Vi är redo för vinter på 160 mil väg på Gotland
Snart sjunker temperaturen och vi är redo för halka och snö. Är du? Vi och vår entreprenör är beredda dygnet runt för att hålla vägarna på Gotland framkomliga oavsett väder.
Vi har god planering och ett tätt samarbete med andra myndigheter, för att kunna göra rätt insats vid rätt tillfälle. Till vår hjälp har vi närmare 40 fordon som kan ploga och sanda en sträcka på cirka 160 mil statlig väg på Gotland, säger Bob Kolmodin, senior projektledare på Trafikverket.
Vi är väl förberedda för olika vädersituationer, både normalt och besvärligt väder. Vår vinterorganisation fungerar fullt ut mellan 1 oktober och 30 april. Tillsammans bidrar vi till att vägarna på Gotland är trygga och framkomliga även under vintern, därför krävs det också att du som trafikant håller dig uppdaterad om vädret och följer de råd som ges.
Vi följer väderläget och är i beredskap dygnet runt
Närheten till havet på Gotland kan ge snabba väderomslag som påverkar trafikläget. Temperaturen kan växla snabbt och vissa väder ger stora mängder snö på kort tid. Snökanoner och blåst vid kusten kan ge snödrev som döljer vägarna. Hård vind kan polera vägbanorna så att snön blir till blankis.
Vi följer SMHI:s vädervarningar dygnet runt. Vid vädervarning förbereder vi oss tillsammans med entreprenören och samverkar inför dessa. Vi anpassar efter behov med eventuella extra resurser och har metoder för att trappa upp vår vinterväghållning i förhållande till de vädervarningar som finns.
Tillsammans med våra entreprenörer har vi goda möjligheter att förutsäga risken för vinterväglag och halka dygnet runt. Trafikverket har dessutom 750 väderstationer över landet, varav 11 på Gotland, som dygnet runt ger information i realtid om temperatur, vind, nederbörd och bilder av väglaget.
Mer om Trafikverkets väderinformation: Trafikverkets väderinformation VViS på vår branschwebb
Så arbetar vi för att bekämpa halka
Vi tar hand om Gotlands vintervägar genom att ploga och sanda. Sedan vintern 1986/1987 är det i princip saltfritt på ön. Det fungerar eftersom Gotland är en ö utan den genomfartstrafik andra län har, och för att du som kör bil på Gotland tar ansvar genom att anpassa hastigheten och att ha vinterdäck.
Undantaget är Hamnbacken i Visby där vi sedan 2019 valt att salta för att säkerställa framkomligheten. De tunga transporterna från färjorna som är lastade med livsmedel, post och övrigt gods har haft problem att komma upp vid pågående snöfall eller extrem halka just där.
Du bidrar också till en säker och framkomlig väg!
Alla som kör på vägen påverkar trafiksäkerheten. Tillsammans kan vi bidra till högre säkerhet och framkomlighet genom att:
- Följa väderleksrapporten via exempelvis SMHI för att förstå när och om du kan ge dig ut, vilka vägar du bör välja eller om du bör skjuta upp din resa. Det är ofta lokala skillnader och snabba förändringar i vädret. Du kan passera flera olika väderförhållanden under din resa.
- Följa myndigheternas rekommendationer vid dåligt väder.
Om du ändå måste ge dig ut i besvärligt väder:
- Se trafikinformation för din resväg: Trafikinformation vägkarta - www.trafikverket.se
- Ha rätt utrustning för din bil: Bra vinterdäck, snöskyffel, bogserlina och startkablar.
- Ha rätt utrustning för dig: Varma kläder, reflexväst, filt, laddad mobiltelefon, något att äta eller dricka.
- Anpassa hastigheten efter väglaget och avsätt mer tid för resan.
- Håll avstånd till bilen framför. Ditt körsätt har stor betydelse för säkerheten.
- Undvik omkörningar – särskilt av plogbilar och två plogbilar efter varandra, så kallade tandemplogar. Att köra om plogbilar som tandemplogar är förenat med livsfara.
När kommer plogbilen och sandbilen till dig?
Vi har ansvaret för att snöröja och halkbekämpa de statliga vägarna, men vi kan inte göra det på alla vägar samtidigt. När plogbilen och sandbilen kommer beror främst på hur trafikerad din väg är. Vi vidtar åtgärder först där det går mest trafik och det gör mest nytta. På vägar med mindre trafik är kraven lägre.
Våra kartor visar när plogbilen kommer till din väg och vi börjar sanda. Välj Gotlands län:
När kommer plogbilen till din väg? - www.trafikverket.se
Frågor och svar
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vinterväghållning på Gotland.
Vi på Trafikverket utför inte vintervägunderhåll utifrån en fast budget. Vintervägunderhållet utförs istället mot ställda kriterier för när det ska startas, åtgärdstider och på färdigt resultat.
