Så här arbetar Trafikverket med belysning
Trafikverket ser kontinuerligt över vägbelysningen på alla statliga vägar i hela landet. Belysningen behöver anpassas efter hur trafiken ser ut i dag. Det innebär att vägbelysning i ditt område kan komma att förändras.
Trafikverket arbetar nationellt med att se över vår egen belysning på statliga vägar. Vi gör åtgärder i befintliga anläggningar, bygger nytt på ställen där det saknas idag och tar bort uttjänt belysning där den inte tillför någon nytta.
Vägbelysning ska finnas där den gör vägen säkrare
Grundprincipen är att det ska finnas god vägbelysning där den behövs för att öka trafiksäkerheten. Det ska också finnas belysning där den ökar tillgängligheten och tryggheten längs våra vägar.
Som riktlinje i vår bedömning om var belysning ska finnas utgår vi från de kriterier som Trafikverket tagit fram tillsammans med Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Sverige Kommuner och Regioner.
Det innebär att vi belyser trafikmiljöer där det finns många cyklister och gående, som starkt trafikerade korsningar, trafikplatser och busshållplatser.
Vi belyser endast undantagsvis vägar och mindre trafikerade korsningar. Orsaken är att det är en dyr åtgärd förknippad med höga driftskostnader. Den trafiksäkerhetshöjande effekten är också låg och har en negativ påverkan på klimatet, vilket motverkar det klimatmål som regeringen har gett Trafikverket.
Ny belysning prioriteras mot andra åtgärder
Trafikverket behöver prioritera belysningskostnaderna där de ger bäst effekt utifrån vårt nationella uppdrag. Det betyder att vi behöver minska belysningen på de platser där den inte är avgörande för trafiksäkerheten, tillgängligheten och tryggheten. Ny belysning prioriteras mot andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder och beslutas i den årliga verksamhetsplaneringen.
År 2020 tog Trafikverket ett generellt beslut att ingen belysning ska tas över från kommuner. Om en belysning vid statlig väg är i ett så dåligt skick att den kan ramla ner eller bli farlig, har Trafikverket som väghållare ett ansvar för att se till att ingen olycka sker. Trafikverket tar däremot inte ner egen eller kommunal belysning som är full fungerande, även om den står placerad på sträckor där den inte tillför någon trafiksäkerhetshöjande effekt.
Status för vägbelysningen på Gotland
Att den belysning som står längs med de statliga vägarna fungerar bra och därmed bidrar till trafiksäkerheten är både Trafikverket och region Gotland måna om. Vi har en tät dialog med region Gotland om belysningen på våra vägar och jobbar sedan en tid tätt tillsammans för att ha en långsiktig strategi kring belysningen för att det ska bli så bra möjligt.
På många av de statliga vägarna på Gotland ägs belysningen av region Gotland. På vissa sträckor har belysningen nått sin tekniska livslängd och kommer därför att plockas ner med början under 2025.
Vi välkomnar att regionen precis som övriga kommuner i landet ser över sin vägbelysning och tar bort belysning som inte gör någon nytta. Det här är ett långsiktigt arbete under flera år framåt, säger Anna-Sofia Welander, strategisk planerare på Trafikverket.
Den pågående översynen är ett långsiktigt arbete. I de fall belysningen står på platser där vi gör bedömningen att belysning behövs, har vi en dialog om anläggningen är i sådant skick att den kan stå kvar i kommunal regi till dess att Trafikverket har möjlighet att sätta upp ny belysning.
Vi följer våra riktlinjer och krav som utgår från att belysning vid statliga vägar ska vara funktionell, energieffektiv, säker och finnas där den gör störst nytta. Men vi ska också göra platsbesök för att bedöma varje enskild plats. Är det till exempel skymd sikt, hur tätt är det mellan husen, finns någon form av serviceinrättning, skola eller annan mötesplats där det rör sig människor? Det kan vara kriterier för att ersätta belysningen, förklarar Anna-Sofia Welander.
Trafikverkets kriterier för belysning
Tillsammans med Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) och Sverige Kommuner och Regioner (SKR) har Trafikverket tagit fram kriterier som grund för var belysning ska finnas:
- Tätort, förutom statlig genomfartsväg utan gående och cyklister
- Kommunal detaljplan/ byggnadsplan (i anspråkstagen)
- Inrättningar som genererar oskyddade trafikanter
- Gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen
- Hållplatser på pendlingsvägar med större antal påstigande
- Gällande ÅDT-krav (årsdygnstrafik), det vill säga det genomsnittliga trafikflödet per dygn i VGU (Vägars och gators utformning) ska vara uppfyllt.
