Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Konsekvensbeskrivningar

Konsekvensbeskrivning innebär en arbetsprocess som integreras i planeringen på en övergripande nivå eller på projektnivå. Miljökonsekvensbeskrivning för planer, program och projekt är lagreglerad och grundad på EG-direktiv.

Konsekvensbeskrivning, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB), innebär en arbetsprocess som integreras i planeringen på övergripande, strategisk nivå eller på projektnivå. Därigenom tillförs kunskap, och alla relevanta potentiella effekter och konsekvenser kan beaktas på ett kreativt sätt och bidra till att forma strategiska planer/program eller projektutformningen. Redovisningen växer fram successivt och ger information och förståelse till allmänhet och beslutsfattare om effekter och konsekvenser och om möjligheter till ytterligare anpassning eller skadeförebyggande åtgärder. Effekter avser förändringar till följd av plan eller projekt jämfört med nollalternativ. Effekternas betydelse bedöms (värderas) och anges som konsekvenser för olika grupper av människor eller intressen. Beskrivning av effekter och konsekvenser används även för att kunna bedöma måluppfyllelse och för beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet och värderas då i ekonomiska termer.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för planer, program och projekt är lagreglerad och grundad på EG-direktiv. Det finns även en generell internationell praxis för konsekvensbeskrivningar i allmänhet. Därför bör alla relevanta effekter och konsekvenser analyseras och bedömas på ett likartat sätt, även om vissa lagkrav gäller specifikt för MKB. Om inte alla effekter och konsekvenser behandlas likartat är det svårt att skapa bra helhetslösningar. Utöver miljökonsekvenser behöver konsekvenser för olika trafik- och användargrupper samt många slags socioekonomiska konsekvenser (lokalt, regionalt etc.) behandlas. Samråd krävs enligt flera lagar och behöver behandla alla planeringsfrågor och alla relevanta effekter och konsekvenser.

Grundläggande för konsekvensbeskrivning är att:

  • bedöma behovet av konsekvensbeskrivning och vid behov gå vidare med avgränsning så att konsekvensbeskrivningen anpassas till det aktuella fallet (plan/program eller projekt)
  • beskriva förhållandena utan plan/program eller projekt (vid nollalternativet) och hur det förväntas utvecklas i framtiden (Detta bidrar till att identifiera handlingsalternativ och bildar referens så att effekter [förändring] ska kunna beskrivas. Insamling av data kan behövas som bas för senare uppföljning av effekter. [Särskilda krav på data kan därför behöva övervägas.])
  • analysera och beskriva alternativens effekter och konsekvenser samt möjligheterna att undvika och begränsa samt i vissa fall kompensera oönskade konsekvenser.
  • jämföra alternativ för konsekvenser (Skillnader och likheter mellan alternativ lyfts fram, vilket bidrar till samlad utvärdering av alternativen och deras måluppfyllelse.)
  • ge förslag på uppföljning av effekter och konsekvenser, vilket ger möjlighet till korrigering för att säkra viss kvalitetsnivå och till kunskapsåterföring.