Cirkulärt och resurseffektivt byggande

Trafikverket omsätter stora mängder material vid byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Exempelvis använder vi omkring åtta miljoner ton asfalt, två miljoner ton betong och 0,2 miljoner ton stål per år. Samtidigt uppstår stora mängder material vid rivning och utbyte av infrastrukturen.

Ändliga naturresurser går åt och utsläpp av föroreningar sker vid tillverkning, transport och avfallshantering av materialen. Ökad cirkularitet av material är en nyckel för att nå målet om klimatneutral infrastruktur 2040. I Trafikverkets projekt hanteras utöver byggmaterial även en stor mängd schaktmassor.

Länkar

Ett cirkulärt byggande minskar resursbehov och miljöpåverkan

En cirkulär ekonomi strävar efter hållbar användning av naturresurser genom att bibehålla resursernas värde så länge som möjligt. Det minskar behovet av nya resurser och undviker resursutvinningens tillhörande miljöpåverkan. I den tidiga planläggningen av transportinfrastruktur arbetar Trafikverket utifrån fyrstegsprincipen för att säkerställa en god resurshushållning.

Trafikverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås. En ökad resurseffektivitet och cirkularitet bidrar exempelvis till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, genom att minska mängden avfall och utsläpp av olika föroreningar.

En förutsättning för att arbeta cirkulärt är att materialen är fria från farliga ämnen. På Trafikverket ställer vi krav på innehållet i de material och varor vi bygger anläggningen med.

Länkar

Cirkulärt är kostnadseffektivt och stärker försörjnings- och reparationsberedskapen

Trafikverket arbetar aktivt med cirkulära materialflöden inom järnvägen. Idag återbrukas och cirkuleras cirka 2 360 produkttyper av tekniskt godkänt material. Nyttorna med återbruksflödena är en ökad resurseffektivitet, minskade kostnader, minskad klimatpåverkan och stärkt försörjnings- och reparationsberedskap. 

En viktig del i att stärka försörjningsberedskapen är Trafikverkets hantering av att tillvarata och demontera bristartiklar, järnvägsmateriel där nytillverkningen har upphört. Trafikverket prioriterar återbruk, reparation och omfördelning av dessa. Det minskar kostnader, kortar ledtider och stärker tillgången på kritiska komponenter.

Ett utvecklingsarbete pågår också för att etablera cirkulära flöden som möjliggör ett ökat återbruk av de tekniskt godkända materialen räl, spårväxlar och betongsliprar till 2029. För produkter som inte kan återbrukas är målet att de materialåtervinns till högkvalitativ råvara för nytillverkning av motsvarande produkter. Pilotprojekt genomförs 2025–2028 för att testa och utveckla dessa flöden. 

Länkar

Framtiden är cirkulär

Under slutet av 2026 planerar EU att föreslå en rättsakt om den cirkulära ekonomin. Den ska bidra till att öka tillgången och stimulera efterfrågan på återvunna material av hög kvalitet, och att öka andelen cirkulerade kritiska råmaterial inom EU. Den föreslås även fastställa obligatoriska kriterier för offentlig upphandling av cirkulära varor, tjänster och byggentreprenader. Lagen skulle därmed kunna påverka Trafikverkets upphandlingar.

I den svenska handlingsplanen för Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi pekas byggsektorn ut som ett prioriterat område.

Inom EU pågår nu ett arbete med att utveckla standarder inom området cirkularitet, dels generella standarder och dels specifika standarder för bygg- och anläggningsbranschen. Trafikverket bevakar denna utveckling.

Länkar

Så arbetar vi i våra byggprojekt – exempel

Nedan följer exempel på återvinning och återbruk i våra byggprojekt.

Återvinning av asfalt

I princip all riven asfaltbeläggning från Trafikverkets vägar återvinns in i ny asfalt. Trafikverkets regelverk möjliggör högvärdig återanvändning av returasfalt med stöd av europeiska produktstandarder för asfaltmassa vilket bidrar till en besparing av de ändliga resurserna stenmaterial och bitumen och minskade utsläpp av växthusgaser. 

