Vägsalt - bara där det behövs
Under vintern bekämpar vi halka på det statliga vägnätet och på en del av vägarna använder vi salt. Vi saltar bara när ingen annan metod fungerar.
Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas eftersom ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna och försöker ständigt att minska saltmängden.
Halkbekämpning handlar främst om framkomlighet
Vi bekämpar halka i första hand för att inte få stopp i trafiken. Utan halkbekämpning skulle den tunga trafiken riskera att stå still, framför allt i backar, vilket påverkar hela trafiken. Det kan bli totalstopp i flera timmar, komplicerade bärgningar, plog- och saltbilar kan fastna i köer. Skolskjutsar och många andra transporter kan få stora problem att ta sig fram.
Halkbekämpning är alltså i första hand en framkomlighetsfråga. I vissa fall, till exempel vid den första osynliga halkan på hösten, kan halkbekämpningen också bidra till bättre trafiksäkerhet. Vid riktigt dåligt väglag kör de flesta sakta och håller extra avstånd.
Därför går det inte att sanda överallt
På högtrafikerade vägar med snabba temperaturväxlingar fungerar det inte att använda sand. Sanden blåser bort eller körs bort av trafiken. Ofta tar det bara någon halvtimme innan vägen är lika hal igen. För att säkra framkomligheten på sådana vägar skulle vi vara tvungna att använda så stora mängder sand att det skulle få en väldigt negativ miljöpåverkan.
Vi arbetar ständigt med att hitta alternativ till salt. Hittills har alternativen visat sig bli betydligt dyrare, upp till tjugo gånger dyrare än salt. Ett sådant exempel är kalciummagnesiumacetat, CMA.
Med bättre metoder behövs mindre salt
Det pågår en ständig utveckling av metoder och utrustning och vår kunskap ökar. Det gör att vi behöver mindre mängd salt för att nå samma effekt som tidigare. Samtidigt ser vi hur trafiken ökar och väderförhållandena förändras. På en del sträckor där vi förut kunde sanda är den metoden inte längre tillräckligt effektiv. Hur stor del av vägarna som behöver saltas beror på trafikvolymer, hur snörika vintrar vi får och inte minst på om behovet av halkbekämpning förändras, till exempel genom fler tillfällen med regn eller underkylt regn.
Saltets miljöpåverkan
Vi är medvetna om att salt har negativa miljöeffekter. Salt kan påverka växtlighet, vegetation och vatten närmast vägbanan. Salt kan också öka problemet med rost. I vårt uppdrag att bekämpa halkan på de högtrafikerade vägarna finns idag inga alternativ som har mindre påverkan på miljön.
Frågor och svar om salt
Vanligen saltar vi när temperaturen är ner till 6-10 minusgrader. Saltar vi vid riktigt låga temperaturen kan saltet i värsta fall få motsatt effekt. När det är kallare är vägbanan ofta bar och sträv och behöver inte halkbekämpas.
När det snöar eller regnar vid mycket låga temperaturer får vi riktigt besvärliga trafikförhållanden. Då ställs det stora krav på att trafikanterna anpassar hastigheten och håller extra stora avstånd. I extrema fall brukar vi uppmana alla som inte måste resa att avvakta ett bättre väglag.
Ibland saltar vi vid kallare än 10 minusgrader när prognosen visar på mildare väder.
Väderprognoser som samkörs med våra egna mätstationer ger oss kunskap om när det kommer att bli halt nästan på timmen när under det kommande dygnet. Vid väderomslag kan man då salta förebyggande precis innan det kommer att bli halt. Det går då åt mindre mängd salt och effekten blir relativt långvarig. Det som avgör om det blir halt är förhållandet mellan temperatur och daggpunkt.
Även om vi vet i förväg när det kommer att bli halt så kan saltet i vissa fall behöva bearbetas av trafiken för att få full effekt. Det går därför inte alltid att salta hur tidigt som helst och trafikanterna måste räkna med att vägarna kan vara hala.
Saltning kan i någon mån påverka att fler djur väljer att gå ut i vägbanan. Om eller hur det påverkar antalet olyckor har vi inte kunskap om idag. I vissa fall sätts saltstenar upp för att minska detta problem.