Anpassade hastighetsgränser
Trafikverket anpassar hastighetsgränserna på statliga vägar för att rädda liv.
Trafikverket arbetar systematiskt med Nollvisionen – att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Vi jobbar med att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning, ett uppdrag som ingick i propositionen om Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (prop. 1996/97:137). Det handlar om att rädda liv och att skapa så säkra möten som möjligt.
Det bästa sättet att minska risken för mötesolyckor är att separera körfält med mitträcken. När en väg har mitträcke kan vi normalt införa hastighetsgränsen 100 km/tim.
På vägar utan mittseparering behövs andra insatser för att snabbt skapa det säkra mötet. Därför är den lämpligaste åtgärden att sänka hastighetsgränsen till 80 km/tim på vägar som saknar mittseparering. Det gäller för vägar med relativt mycket trafik, dvs. 2 000 fordon per dygn eller mer.
Nu utvecklar vi arbetet med hastighetsanpassningarna
Trafikverket har i många år arbetat konsekvent med att anpassa hastighetsgränserna på statliga vägar för att skapa det säkra mötet. Det arbetet har varit ett viktigt bidrag till att minska antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken.
Nu utvecklar Trafikverket arbetet med hastighetsanpassningarna. Kortare sträckor kommer även fortsättningsvis att hanteras som tidigare. För längre sträckor kommer Trafikverket att göra fördjupade utredningar där vi tar ett helhetsgrepp om ett område och ser över om hastighetsanpassningar kan kombineras med andra kostnadseffektiva trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten utan att påverkan på restiden blir allt för påtaglig. Utredningarna görs i dialog med till exempel berörda kommuner och regioner, inte minst för att säkerställa prioritering och finansiering av eventuella åtgärder på det regionala vägnätet.
Trafikverket kommer att genomföra pilotprojekt för att testa några lösningar enligt regeringsuppdraget ”Uppdrag att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar”. Länk till rapporten finns under Läs mer.
Exempel på ett sådant pilotprojekt är E14 Ånge-Bräcke som testar utformning av 2+1-väg på lågtrafikerade sträckor.
Läs mer här: E14, Ånge-Bräcke
Åtgärder där de får bäst effekt
Trafikverket genomför åtgärder där de får bäst effekt. Vi skulle gärna se att fler vägar redan var säkert byggda för högre hastigheter. Men att bygga om vägarna tar tid och kostar mycket pengar och det finns cirka 700 mil väg där vi behöver höja säkerheten.
För det nationella stamvägnätet mittseparerar vi körfält där det är möjligt och för det regionala vägnätet har vi avsatt 1,25 miljarder kronor under 2022-2027 för samfinansiering av åtgärder som höjer trafiksäkerheten.
Under nationell planperiod 2022–2033 arbetar vi med följande åtgärder inom trafiksäkerhet:
- anpassning av hastighetsgränser
- trafiksäkerhetskameror
- mötesseparering
- korsningsåtgärder
- säkra passager för oskyddade trafikanter
- utveckling av nykterhetskontroller i hamnar
- samfinansiering av trafiksäkerhetsåtgärder inom regionalt vägnät
- säkra sidoområden
- åtgärder för ökad och säker cykling
- mitträffling.
Rätt hastighet räddar liv
Genom att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning, med omskyltning samt om- och nybyggnad räddar vi liv. Hastighetsanpassning är den effektivaste och mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärden på vägar där vi ännu inte infört mittseparering.
Restiden påverkas oftast marginellt av en hastighetssänkning. Om du kör i 80 km/timmen istället för 90 förlorar du maximalt 50 sekunder per mil. Samtidigt minskar risken att omkomma med 40 procent om du kolliderar i 80 km/timmen jämfört med kollision i 90 km/timmen. En krock i 90 km/tim motsvarar ett fall från tionde våningen. Lägre hastigheter ger dessutom positiva miljöeffekter.
Läs mer om Utvärdering av ändrade hastighetsgränser, se länk nedan.
