Examensarbete

Uppdraget går ut på att studera elektroniken till centralenheten och utdelssystemet i ställverk 85. Med syfte att göra en bedömning av elektronikens livslängd.

Vill du vara med och utveckla ett av Sveriges största och mest avancerade elkraftsystem och dessutom göra avtryck på framtidens infrastruktur? Skriv exjobb inom elkraft och bidra till hållbara transporter.

Resultatet av detta examensarbete kommer att ingå som en del i Trafikverkets arbete med utvärdering av filtertekniken och riktlinjer för när och hur långtgående dagvattenrening är nödvändig.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka olika tillämpningar av Rationella Metoden (RM), tillämpade för att manuellt beräkna regnvattenavrinning och uppskatta dimensioner av vägtrummor inom två fallstudieområden på landsbygden. Områdena påverkades kraftigt av den extrema nederbörden i Gävleborgs län i augusti 2021, vilken i Sverige kan hänvisas till det så kallade ”Gävleregnet”. Varje fallstudie bestod av en vägtrumma som transporterade en bäck genom en landsväg. Sammantaget visade resultaten att WCRP var det värsta av de två scenarierna, för båda fallstudierna, där de högsta toppflödena genererades av de två metoder som betraktade en klimatfaktor (SV-RM och STA-RM).

Inkluderandet av barn i planeringsprocesser är en aktiv diskussion i samhället då barn som grupp ofta blir åsidosatta i sitt deltagande. Barn utgör ungefär 25 procent av befolkningen men de utgör 100 procent av vår framtid, vilket innebär att de bör ges möjlighet att påverka det samhälle de växer upp i. År 2020 blev barnkonventionen en svensk lag som främjar barns rättigheter och skyddar barnets bästa. För att uppnå barnets bästa och inkludera barn i planeringsprocesser finns metoden barnkonsekvensanalys. Denna metod analyserar planeringsprojekts konsekvenser, bedömer hur barn påverkas av planeringssituationer samt presenterar lösningar för att uppnå den mest gynnsamma miljön för barn. Arbetet syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar med barnkonsekvensanalys i planeringsprocesser genom att implementera metoden i Trafikverkets planering för en ny vägplan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer bör arbeta med den mänskliga faktorn och det mänskliga bidraget, det vill säga de anställda, för att få optimal effekt i sitt informationssäkerhetsarbete och därmed kunna rikta sina resurser där de gör störst skillnad. Initialt studeras därför vilken betydelse och inverkan den mänskliga faktorn har när det kommer till informationssäkerhet för att få en förståelse kring vad som är möjligt att göra. Mer specifikt studeras sedan hur en verksamhet bör arbeta för att dra nytta av det mänskliga bidraget i sitt informationssäkerhetsarbete kopplat till e-post.

Trafikverket är ansvarig förvaltare över Sveriges järnvägar. De hanterar den långsiktiga infrastrukturen samt byggandet och driften av järnvägarna. För att visualisera och hantera dessa järnvägar digitalt använder sig Trafikverket av ett system kallat Baninformationssystemet (BIS). Järnvägsnätet hanteras på två olika nivåer, makronivå och mikronivå. Makronivån visar driftplatser med dess kopplingar emellan dem och är den enklaste nivån av nätverket. Mikronivån är betydligt mer detaljerad och visar alla objekt och kopplingar som finns på en driftplats. Målet med studien är att implementera ett transportnätverk i form av en järnväg i en grafdatabas på mikronivå. I studien undersöks metoder för att hantera svängningsrestriktioner på transportnätverket. Utöver detta utför studien en rad kortaste vägen-sökningar för att validera transportnätverket.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur problem med arbetssätt kan mötas av SAFe samt ge en indikation på den agila mognaden hos den aktuella myndigheten genom användandet av Gartner-modellen för agil mognad. Moodellen har 6 nivåer på skalan 0-5. Studien sammanställer även utmaningar och rekommendationer vid storskaliga agila införanden och placerar dem på strategisk, taktisk och operativ nivå.

NVDB innehåller information om Sveriges vägar och ett stort antal egenskaper för vägarna. Informationen tillhandahålls som öppen data och används ofta inom ruttning. För en optimal ruttoptimering behövs det ett flertal attribut baserat på vägegenskaper. Under tiden den här rapporten skapades så saknades det ett attribut för lutning. Syftet med den här rapporten var att i samarbete med Trafikverket ta fram en ny egenskap “lutning” vid ruttoptimering baserat på bränsleförbrukning.