Logga in
Logga in

Anpassade hastighetsgränser

Trafikverket anpassar hastighetsgränserna på statliga vägar för att rädda liv.

Trafikverket arbetar systematiskt med Nollvisionen – att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Sedan 2014 jobbar vi med att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning, ett uppdrag som ingår i den Nationell transportplanen för statliga vägar. Fram till 2025 kommer cirka 120 mil statlig väg få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil att skyltas om till en lägre hastighetsgräns. Det handlar om att rädda liv och att skapa så säkra möten som möjligt.

Det bästa sättet att minska risken för mötesolyckor är att separera körfält med mitträcken. När en väg har mitträcke kan vi normalt höja hastighetsgränsen från 90 till 100 km/tim.

På vägar utan mitträcken sänker vi hastighetsgränsen till 80 km/tim, som är den maximala nivån där två personbilar av högsta säkerhetsstandard klarar en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser.

Åtgärder där de får bäst effekt

Totalt har vi cirka 700 mil väg som behöver höjd säkerhet. För det nationella stamvägnätet mittseparerar vi körfält där det är möjligt och för det regionala vägnätet har vi avsatt en miljard kronor under 2019-2022, för samfinansiering av åtgärder som höjer trafiksäkerheten. På övriga delar av det statliga vägnätet behöver vi anpassa hastighetsgränsen till vägens utformning. 

Under nationell planperiod 2018-2029 arbetar vi med följande åtgärder inom trafiksäkerhet:

  • anpassning av hastighetsgränser
  • trafiksäkerhetskameror
  • mötesseparering
  • korsningsåtgärder
  • säkra passager för oskyddade trafikanter
  • utveckling av nykterhetskontroller i hamnar
  • samfinansiering av trafiksäkerhetsåtgärder inom regionalt vägnät åtgärder för ökad
  • och säker cykling
  • säkra sidoområden
  • åtgärder för ökad och säker cykling
  • mitträffling

Rätt hastighet räddar liv 

Genom att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning, med omskyltning samt om- och nybyggnad kan vi under perioden 2014–2025 rädda ungefär 16 liv per år. Sju liv till följd av omskyltning av befintliga väg från 90 km/timmen till 80 och nio liv till följd av om- och nybyggnad med mitträcken eller motorväg.

Restiden påverkas oftast marginellt av en hastighetssänkning. Om du kör i 80 km/timmen istället för 90 förlorar du maximalt 50 sekunder per mil. Samtidigt minskar risken att omkomma med 40 procent om du kolliderar i 80 km/timmen jämfört med kollision i 90 km/timmen. Läs mer om Utvärdering av ändrade hastighetsgränser, se länk nedan.

Beslut om anpassade hastigheter 

De förslag från 2021 på anpassade hastighetsgränser har varit ute på remiss, se länk nedan. Beslut kommer att fattas av Trafikverket senare i år efter att regeringen har fastställt Nationell plan för transportsystemet, 2022-2033.

Några beslut om sänkt hastighetsgräns från år 2020 överklagades. I februari 2022 biföll regeringen överklagningarna för fyra sträckor:

  • E45 Jämtland
  • Väg 66 Dalarna
  • Väg 70 Dalarna
  • Väg 26 Jönköping (en sträcka av två)

Trafikverket kommer att ändra hastighetsföreskrifterna och därefter skylta om till tidigare hastighetsgränser, 90 och 100 km/tim innan sommaren på dessa fyra sträckor. Övriga sträckor som under 2020 fått anpassade hastighetsgränser finns på karta, se länk nedan under Läs mer om anpassade hastighetsgränser.

Frågor och svar om hastigheter

Ja, det är det. Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Om båda bilarna är moderna och kör i max 80 km/tim så är det sannolikt att förarna överlever en frontalkollision (däremot är det helt omöjligt om krocken sker i 90 km/tim).

Fordons säkerhet är under ständig utveckling. Men trots detta är 80 km/tim den maximala hastighetsnivå där två moderna personbilar av högsta säkerhetsstandard idag klarar en frontalkollision utan alltför allvarliga konsekvenser.

Det förutsätter lite bromsning innan kollisionen vilket framtidens personbilar förväntas kunna göra mer eller mindre automatiskt - alltså en kombination av aktiv och passiv säkerhet. 80 km/tim är en hastighet där detta kan fungera, vid 90 km/tim är det däremot helt omöjligt.

