Logga in
Logga in

Västra Götaland Hamnbanan Göteborg

Hamnbanan, järnvägslänken för gods till och från Göteborgs hamn, är enkelspårig. För att klara den ökande efterfrågan av godstransporter på järnväg bygger vi ut delar av Hamnbanan till dubbelspår.

Vad?

Utbyggnad till dubbelspår av Hamnbanan – järnvägslänken för gods till och från Göteborgs hamn.

Varför?

Fler tåg ska kunna trafikera sträckan så att gods kan flyttas över från vägburna lastbilstransporter till godståg. Det både gynnar miljön och minskar trängseln på vägarna.

Nuläge

Etappen Eriksberg–Pölsebo byggstartade 2020. Sträckan öppnar för tågtrafik 2023, området återställs 2024.

Om projektet

Ett godståg kan ersätta 30 långtradare. Att frakta gods på järnväg är klimatsmart och hållbart. Därför bygger vi ut Hamnbanan med dubbelspår så att mer gods kan lyftas från vägarna. För att göra transporterna säkrare och närområdet lite tystare lägger vi de nya spåren i en tunnel mellan Eriksberg och Pölsebo. På så vis blir det lättare att ta sig fram i området samtidigt som mark frigörs för fler bostäder. 

Hamnbanan gör Göteborgs hamn konkurrenskraftig

Göteborgs hamn är Nordens största hamn och ett naturligt centrum för den skandinaviska godstrafiken. 65 procent av Sveriges containertrafik och 30 procent av landets utrikeshandel går via Göteborgs hamn. För att en hamn ska vara konkurrenskraftig krävs mer än en bra infrastruktur i och omkring hamnen. Hamnbanan är järnvägslänken som gör det möjligt för godstrafik från hela Norden att nå hamnområdena i Göteborg. Men den nästan 10 kilometer långa banan är enkelspårig och har idag för låg standard för att klara av framtidens trafikbehov. Utbyggnaden innebär att fler tåg kan trafikera sträckan och mer gods kan flyttas över från vägburna lastbilstransporter till godståg. 

Hamnens framtid ligger på land

Det transportsätt som är mest effektivt ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv är kombinationen mellan sjöfart och tåg. En tät tågtrafik mellan hamnen och olika orter i Sverige gör det möjligt för företag i hela landet att ha en snabb, kostnadseffektiv och miljöklok förbindelse med Nordens största hamn.

Nyheter

Tidsplan

Arbetet mellan Eriksberg och Pölsebo inleds – den sista av projektets tre etapper.

Hamnbanan byggs ut till dubbelspår mellan Eriksberg och Pölsebo. Järnvägen får en ny sträckning och läggs i en cirka 1,1 kilometer lång tunnel. 
Projektets två andra deletapper, Pölsebo–Skandiahamnen och Kville Bangård, är klara. 

Området där vi byggt och Krokängsparken återställs. Vissa rivnings- och återställandearbeten av marken och parken görs även under 2024.

Buller och störningar

Projektets miljöarbete

När vi bygger om eller bygger nytt påverkar vi omgivningen. En viktig uppgift för Trafikverket är därför att minska de negativa effekterna på miljön. Även om bygget på lång sikt ger positiva effekter påverkas natur- och kulturmiljön, landskapsbilden och boendemiljön i områdena runt Bratteråsberget och Krokängsberget under byggtiden. Schaktarbeten, bergsprängningar, transporter, massförflyttningar, etablering av arbetsmaskiner och omläggning av vägar medför störningar och påverkar miljön.

Krokängsparken ska fortsätta vara en välbesökt, fin och omtyckt park

I parken finns bland annat gamla ihåliga ekar som ger livsmiljöer för en lång rad insekter, fågelarter och fladdermöss. Det är viktigt för oss att naturparken fortsätter att vara en levande miljö. För att ingreppen i Krokängsparken ska bli så små som möjligt har vi tillsammans med park- och naturförvaltningen tagit fram en åtgärdsplan.