Återbruk av järnvägsanläggning

I projektet Fyrspåret Malmö-Lund har flera åtgärder för ökat återbruk och återvinning genomförts. Ett mål om att återanvända 40% av de befintliga spåren uppnåddes med råge; 70% av materialet i den gamla järnvägen kunde återanvändas. Cirka 18 km räls, 7 000 sliprar, 24 000 m3 makadam och 19 000 m3 underballast återanvändes i andra projekt. Totalt återanvändes 72% av befintlig makadam, främst som ny järnvägsmakadam.

Länkar

Återbruk av överblivet material

I projekt Västlänken i Göteborg återköptes överblivet material från byggnationen av Centralstationen för att användas i andra delar av Västlänken. Dessutom återanvändes krossad rivningsbetong från det kommunala projektet Göta Älvbron som fyllnadsmassor ovanpå tunneln vid Centralstationen. Delar av signalanläggningen från demontering av järnväg i projekt Olskroken kunde också återanvändas till Centralstationen.

Deletapp Centralen  

Återbruk av ställverk

I Ornäs, längs Bergslagsbanan, planerades ett kostsamt ställverksbyte. Planen var att installera ett nytt ställverk men med hjälp av interna kontakter på Malmbanan kunde istället ett begagnat ställverk återanvändas därifrån. Detta medförde en kostnadsbesparing på över 50 miljoner kronor.

Återbrukad bro

När de nya slussarna i Trollhättan, Lilla Edet och Vänersborg ska byggas kan gång- och cykelbron över Bergkanalen i Trollhättan inte vara kvar. Samtidigt saknas en sådan bro i grannkommunen Vänersborg. Den gamla bron kommer därför att under 2029 monteras ner och flyttas till Vänersborg.

Broflytt från Trollhättan till Vänersborg sparar resurser och ökar säkerheten

Återvunnet stål

Trafikverket har byggt en ny stationsbyggnad i Barkarby i Järfälla. Projektet minskade klimatpåverkan med cirka 50% tack vare klimatåtgärder. Samtliga stålrörspålar i projektet är exempelvis tillverkade av återvunnet stål. En skyddsportal i stål återanvändes från tidigare arbeten. I stationshuset användes en limträstomme istället för stålstomme.

Från stål till trä – så halverade vi klimatavtrycket i stationsbygget

Återbrukad räl

I projekt Väg 19 Bjärlöv - Broby återanvändes räl från det demonterade järnvägsspåret i konstruktion av färister inom projektet.

Väg 19, Bjärlöv–Broby, mötesfri väg

Återfyllnad med betongkross

Sträckan mellan Köping och Västjädra var tidigare en 2+1 väg som byggdes om till motorväg med två körfält i vardera riktning. En av de cirkulära lösningarna var ett samarbete kring att använda överbliven betong som krossades och återanvändes som markfyllnad i vägbygget.

E18 Köping–Västjädra

Så arbetar vi med forskning och utveckling – exempel

Nedan följer exempel på forskning och utveckling i våra byggprojekt.

Regeringsuppdrag om hinder och möjligheter för cirkulärt byggande

I uppdraget analyserades hinder och möjligheter för cirkulärt byggande i syfte att minska verksamhetens klimatpåverkan. Möjligheter som lyftes var fortsatt utveckling av upphandling som styrmedel, tillgängliggörande av digitala miljödata, tydliggörande av ansvarsförhållanden samt undanröjande av logistiska hinder och kunskapsbrister.

Materialflöden och indikatorer för en cirkulär ekonomi (MICE)

MICE syftade till att kartlägga nuläge, förutsättningar och uppföljning av materialåtervinning och cirkulär ekonomi inom Trafikverket. Fokus låg på hinder, möjligheter, materialflöden samt indikatorer för stål, betong, asfalt och massor. Inflöde, lager och utflöde av material i infrastrukturen beräknades.

I det uppföljande projektet MICE 2.0 visades att det idag finns data i Trafikverkets system som kan användas för att kvantifiera indikatorerna. Utmaningen ligger främst i att strukturera, integrera och kvalitetssäkra informationen. Flera av indikatorerna kräver kompletterande data från leverantörer och entreprenörer.

Länkar