Trafikverket har haft ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar. Det redovisades i slutet av mars 2023. Länk till rapporten finns under Läs mer.
Frågor och svar om hastigheter
Ja, det är det. Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Om båda bilarna är moderna och kör i max 80 km/tim så är det sannolikt att förarna överlever en frontalkollision. Vid hastigheter över 80 km/tim leder frontalkollisioner ofta till dödliga eller allvarliga skador även med moderna fordon.
Fordons säkerhet är under ständig utveckling. Men trots detta är 80 km/tim den maximala hastighetsnivå där två moderna personbilar av högsta säkerhetsstandard idag klarar en frontalkollision utan alltför allvarliga konsekvenser.
Det förutsätter lite bromsning innan kollisionen vilket framtidens personbilar förväntas kunna göra mer eller mindre automatiskt - alltså en kombination av aktiv och passiv säkerhet. 80 km/tim är en hastighet där detta kan fungera, vid 90 km/tim är det däremot helt omöjligt.
Krockeffekten varierar vid olika hastigheter:
- Om du kolliderar i 80 km/tim istället för 90 km/tim minskar risken att omkomma med 40 procent.
- Om du kolliderar i 80 km/tim istället för 100 minskar risken att omkomma eller skadas allvarligt med 60 procent.
- En krock i 90 km/tim motsvarar ett fall från tionde våningen.
Trafikverkets beräkningar utgår från den så kallade Power-modellen:
The Power Model of the relationship between speed and road safety (toi:s webbplats)
Trafikverket genomför åtgärder där de får bäst effekt. Vi skulle gärna se att fler vägar redan var säkert byggda för högre hastigheter. Men det tar tid och kostar mycket pengar. Vi utför mittseparering där det är möjligt på det nationella stamvägnätet och har även fått en miljard kronor att under 2019-2022 samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. På övriga delen av det statliga vägnätet behöver vi anpassa hastighetsgränsen till vägens utformning.
Avgörande för Trafikverkets prioritering är om vägen har mittseparering eller ej, hur trafikerad den är och hur vägens utformning ser ut i övrigt.
Nej, underhållet av vägarna påverkas inte av att vi sänker hastighetsgränsen. Det är trafikmängden på en vägsträcka som bestämmer underhållet.
Vi får en viss summa pengar för att ta hand om och utveckla vägnätet, men pengarna räcker inte till allt och vi måste prioritera. Huvudinriktningen för underhållet är att vägarna ska vara framkomliga och säkra.
- Det finns cirka 10 000 mil statliga vägar i Sverige. Trafikverkets medel för underhåll räcker inte till för att möta alla behov.
- Vi prioriterar de vägar som flest människor åker på eller som är viktiga för näringslivet. När det gäller beläggningsåtgärder prioriterar vi följande vägar högst: högtrafikerade storstadsvägar, Europavägar och större pendlingsvägar i vägnätet.
- Körupplevelsen mellan olika vägar kan därför skilja sig åt.
Läs mer: Underhåll av belagda vägar
Vi känner inte till några vetenskapliga studier som visar att uppmärksamheten ökar i takt med högre hastigheter som därigenom ger mer stimuli, kortare reaktionstid och högre krockvåld.
Tvärtom visar våra erfarenheter och studier att sänkt hastighetsgräns har lett till lägre hastighet på väg och minskat antal dödade och svårt skadade.
Det som främst styr vilken hastighetsgräns en väg har är hur den ser ut och hur den är utformad. Ibland kan två vägar se ganska lika ut och samtidigt ha olika hastigheter. Förklaringen är att hastighetsgränsen även styrs av hur många trafikanter som använder vägen, att sidoområden kan vara olika säkra och liknande faktorer.
Ett exempel på två sträckor av E4 som har olika hastighetsgränser är Essingeleden i Stockholm med mycket högt trafikflöde och 80 km/tim och E4 genom Småland som är lågt trafikerad och har 120 km/tim.