När det gäller snöröjning har vi samma kriterier som resten av landet. Dock skiljer sig metoderna för halkbekämpningen, men det beror inte på ekonomiska skäl utan att historiken med att Gotland ska vara saltfritt.
Entreprenörerna ersätts vanligtvis per kilometer de utfört åtgärder och får betalt per ton sand och kilometer när de sandar. För att snöröjningsåtgärder ska bli bra utförda finns det ett incitament för entreprenören att göra ett bra initialt arbete då ojämnheter uppkomna i anslutning till snöröjningen ska ingå i arbetet och de ersätts således inte extra. Entreprenörerna ersätts först då godkända resultat är uppnådda på en sträcka.
Vår entreprenör har krav att snöröja hela vägens område, men inledningsvis plogas vägbanan. Därefter snöröjer entreprenören ytor som finns på sidan av vägen, det kan exempelvis vara så att det blåser och snödrevet som blåst ut över vägen behöver tas bort.
Entreprenören har dessutom ett krav på sig att upprätthålla en jämnhet på vägen. Det innebär att de ska jämna till vägen ifall det uppstått spår.
När det töar börjar våra vintervägar att släppa, eller modda som det kallas, och då har entreprenören krav på sig att åtgärda det.
Vi ställer ett så kallat jämnhetskrav på entreprenören, det vill säga att efter plogning ska vägen vara jämn. Det innebär att vi kan få så kallad vinterväg där vi har ett lager med packad snö.
Du som har en fastighet som angränsar mot våra vägar är skyldig att kunna ta emot den snö som kommer från ordinarie vintervägunderhåll. Ansvaret för att underhålla anslutningar ut mot vår väg ligger på den som har ansvaret för anslutningen, exempelvis vägföreningen.
På Gotland har vi haft saltfritt vintervägunderhåll sedan vintern 1986/1987.
I början på 80-talet fanns det ett riksomfattande projekt som kallades ”minsaltprojektet”. Man ville utreda och hitta nya metoder för att, av miljöskäl, få ned mängden salt som användes. Vid utvärderingen av resultatet för Gotland konstaterades mycket positiva provresultat. Därefter fortsatte försöksverksamheten för att sedan övergå till att bli permanent.
Orsaken till att resultatet på Gotland blev så positivt kan förklaras av följande:
Trafikanterna tar sitt ansvar genom att anpassa hastigheten och att ha bra vinterdäck.
Det är lätt att nå ut med information till trafikanterna (ö-läget).
Gotland har ingen genomfartstrafik (ö-läget).
Gotland har korta res- och pendlingsavstånd.
Olycksstatistik för perioden november till mars som togs fram när saltfritt påbörjades.
3 år före saltfritt infördes Snitt 58 olyckor per år
9 år efter att saltfritt infördes Snitt 52 olyckor per år
Bakgrunden till det är en omfattande undersökning som genomfördes vintern 1994/1995. Vi jämförde och tittade på påverkansfaktorer som typ av beläggning släta/grova, sandat/osandat, vanlig sand/bergkross.
På provsträckorna mätte vi friktionen med instrument omedelbart efter åtgärd och därefter var 30:e minut upp till 2 timmar. Samtliga mätningar utfördes av samma person med samma bil och mätinstrument.
Av resultatet framgick avseende friktion:
Att grov beläggning är bättre än slät.
Att bergkross är något bättre än vanlig sand.
Att ingen skillnad i friktion kunde uppmätas mellan sandade och osandade sträckor inte ens inom 30 min från åtgärd.
Sanden ligger inte kvar där det är högre hastigheter. Positiva effekter av sandning kan uppnås för framkomlighet (ej halka) i korsningar, backar eller utsatta platser, sand i en ytterkurva kan hjälpa lite även om den åkt ut i kanten.
Med anledning av detta infördes den halkbekämpning vi har i dag.
Alla dessa metoder har provats och av olika orsaker har vi valt att inte fortsätta med någon av dessa.
Varm sten dammade så pass mycket så att det blev trafikfarligt. Dessutom kan den varma sanden endast användas i närheten av där den värms upp, vilken i försöken var asfaltverk.
Socker handlar i så fall om en blandning med salt och socker, vilket innebär att det inte är saltfritt. Dessutom finns det studier som påvisar att vilt söker sig upp till vägen i en större utsträckning när man använder metoden med socker/salt.
CMA, vilket står för kalciummagnesiumacetat, är mycket dyrare. Cirka15-20 gånger dyrare, vilket inte är ekonomiskt försvarbart. När CMA läggs ut får man initialt, de första 20 minuterna, en sämre friktion vilket också diskvalificerar metoden i exempelvis backar.
Under 2026 fortsätter vi vårt samarbete med region Gotland för att testa nya metoder för att förbättra luftkvaliteten i Visby.