtida tågtrafik.

Varför?

Sydostlänken har betydelse för näringslivet i regionen. Villkoren för godstrafik förbättras till och från Blekinges hamnar. Persontrafik Småland-Skåne-Blekinge möjliggörs.

Nuläge

Beslut, val av korridor klart Olofström-Blekinge kustbana. Vi fortsätter att uppdatera järnvägsplanen på sträckan. Järnvägsplan för ny bangård i Olofström påbörjas under 2022.

Om projektet

Sydostlänken ska möjliggöra både för person- och godstrafik på sträckan Älmhult-Olofström-Blekinge kustbana. Detta innebär:

  • att järnvägen mellan Älmhult och Olofström (41 km) elektrifieras och rustas upp.
  • att ny järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana mot Karlshamn (17 km) byggs. 
  • att utöver befintliga stationer i Älmhult och Karlshamn utreds 3 nya stationer för resandeutbyte i Olofström, Lönsboda och Vilshult.
  • 2 nya godsbangårdar, dels i Olofström samt flytt av Karlshamns godshantering från Karlshamns C till Stilleryds hamn.
  • 1 mötesspår på Blekinge kustbana.

Trafikverket får ett planeringsunderlag från berörda kollektivtrafikmyndigheter. För Sydostlänken kommer planeringsunderlaget från Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Länstrafiken Kronoberg, som vi planerar efter. Det är dessa myndigheter som bestämmer hur banan sedan ska trafikeras. Trafikverket tar inga beslut på stationernas läge.

Kostnader för stationer och resandetrafik i hela Sverige betalas genom den regionala planen och från enskilda kommuner. Det betyder i praktiken att det är Skånetrafiken,  Blekingetrafiken och Länstrafiken Kronoberg samt berörda kommuner som bekostar nya stationer och det är också de som bestämmer var och när tågen stannar för Sydostlänken. Trafikverket planerar och bygger utifrån deras planeringsunderlag.

I dagsläget har Trafikverket fått till sig underlag där man från kollektivtrafikmyndigheterna önskar stationer i:

  • Lönsboda
  • Vilshult
  • Olofström

För att förändra detta kan man kontakta sin kommun och försöka få dem att engagera sig i frågan eller så kontaktar man kollektivtrafikmyndigheterna direkt.

Nationell plan 2022-2033

Sydostlänken finns med som ett utpekat projekt i regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2022–2033.

Det är regeringen som beslutar om den nationella planen för transportsystemet, det vill säga vilka prioriteringar som ska göras gällande infrastrukturens vidmakthållande och utveckling. Sydostlänken finns med som ett utpekat projekt i regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2022-2033. Trafikverket har fått i uppdrag att planera och bygga Sydostlänken. Med nu givna förutsättningar är en trolig byggstart 2027-28.

Sydostlänkens betydelse för näringslivet

Sydostlänken skapar bättre rörlighet för näringslivet, både för:

  • kompetensförsörjningen. Det blir större utbud av arbetsmarknad, utbildning, kultur, shopping och evenemang.
  • transporter av gods till och från Volvo i Olofström och hamnen i Karlshamn.
  • förbindelsen som blir ett steg i utvecklingen av trafikslagsövergripande transportlösningar mellan järnvägssystemet och sjöfarten. 
  • järnvägens villkor för godstrafik till och från Blekinges hamnar mot östra Europa och Asien.
  • persontrafik mellan Blekinge, Småland och Skåne som möjliggörs.
  • befintligt stråk som avlastas:
    - Blekinge kustbana
    - Skånebanan
    - Södra stambanan. 

Detta gynnar näringslivets utveckling och kommer samtidigt att bidra till en attraktiv, växande och hållbar region. 

Med- och samfinansiering

De åtgärder som behövs för att kunna köra persontrafik som till exempel stationer kommer med- och samfinansieras av berörda kommuner och regioner. Även Volvo Cars och Karlshamns Hamn medfinansierar berörda delar utifrån sina verksamheters behov och nyttor. Detta innebär att Trafikverket och aktörerna tillsammans tar ansvar för genomförande och finansiering av Sydostlänken.

Sydostlänkens sträckindelning

Karta

Översiktskarta Sydostlänken

Tidsplan

Sydostlänken pekades ut som ett projekt i regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2018–2029.

I rapporten - Kapacitetsanalys Sydostlänken från 2019, kan du läsa om sammanställning av trafikala krav på anläggningen Älmhult–Olofström–Blekinge Kustbana samt sträckan till Karlshamn. Rapporten hittar du under "Dokument".

Sydostlänken fick utökade medel i regeringens nationella plan för infrastrukturen åren 2022-2033.