Så här skyddar vi naturen under byggtid:

  • Träden i parken bevaras så långt det är möjligt.  
  • Vi skyddar den fridlysta växten kalvnos. Göteborgs botaniska trädgård hjälper oss att skapa en fröbank och driver upp växten för att säkra dess överlevnad och vår biologiska mångfald. Växten återplanteras sedan i anslutning till järnvägen.
  • Områden med grus och sand skapar miljöer där mosshumla och kustbandbi kan trivas. Dessa områden färdigstäls öster om Bratteråsberget och väster om den nya tunnelmynningen när bygget är klart. 


Åtgärder för rekreation och hälsa

  • Vi har anlagt nya stigar och vägar i Krokängsparken så att den ska kunna hållas öppen även under byggtid och användas för motion och friluftsliv.
  • Fotbollsplanen har tillfälligt fått flytta till idrottsanläggningen vid Rosenhill som vi rustat upp. När bygget är klart bygger vi en ny fotbollsplan och en ny klubbstuga på nästan samma plats.
  • Förskolan Tindras gård ligger så nära arbetsområdet för Hamnbanan att en ersättningsyta för utomhuslek behövde byggas. Den nya lekplatsen är besiktigad och godkänd enligt gällande säkerhetsnormer.

I entreprenörens uppdrag ingår att skydda träden

De naturområden som påverkas av bygget har inventerats. Inventeringarna finns med som ett underlag i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. Därefter har Trafikverket och Göteborgs stad mätt och inventerat träden och parkmiljön för att få en överblick av trädens naturvärde och kondition.

I de tekniska handlingar entreprenören bygger efter står vilka anpassningar och skyddsåtgärder som ska utföras för att spara så många träd som möjligt. Besluten har grundats på vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.

Parken ska återställas

När vi har byggt färdigt och ska återställa grönområdena kommer vi att kompensera för de nertagna träden genom att bland annat plantera nya träd och placera ut grova stammar som död ved. I stockarna trivs insekter, mossor, lavar och svampar. Träden får på så sätt en ny livsuppgift: de blir boplats och matförråd för fåglar och fladdermöss. Några av de avverkade ekstammarna monteras också som stående död ved, vilket ska efterlikna miljöer där särskilt fåglar trivs. Arbetssättet är en ny metod som testas i Krokängsparken.

Vilka sorters träd finns i Krokängsparken?

Främst i Krokängsparken och på Bratteråsberget växer många äldre ekar. Här finns också björk, ask, lind, oxel, apel, hassel, druvfläder, rönn och nypon. 

Hur många träd bevaras och flyttas?

Vi har kunnat bevara cirka 260 träd inom arbetsområdet och inom det område som vi har nyttjanderätt för enligt järnvägsplanen för Hamnbanan, Eriksberg–Pölsebo. Vi har också bevarat ytterligare 22 träd genom att tillfälligt eller permanent flytta dem. Merparten har flyttats till en depå vid Lundby nya kyrka.

Vad innebär tillfällig och permanent flytt?

Tillfällig flytt av träd innebär att träd flyttas under byggtiden, till en utvald och iordninggjord växtplats där de får stå 3–6 år. Under åren som träden står på sin tillfälliga plats sköts de om, får vatten och näring och beskärs tills de kan flyttas tillbaka när byggnationen är klar.

Permanent flytt av träd innebär att ett träd flyttas till en ny och permanent plats i närområdet. Även träd som flyttas permanent får frekvent skötsel första tiden efter plantering.

De träd som inte klarar av en flytt, inte går att flytta, eller inte är ekonomiskt rimliga att flytta har tagits ner. Även träd som växer där tunneln byggs och träd som inte bedöms klara påfrestningarna de skulle utsättas för under byggtid har tagits ner.

Hur flyttar man träd?

Det finns flera olika metoder för att flytta träd. Det som avgör vilken metod som ska användas är trädets och rotklumpens storlek. Det är viktigt att få med så stor del av rotklumpen som möjligt, för att trädet ska kunna återhämta sig på ett bra sätt.

För mindre träd används en specialbyggd trädflyttningsmaskin. Mobila trädflyttningsmaskiner finns i olika storlekar och kan användas för att flytta träd med en stamomkrets upp till cirka 1 meter, en rotklump på max 3 meter i diameter och ett djup av maximalt 1,5 meter. Samma flyttningsmaskin används för upptagning, flytt och plantering.

