Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Beräkna och utreda buller och vibrationer

Trafikbuller analyseras bäst genom att man beräknar nivåerna, dels som ett medelvärde för hela dygnet, dels maximalnivån. I vissa fall kan vi också behöva göra mätningar.

Det normala är att man beräknar bullret. Genom bullerberäkningar kan vi bra och effektivt beskriva bullerexponeringen vid en specifik plats. Beräkningsmodeller gör det även möjligt att beskriva hur ändrade förutsättningar utmed en väg eller järnväg kan påverka ljudmiljön. När vi beräknar trafikbuller i Sverige använder vi de så kallade nordiska beräkningsmodellerna som utgår från trafikmängder, trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse.

Beräkningsmodell vägtrafik

Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, (Naturvårdsverket, rapport 4653) (pdf-fil, 9 MB, öppnas i nytt fönster)

Beräkningsmodell järnvägstrafik

Ingångsdata bullerberäkning X40 (pdf-fil, 1,4 MB, öppnas i nytt fönster)

Rapport indata X60 (pdf-fil, 4,9 MB, öppnas i nytt fönster)

Buller från spårburen trafik Nordisk beräkningsmodell. Naturvårdsverket, Banverket, Rapport 4935 (pdf-fil, 1 MB, öppnas i nytt fönster)

Bulleremission från nya svenska tågtyper. Indata till den nordiska beräkningsmodellen. (Banverket, rapport 2004:16) (pdf-fil, 706 kB, öppnas i nytt fönster)

Beräkning höghastighetståg

Nordisk beräkningsmodell Nord 2000/2006, SP Report 2014:33 (pdf-fil, 15, MB, öppnas i nytt fönster)

PM 2017-02-07 Bulleremissioner från elmotorvagnar, typgodkända år 2015-2035, antagna data för beräkning av bullernivåer, dnr TRV 2016/81283 (pdf-fil, 496 kB, öppnas i nytt fönster)

Att mäta buller är komplicerat

Att mäta sig fram till ett rättvisande dygnsmedelvärde eller maximalnivå är komplicerat. Tidpunkten för mätning och mätperiodens längd måste väljas med stor omsorg. Men när förhållandena är komplexa eller när vi behöver säkerställa bullernivåerna inomhus kan det ändå bli aktuellt att göra bullermätningar. När vi mäter utomhus påverkas resultatet i mycket hög grad av väder och vind och av ljud från andra källor än trafiken.

När vi mäter vägtrafikbuller använder vi Buller från vägtrafik, mätmetod (Naturvårdsverket, rapport 3298).
Buller från vägtrafik, mätmetod (pdf-fil, 4 MB, öppnas i nytt fönster)

Vid mätningar av järnvägsbuller använder vi Buller från spårbunden trafik – förslag till mätmetod (SP:s rapport 1995:40). Denna mätmetod har antagits som standard av det nordiska standardiseringsorganet Nordtest i NT ACOU 098. Rapporten kan lånas i Naturvårdsverkets bibliotek (ISBN 91-7848-568-1).

Utreda vibrationer

Vid vibrationsutredningar genomförs ibland mätningar om det vid störningar från järnvägstrafik befaras att komfortnivån kan överstiga 0,7 mm/s vägd RMS vid fler än fem tillfällen nattetid (nivå för övervägande av åtgärd) och/eller om nivån i grundmur kan befaras överstiga 5 mm/s (vid klagomål på skada). Mätning genomförs även vid enstaka fall vid störning från vägtrafik då komfortnivån kan befaras överstiga 1,4 mm/s vägd RMS vid fler än fem tillfällen nattetid.

Mätning av komfortvibrationer görs enligt Svensk standard SS 460 48 61: "Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader" och mätning för skada gör enligt Svensk standard SS 02 52 11: "Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning". I skriften "Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning, dnr S024235/SA60" anges hur resultatet från mätningen skall rapporteras.

Mätning av komfortvibrationer utförs enbart i bostäder och vårdlokaler enligt Trafikverkets gällande riktlinje TDOK 2014:1021 "Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg". För mätning av vibrationsnivåer från trafik anlitar Trafikverket alltid en vibrationskonsult.

Beräkna den samhällsekonomiska nyttan av bullerskyddsåtgärder

Vi har ett antal verktyg för att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av bullerskyddsåtgärder i befintlig miljö och i investeringsprojekt. Vi har också verktyg för att beräkna de samhällsekonomiska konsekvenserna när åtgärder för andra ändamål påverkar bullernivåerna. Verktygen tar bland annat hänsyn till antalet bullerexponerade, kostnader för bullerskyddsåtgärder i förhållande till deras effekt och kostnader för hälsoeffekter.

Väg-BUSE
Excelsnurra som beräknar den samhällsekonomiska nyttan av bullerskyddsåtgärder i vägsystemet.
Väg-BUSE

Järnvägs-BUSE
Excelsnurra som beräknar den samhällsekonomiska nyttan av bullerskyddsåtgärder i järnvägssystemet.
Järnvägs-BUSE 

BEVA
Bullerberäkningsprogram (Excel) som används vid vägobjektanalyser i tidiga skeden. Det ger även möjlighet att simulera olika fall och se vad som händer med bullerutbredning, antal utsatta och samhällsekonomiska kostnader.
BEVA

ASEK
ASEK-värden är den värdering som ligger till grund för att göra samhällsekonomiska beräkningar av bullerskyddsåtgärder.
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK, kapitel 10 Buller (pdf-fil, , öppnas i nytt fönster)