Våren 2024 förväntas en byggbarhetsutredning för Sydostlänken vara klar. Syftet med den är att redogöra för i vilken utbyggnadsordning respektive delprojekt ska byggas ut enligt. Detta görs dels för att säkerställa att de trafikala krav som idag ställs på den befintliga banan eftersträvas under produktionstiden. Men också tydliggöra för vad som är mest optimalt ur ett tekniskt perspektiv, vad gäller bland annat kraftförsörjning och signalsystem.

Med nu givna förutsättningar är en trolig byggstart 2027-28, under förutsättning att hela projektet finns finansierat i nästkommande nationella plan.

Film

Frågor och svar

Trafikverket har tagit beslut om att Sydostlänken kommer att dras i korridor Väst som är en av de fyra korridorer som Trafikverket tidigare presenterat. Nästa steg i processen är att välja en mer exakt placering av var den nya järnvägen ska gå inom den valda korridoren. Här kommer Trafikverket att arbeta förutsättningslöst och linjer i hela korridoren kommer att utredas i plan och profil. Vilka fastigheter i korridor Väst som kommer att bli påverkade vet vi inte förrän arbetet med utformningen av anläggningen har fastställts.

Placering av mötesspår fastställs i de kommande järnvägsplanerna, ungefärliga lägen föreslås schematiskt i kapacitetsutredningen som finns på hemsidan. Tidpunkt för detta vet vi inte idag. Trafikverket planerar för stationer enligt översiktskarta på hemsidan.

Om järnvägen byggs nära en bostadsfastighet är Trafikverket skyldig att bullerskydda fastigheten om buller anses överskrida fastställda riktvärden, tex bullerplank eller att man sätter in flerglasfönster. Man gör beräkningar på förväntat buller och så tar man fram förslag på lämpliga åtgärder vilket kan vara tex bullerplank eller byte av fönster. Om fastigheten inte bedöms kunna tjäna sitt syfte som lämpligt bostadshus efter byggnationen så löser Trafikverket in fastigheten men i första hand försöker man skydda fastigheterna så långt det är möjligt. Sådana beslut tas utifrån varje enskilt fall.

I framtagen kapacitetsanalys som finns på projektets hemsida under ”Dokument” beskriver vi prognosen för trafiken.

Du kan där läsa om ”För godstrafiken har det i utredningen antagits 40 godståg mellan Älmhult och Olofström samt 20 stycken mellan Olofström och Blekinge Kustbana per vardagsmedeldygn. Mellan anslutningen och Karlshamn de 20 godstågen plus fem av de tio som idag trafikerar Blekinge kustbana".

Därutöver tillkommer persontrafik och det är Blekingetrafiken, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken som beslutar hur tidtabell kommer att se ut men man har planerat för timmestrafik under dagen i detta ännu tidiga skede.

Maxhastighet kommer att vara 160 km/h.

Trafikverket ersätter inte generella värdeminskningar utan man ersätter intrång i fastigheter. Det gäller generellt i Sverige vid om- och nybyggnad av väg och järnväg.

Sydostlänken är i ett sådant tidigt skede att vi endast kan besvara ersättningsfrågor i de enskilda fallen väldigt generellt. Varje enskilt fall är unikt. Hur och om järnvägen påverkas vet vi inte ännu.

Vi tittar på olika tekniker gällande hur vi kan bygga Sydostlänken och här tittar vi även på, så kallade landbroar, för att se om detta hade varit lämpligt för Sydostlänken.

För mer information om landbroar, googla ”landbroar” och ”DN” så finns där artiklar kring detta som du kan fördjupa dig i om intresse finns.

Längs denna befintliga sträckan Älmhult-Olofström ser vi inga alternativa dragningar, men det kommer att bli aktuellt med några kurvrätningar för att kunna uppnå hastighet på 160 km/h samt att elektrifiera sträckan.

Vi planerar också för att öka säkerheten utmed den befintliga banan mellan Älmhult och Olofström genom att bygga om plankorsningar.

Det är Skånetrafiken, Blekingetrafiken och Länstrafiken Kronoberg som avgör hur de vill trafikera banan, dvs hur ofta, vilka möjligheter till byten etc. Det som vi planerar för är att det skulle kunna gå ”timmestrafik”.

Anslutningen till Blekinge Kustbana är tänkt som ett så kallad triangelspår, det vill säga ett spår med koppling mot Kristianstad och ett spår mot Karlshamn.

Hur persontågen väljer att trafikera är upp till Skånetrafiken, Blekingetrafiken och Länstrafiken Kronoberg. Man har sagt hittills att man tänker sig persontrafik mot Karlshamn men tidtabeller styr inte Trafikverket i utan det är som sagt Skånetrafiken, Blekingetrafiken och Länstrafiken Kronoberg som beslutar vart tågen ska gå och hur bytesmöjligheterna ser ut. Trafikverket har i uppdrag att bygga så att järnvägen kan trafikeras för persontrafik.

Kontakt

Chris Thórisson

Projektledare

Telefon: +46 10-124 16 50

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig
Chris Thórisson
Kommunikatör
Viveca Larsson