På glid? Nej! Så jobbar vi mot halka

På vintern behöver vi räkna med att vädret bjuder på överraskningar. Vi på Trafikverket gör allt vi kan för att säkerställa framkomlighet på vägarna, men trafikanterna behöver också köra med både fantasi och omdöme för att komma fram säkert när det är risk för snö eller halka, säger Linnea Viklund, enhetschef för vägunderhåll.

Det finns olika slags halka. Tillsammans kan alla bidra för att undvika halkolyckor.

Kan det bli halt trots att det är plusgrader?

Ja, dessvärre kan det bli ishalka även när temperaturen visar på plusgrader, när fukt på vägbanan fryser till is. Det finns olika typer av halka:

• Frosthalka. När en snöfri vägbana är täckt av frost kan det vara halt. Den här typen av halka är vanligast tidigt på morgonen efter en kall och klar natt, eller om det är dimma och fukten i luften fryser på.
• Ishalka -även kallad blixthalka eller svarthalka. Den bildas när vatten fryser på iskall mark eller väg. Ishalka kommer snabbt, oftast efter att ett regnväder eller snöblandat regn har passerat och det klarnar upp fort och temperaturen i vägbanan faller under nollan. Då kan det bildas ett slags ispansar på vägen, så att vägen ser våt ut snarare än hal. I luften kan det fortfarande vara plusgrader.
• Fläckvis halka. Fläckvis halka beror ofta på att vatten i pölar fryser till nattetid. Rester av gammal is och packad snö kan också ge fläckvis halka.
• Snö – snö som packas kan bilda ett islager som blir halt.

Du kan göra mycket själv!

1. Sänk farten! Det absolut viktigaste du kan göra när det är halt är att inte köra för fort. Anpassa hastigheten efter väglaget och vädret. Var uppmärksam när temperaturen ligger runt nollan.
2. Byt till vinterdäck, det gäller både för bilen och cykeln. Oavsett vilka däck det sitter på bilen behöver du vara vaksam och anpassa ditt körsätt.
3. Se upp för fallande temperatur under resan – ibland faller temperaturen snabbt då kan du överraskas av halka.  
4. Om det snöar eller regnar vid låga temperaturer kan det bli halt och riktigt besvärliga trafikförhållanden. Då ställs det stora krav på dig som trafikant att anpassa hastigheten och hålla extra stora avstånd.
5. Fick du skrapa rutan på morgonen? Kontrollera väglaget genom att provbromsa på ett säkert ställe med din bil eller cykel.
6. Titta - glimmar det på buskar eller i vägkanter så är det troligt att det bildats frost på vägen också och det kan vara halt.

Vad gör Trafikverket för att det inte ska bli halt på vägarna?

Vi saltar vi våra stora statliga vägar och vägar där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Salt på vägbanan gör så att fryspunkten sjunker så att frost eller is inte kan lägga sig. På så sätt kan vi förebygga halka.

Vid snöfall plogar vi. Vi kan inte börja ploga innan snön har fallit och vi kan inte ploga överallt samtidigt. Vissa av länets vägar är statliga, andra vägar är kommunala. De stora högtrafikerande vägarna sköts av Trafikverket.

Nationell Vägdatabas har en karta där du kan se vilka vägar som ingår i statligt, kommunalt respektive enskilt väghållaransvar:

Till Nationell Vädtadabas på Trafikverkets webb

Gång och cykelvägar sandas

Grus eller sand, eller sand med salt i, använder vi ofta på gång- och cykelvägar, samt på mindre vägar och i områden där salt inte är bra eller effektivt.

Broar och viadukter extra utsatta

Blixthalka är svår att förutse, men vissa på platser där luften kommer åt särskilt mycket behöver du vara extra försiktig. På viadukter, broar och på vägar längs öppet vatten kyls väg- eller cykelbanan ner snabbt och vind och fukt kan göra vägar hala snabbt.

Stockholm består av många öar och mycket vatten och har ett kustklimat, och det kan bli väldigt stora variationer i vädret lokalt. Var uppmärksam på förändringar i vädret när du är ute och kör!

När saltar och sandar vi?

Vi följer väderprognoserna och saltar förebyggande när prognosen säger att det finns risk för halka. När det blir kallt ner till 6–10 minusgrader verkar inte saltet eftersom saltet inte kan sänka vattnets fryspunkt lägre än så.

Vägar delas in i olika klasser beroende på hur mycket trafik som kör på vägen och hur vägen används. Vi sandar på vägar med underhållsklass 4–5 som är vägar med mindre trafik i länet. Här kan du läsa mer om vilka klasser vägar har och när vi plogar om det kommer snö: 

När kommer plogbilen i Stockholms län? 

Saltets fram och baksidor

Salt har negativa miljöeffekter och kan påverka exempelvis växtlighet och öka problem med rost. På vägbroar över Mälaren, till exempel Essingeleden, har vi byggt särskilda avrinningssystem som fångar upp salt och andra föroreningar från trafiken.  

I vårt uppdrag att bekämpa halkan på de högtrafikerade vägarna finns idag inga bättre alternativ som har mindre påverkan på miljön, och utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna vintertid. Vi arbetar med att förbättra metoderna och försöker ständigt att minska saltmängden.