Krockeffekten varierar vid olika hastigheter:

  • Om du kolliderar i 80 km/tim istället för 90 km/tim minskar risken att omkomma med 40 procent.
  • Om du kolliderar i 80 km/tim istället för 100 minskar risken att omkomma eller skadas allvarligt med 60 procent.
  • En krock i 90 km/tim motsvarar ett fall från tionde våningen.

Trafikverkets beräkningar utgår från den så kallade Power-modellen: The Power Model of the relationship between speed and road safety (toi:s webbplats)

Trafikverket genomför åtgärder där de får bäst effekt. Vi skulle gärna se att fler vägar redan var säkert byggda för högre hastigheter. Men det tar tid och kostar mycket pengar. Vi utför mittseparering där det är möjligt på det nationella stamvägnätet och har även fått en miljard kronor att under 2019-2022 samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. På övriga delen av det statliga vägnätet behöver vi anpassa hastighetsgränsen till vägens utformning.

Avgörande för Trafikverkets prioritering är om vägen har mittseparering eller ej, hur trafikerad den är och hur vägens utformning ser ut i övrigt.

Nej, underhållet av vägarna påverkas inte av att vi sänker hastighetsgränsen. Det är trafikmängden på en vägsträcka som bestämmer underhållet.

Vi får en viss summa pengar för att ta hand om och utveckla vägnätet, men pengarna räcker inte till allt och vi måste prioritera. Huvudinriktningen för underhållet är att vägarna ska vara framkomliga och säkra.

  • Det finns cirka 10 000 mil statliga vägar i Sverige. Trafikverkets medel för underhåll räcker inte till för att möta alla behov.
  • Vi prioriterar de vägar som flest människor åker på eller som är viktiga för näringslivet. När det gäller beläggningsåtgärder prioriterar vi följande vägar högst: högtrafikerade storstadsvägar, Europavägar och större pendlingsvägar i vägnätet.
  • Körupplevelsen mellan olika vägar kan därför skilja sig åt.

Läs mer: Underhåll av belagda vägar

Vi känner inte till några vetenskapliga studier som visar att uppmärksamheten ökar i takt med högre hastigheter som därigenom ger mer stimuli, kortare reaktionstid och högre krockvåld.

Tvärtom visar våra erfarenheter och studier att sänkt hastighetsgräns har lett till lägre hastighet på väg och minskat antal dödade och svårt skadade.

Utveckling och tester pågår samtidigt som vi utvärderar och prioriterar var etablering kan ske. Det handlar dels om att skyltarna ska vara säkra och överenstämma med lagar och de förutsättningar som råder, men också att de ska tas om hand och underhållas vilket är ganska kostsamt. 

För närvarnde använder vi främst variabla hastigheter för att sänka hastighetsgränsen på platser som är extra utsatta för dåligt väder eller mycket trafik, exempelvis vid broar eller högtrafikerade vägar vid storstäder.

Mer information: Variabla hastigheter

 

Givetvis kan och ska vi alltid lära oss av varandra. Men statistiken visar att vi har lyckats rätt bra om vi tittar på antal omkomna per 100 000 invånare (se sid 69 i diagrammet i resultatrapporten, länk nedan). Sverige och Norge ligger bäst till i världen med cirka två omkomna per 100 000 invånare och Tyskland ligger på cirka fyra omkomna.

Resultatrapport, trafiksäkerhetsläget 2019: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2019: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 (Trafikverkets publikationsdatabas)

Vi har en omvärldsbevakning och deltar i diverse forum, både globalt inom FN och på EU-nivå och nordisk nivå, där experter samverkar och delar med sig av kunskaper och erfarenheter.

Det som främst styr vilken hastighetsgräns en väg har är hur den ser ut och hur den är utformad. Ibland kan två vägar se ganska lika ut och samtidigt ha olika hastigheter. Förklaringen är att hastighetsgränsen även styrs av hur många trafikanter som använder vägen, att sidoområden kan vara olika säkra och liknande faktorer.

Ett exempel på två sträckor av E4 som har olika hastighetsgränser är Essingeleden i Stockholm med mycket högt trafikflöde och 80 km/tim och E4 genom Småland som är lågt trafikerad och har 120 km/tim.