Namngivning av våra färjor
Våra färjor finns från kust till kust, från norr till söder. För att hylla skyddsvärd natur och skärgårdsliv namnger vi färjorna efter Sveriges unika natur och platser.
I Färjerederiet har namngivningen av färjor tidigare skett regionalt. Under 2000-talet fanns ett behov av att neutralisera färjornas namn och att döpa färjorna till namn som inte hörde till en specifik led.
Namnen på våra kommande färjor
Idag finns behov av att hitta en ny namnserie med ett brett utbud med anledning av det stora antal nya elfärjor som planerats.När de första miljösmarta elfärjorna, som under 2025 kommer trafikera Ljusterö respektive Vaxholm, skulle namnges ville vi hylla det svenska landskapet och skyddsvärd natur. De första miljösmarta elfärjorna får därför namnen Alvaret och Abisko.
Alvaret eftersom det visar på allvaret i vår satsning på klimatet och miljön. De går på el men är dessutom utrustade med en avancerad teknik som optimerar de goda miljöeffekterna. Dessa nytänkande elfärjor är en del av Färjerederiets Vision 45. En plan för att bli klimatneutrala till 2045.
Historik om namngivning av fartyg
Att namnge båtar har man gjort i alla tider. Redan från omkring 2 600 före Kristus känner vi till ett skeppsnamn från det faraoniska Egypten som i engelsk översättning lyder Praise of the Two Lands. För nordisk del känner vi till flera båtnamn till exempel långskeppet Ormen långe och skeppet Bókaskreppan. Andra båtnamn från historien är Gustav Vasas skepp Elefanten och regalskeppet Vasa.
På medeltiden och 1500-talet fick skeppen ofta namn efter härkomst, till exempel Lybske svan 'svanen från Lübeck'. Tittar man på krigsmaktens skepp går det att se att det blev större variation på namnen från 1600-talet och framåt. Bland annat blev det populärt med namn ur klassisk mytologi, nationalistiskt präglade namn, samt namn efter kungligheter och kända personer. Vanligast har varit att ge båtar kvinnonamn och kalla fartyget för ”hon”.
Under 1800-talet började rederier namnge sina fartyg utifrån särskilda mönster eller teman, så kallad systembunden namngivning. Fartygsnamn hör till den maritima kulturen. Rederi AB Transatlantics moln-serie; Cirrus, Cumulus, Nimbus och Stratus är ett exempel. Ett annat är Johnson Lines styckegodsfartyg som fick namn från ljusstarka stjärnor, till exempel Bellatrix, Polaris, Sirius och Vega.
Nybyggen
Totalt kommer Färjerederiet att bygga tjugotalet nya miljösmarta elfärjor med avancerad teknik som optimerar miljöeffekterna fram till år 2045 då rederiet ska vara klimatneutralt. Samtliga nybyggen kommer namnges på samma sätt som Alvaret och Abisko, namn som ska hylla den svenska naturen.
Alvaretklassen
Två plus två 60-bilars färjor till Ljusterö- och Vaxholmsleden. Det är elhybrider byggda för 100 procent eldrift och är utrustade med automatisk förtöjning, laddning med mera.
Ostkustklassen
Ostkust-serien utgörs av sex till sju 60-bilarsfärjor i en serie. Ostkustserien består av elhybrider byggda för 100 procent eldrift och är utrustade med automatisk förtöjning, laddning med mera.
Hönöklassen
Till denna västkustserie planeras ffem elhybridfärjor. Färjorna beräknas ta cirka 75 bilar.
Enskilda fartygsprojekt
- Gullmarsleden – Elektrifiering av Neptunus
- Isön – Inriktningsbeslut taget för eldriven linfärja
- Bolmsön – Eldriven linfärja
- Blidö – Eldriven linfärja
Totalt kommer Färjerederiet att bygga tjugotalet nya smarta elfärjor fram till år 2045 då rederiet ska vara klimatneutralt.
Färjerederiets klimat och miljöarbete
Precis som Vision 45 är nytänkande, är namnen på våra nya smarta elfärjor nytänkande. Vi vill vara en del i att behålla natur, miljö och skärgård. Och lämna efter samma vackra Sverige till våra barn och barnbarn.