Läs mer om Region Gotlands arbete med belysning
Pågående projekt för säkrare trafikmiljö på Gotland
- Förbättrad gång- och cykelväg i Visby hamn
- Barns säkra skolvägar: Burgsvik, Hemsa, Garda, Väskinde, Roma
- Väg 140 Klintehamn, cirkulationsplats samt gång- och cykelväg
- Nya vägmarkeringar för ökad trafiksäkerhet Strandvägen i Fårösund
- Väg 148 Bro, ny gångväg och ökad framkomlighet
- Väg 148 Lärbro, ny gång- och cykelväg för ökad framkomlighet
Fakta / Belysning på statliga vägar
- Två tredjedelar av all belysning på statlig väg i Sverige ägs av kommuner.
- Ca 50% av den kommunala belysningen på de statliga vägarna är i dåligt skick och behöver tas bort/ ersättas.
- Trafikverket äger ca 210 000 ljuspunkter utmed statliga vägar, varav 170 000 står där de behöver finnas. Ca 40 000 ljuspunkter bedöms inte bidra till trafiksäkerheten och kan tas bort.
- Parallellt behövs det byggas belysning på ca 4 500 platser.
- På Gotland registrerades 1 572 kommunala belysningspunkter vid statlig väg på Gotland i Trafikverkets belysningsverktyg (siffran är från nov/dec 2024).
Frågor och svar om belysning
Nej, vi ser löpande över våra anläggningar och grundprincipen för belysning är att den ska finnas där den behövs för att öka trafiksäkerheten. Det handlar framför allt om komplicerade trafikmiljöer och där många gående och cyklister finns till exempel i större korsningar, trafikplatser, skolor eller busshållplatser. Stånga uppfyller våra riktlinjer och kriterier genom att här finns både en skola och en busshållplats. Att det blev ett glapp mellan att region Gotland tog ner belysningen och vi satte upp en ny kan vi bara beklaga så här i efterhand.
I vårt uppdrag är en trafiksäker miljö a och o. Belysning är bara en av flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Men just belysning behöver inte alltid vara en trafiksäkerhetshöjande åtgärd. Ibland kan en belysningsstolpe tvärtom vara en säkerhetsrisk. Vägbelysning ska finnas där den gör vägen säkrare.
När det är långa avstånd mellan belysningspunkterna blir det mörka partier mellan ljuspunkterna där det kan vara svårt att uppfatta om det finns gående eller cyklister.
En fordonsförare är utsatt för ständig bländning av mötande bilar, de egna hel- och halvljusen samt instrumentpanelen. Därför upplever fordonsföraren alltid miljön som mörkare än vad en fotgängare utan egen belysning gör. Våra ögon ställer in sig efter ljusare områden, och mindre belysta ytor upplever vi som mörkare. Stark belysning på en del av vägbanan, eller en kraftigt bländande armatur, gör därför området bakom mörkare. Det blir då svårt för fordonsföraren att se förbi ljuset och upptäcka vad som finns bakom.
Om en plats är belyst på ett felaktigt sätt kan det skapa farliga situationer för gående och cyklister.
Så länge trästolparna är av bra skick och anläggningen i övrigt uppfyller de elsäkerhetstekniska kraven, får även trästolpsanläggningar stå längs statlig väg. Men belysning som är släckt är inte till någon nytta, tvärtom kan kvarvarande stolpar vara trafikfarliga eftersom de är mycket hårda och därmed är farliga att krocka med. De behöver tas bort så fort som möjligt.
Vi har inte ekonomiska medel för detta avsatt i vår underhållsplan för åren 2018–2029. År 2020 tog Trafikverket beslutet att ingen belysning ska tas över från kommunerna. Vi hanterar alla kommuner på samma sätt.
Vi ställer också högre krav på belysning idag, samtidigt som ny forskning har visat att det inte är lämpligt att ha belysning på alla de platser där det tidigare monterats belysning. När en gammal anläggning behöver monteras ned av säkerhetsskäl är det därför sällan aktuellt för oss att ersätta anläggningen med en ny.
Det är möjligt för externa aktörer att bygga belysning, likaväl som andra väganordningar, längs med statlig väg. Hantering och rutiner kring detta styrs av Väglagen 1971:948 och är förenat med en rad krav.
Trafikverket som väghållarmyndighet har till exempel som krav att upprätthålla vägens funktion och säkerhet vid användning. Det innebär att en belysningsanläggning på statlig väg måste fungera och inte vara trafikfarlig eller utgöra ett hinder.
Det för förenat med kostnader och det har hänt att till exempel föreningar som tagit över anläggningen sedan inte haft råd att underhålla anläggningen. Istället står anläggningen och förfaller och blir ett så kallat fast sidohinder (trafikfarlig anläggning) och till slut har vi måst ålägga dem att ta bort anläggningen.