Den stora eken, som växer där klubbhuset tidigare låg

Den stora eken som växer i Krokängsparken har förberetts för flytt sedan 2017. Trädet skulle flyttas en kort sträcka för att ge plats åt den nya fotbollsplanen. 

Men, vid en fördjupad kontroll av trädets livskraft då det tappat en stor gren under en storm, upptäcktes röta och svampangrepp inuti trädet. Skadorna är såpass stora och innebär att trädet troligen skulle kollapsa under en flytt. Det innebär även alltför stora risker för arbetsmiljön att flytta det. 

Trafikverket och Göteborgs stad har därför enats om att ta ned trädet under november månad 2022.  Stammen läggs placeras ut som ved i Krokängsparken eller annan plats som Göteborgs stad utser. Genom att stammen finns kvar i naturen kan mulmen, trädmjölet som finns inuti stammen, fortsätta vara bostad och matförråd för insekter, mossor, lavar och svampar. Här kan även fåglar och fladdermöss hämta mat.  

När vi arbetar uppstår så kallat länshållningsvatten i våra arbetsområden. Det kan vara vatten som sipprar fram från berg och jord, exempelvis efter att vi grävt eller sprängt. Vattnet kan innehålla föroreningar från marken och för att inte riskera att det släpps ut i naturen samlas det upp och renas.

Vatten kan renas på olika sätt men i Hamnbanan används kitosan, en produkt som tillverkas av krabbskal. Tekniken är miljövänlig eftersom inga farliga kemikalier behöver tillsättas. Vattnet blir så pass rent att det kan återföras direkt till dagvattensystemet. 

Totalt kommer tre vattenreningssystem vara igång inom projektets arbetsområde.

Hur går det till att rena vattnet med krabbskal?

I ett reningssystem tillsätts kitosan till det orenade vattnet. Ämnet gör att lera och andra typer av finpartiklar klumpas ihop till större partiklar som sjunker till botten i reningsverket där det kan silas bort.

Varför är det viktigt att rena vattnet? 

Smutsiga partiklar kan påverka livet i våra vatten negativt. De kan sätta igen fiskars gälar, göra det svårt för djur att orientera sig och hindra fotosyntensen för växtlivet. Dessutom får vi även bort många andra typer av föroreningar, som tungmetaller, genom reningen.

Vad är kitosan?

Kitosan är en restprodukt från livsmedelsindustrin. Förutom till vattenrening används kitosan bland annat som stärkelse i mat, för medicinska ändamål och i hälsovårdsprodukter.

Så här ser reningsanläggningen ut

Massor som uppstår vid byggen brukar transporteras iväg till deponier, alltså soptippar, men hos projekt Hamnbanan förvaras massorna tillfälligt. Det innebär att de istället för att flyttas förvaras inom projektets område runt Eriksberg tills de kan återanvändas som fyllnad när den nya järnvägstunneln ska täckas över. Detta är en del i projektets miljö- och klimatarbete.

Att vi slipper köra iväg och sedan transportera tillbaka massor till projektet innebär att vi kraftigt kan reducera antalet tunga transporter. Vi slipper även belasta redan hårt trafikerade vägar och behöver inte heller köpa in nytt material för att täcka över tunneln.

Var förvaras massorna?

Massorna mellanlagras inom projektets arbetsområde mellan Eriksbergs köpcentrum, Hamnbanan och bostadsområdet öster om Nordviksgatans bro. Upplaget av massor kommer succesivt att köras ut till projektets olika delar under projektets gång.

Vad händer med området när massorna är borta?

Projektet har rätt att disponera ytan där massorna förvaras, med tillfällig nyttjanderätt under Hamnbanans byggtid. Ytan ska återställas till det skick den hade innan arbetena påbörjades, såvida vi inte kommer överens om annat med markägaren Norra Älvstranden Utveckling AB. Det finns inte någon detaljplan ännu som beskriver hur ytan ska nyttjas utan vi får hänvisa till Älvstranden Utveckling.

Gällande detaljplaner i området finns här

Läs och ladda ner dokument

Här finns möjlighet att ladda ner eller skriva ut dokument.

Här hittar du dokument för projektet

Vad gör vi när vi spontar?

En eu-flagga samt logo-texten "Med finansierat av Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig
Björn Ållenberg
Kommunikatör
Malin Englund