Logga in
Logga in

E10 genom Norrbotten

E10 mellan Töre och Riksgränsen, är drygt 40 mil lång och går från kust till fjäll. Några sträckor är ombyggda, andra pågår eller planerar vi åtgärder för att vägen ska bli bättre och säkrare.

Trafikverkets långsiktiga plan för E10 är att bredda och bygga om till mötesfri väg mellan Töre och Kiruna. Eftersom det kommer att ta många år så arbetar vi parallellt med säkerhetslösningar som är enkla att genomföra, exempelvis rensa sidoområdena från sten och träd, sänka hastigheten samt montera trafiksäkerhetskameror på särskilt farliga sträckor. När vi planerar för mötesfri väg prioriterar vi sträckor som är smala och har mest trafik. Utöver det bygger vi om och gör stigningsfält på backar där tunga fordon idag fastnar under vintersäsongen.

Aktuella projekt på E10

Större projekt med egna webbsidor.

E10, Abisko östra, busshållplatser

E10, Avvakko-Lappeasuando, mötesfri väg

E10, Gyljen, gång- och cykelväg

E10, Kauppinen-Kiruna, mötesfri väg

E10, Kirunaprojektet

E10, Liikavaara, flytt av väg

E10, Morjärv-Västra Svartbyn, mötesfri väg

E10, Nuolajärvikorsningen, cirkulationsplats

E10, Kiruna, ny rastplats

E10, Töre-Morjärv, faunabro och viltstängsel

Aktuell trafikinformation

Information om störningar, väglag och vägarbeten hittar du under Trafikinformation

Rennäringen

Läs mer om hur Trafikverket jobbar med renfrågor: För dig som jobbar inom rennäringen

Underhåll av E10

Underhållet av Sveriges nordligaste europaväg är fördelat ungefär så att cirka hälften av kostnaderna går till ny beläggning, en fjärdedel till vinterväghållning (snöplogning och halkbekämpning bland annat) och den återstående fjärdedelen till övriga åtgärder som renhållning, skötsel av rastplatser och belysning.

Underhåll på vintern

Alla statliga vägar har en vägklass. Den avgör hur snabbt vägen ska plogas och om den ska vara snöfri eller inte, en viss tid efter det har slutat snöa. Klassningen baseras på vägens trafikmängd. E10 och E4 är en klass 3 väg upp till Kiruna, vilket bland annat innebär att salt används i förebyggande syfte. Sträckan Gyljen-Kiruna saltas endast fram till den 1 december varje år.

Hur använder vi vägsalt?

Salt används föratt främja framkomligheten och har bäst effekt på vägar med högre trafikintensitet än 1 500 fordon per dygn och vid temperaturer på vägytan ner till -5 grader.

Frågor och svar om E10

Här hittar du svar på vanliga frågor om E10.

Är E10 särskilt olycksdrabbad?

Det är svårt att säga om E10 är mer olycksdrabbad än andra vägar med motsvarande egenskaper. Det vi ser i våra analyser av dödsolyckor på E10 är att de sker på hela sträckan och inga specifika platser sticker ut. De hastigheter som nu gäller på E10 är i vissa fall inte helt anpassade efter vägens utformning. För att förbättra säkerheten arbetar vi med att bygga mitträcken, rensa sidoområden från sten och träd samt att säkra hastigheten med hjälp av trafiksäkerhetskameror.

Varför bygger inte Trafikverket mitträcke längs hela vägen och breddar den?

Trafikverket väljer ut de sträckor och platser där mitträcke får störst trafiksäkerhetseffekt för de satsade pengarna. Behovet är stort i hela landet och utbyggnad sker i den takt medel tilldelas. Vi har flera planerade åtgärder för E10. Fram till att vi kan bygga mitträcken genomför vi andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten, till exempel siktröjning, korsningsåtgärder, säkring av sidoområden och sänkta hastigheter. Som komplement till hastighetsjusteringar ser vi även till möjligheten att montera trafiksäkerhetskameror som kan bidra till att gällande hastighetsgränser respekteras och på så sätt rädda liv. Att enbart bredda E10 skulle inte leda till en mer trafiksäker väg, då en bredare väg ofta leder till ökad trygghetskänsla, vilket inbjuder till högre hastigheter och farliga omkörningar.

Varför är det inte viltstängsel längs hela E10?

Viltstängsel är en trafiksäkerhetsåtgärd som innebär att vilt och ren hindras att komma in på vägen. Vi ser en förbättring av säkerheten på de platser där vi har viltstängsel. Vi ser dock även att stängslet skapar barriäreffekter i omgivningen, både för djur men även för till exempel det rörliga friluftslivet. Trafikverket har därför krav på sig att minska dessa barriäreffekter genom att exempelvis bygga viltbroar över vägen. Det är en kostsam lösning.

I området kring E10 behöver vi ta särskild hänsyn till rennäringens intressen och dess behov av att kunna ströva fritt. Trafikverket samråder med rennäringen om vilka lösningar som kan fungera. Hittills har Trafikverket prioriterat viltstängsel på de sträckor där vi bygger mitträcken.

Det säkra mötet

Vi som färdas på vägarna vill att resan ska vara trafiksäker. Trafikverket arbetar efter Nollvisionen; att ingen ska dö eller skadas svårt i trafiken.

En trafiksäker väg är inte alltid detsamma som en väg som trafikanterna upplever som trygg. I vissa fall är det faktiskt tvärtom. Det är på de breda och raka vägarna, som inbjuder till höga hastigheter och riskfulla omkörningar, som vi generellt ser flest dödsolyckor och olyckor med svårt skadade. Det är även under de bästa väderförhållanden som vi ser en tydlig ökning av dödsolyckorna på våra vägar. När det är dagsljus, torr vägbana och sommarväglag tenderar dödsolyckorna att öka.

För många leder vinterns mörker och snötäckta vägbanor till ett lugnare körsätt. Snömassorna ger oss ett sidoområde som hjälper till att fånga upp fordon som åker av vägen. Det är även under dessa förhållanden som bilarnas säkerhetssystem, som antisladdsystem och ABS-bromsar, har absolut bäst effekt.

Vad påverkar trafiksäkerheten?

Generellt kan man säga att en väg med låga trafikflöden (under 2000 fordon/dygn) kan tillåtas ha hastigheter över 80 km/h och ändå anses säkra vad gäller mötesolyckor. Antalet mötessituationer är inte lika många vid dessa låga flöden. Det finns dock aldrig något säkert möte om hastigheterna överstiger 80 km/h, eftersom det är den maxhastighet som ett modernt fordon kan klara av när det utsätts för en krock. Fordonsutvecklingen går fort och idag anses moderna fordon skapligt kunna hantera krockvåldet i en frontalkollision i 80 km/h och en sidokollision i 60 km/h. Detta under förutsättning att de kolliderande fordonen har ungefär samma storlek.

Givetvis måste även sidoområdet på vägen vara säkrat vid låga trafikflöden för att vägen ska anses säker. Detta innebär att fasta föremål bör tas bort eller omges av räcke som skydd om ett fordon åker av vägen ut i terrängen.

För vägar där vi har flöden över 2000 fordon/dygn och där vi har hastigheter över 80 km/h måste mitträcken och säkrade sidoområden finnas om vägen ska anses trafiksäker.

Hur kan du som bilist bidra till högre trafiksäkerhet?

Trafikverkets ansvar är stort för att säkra vägtrafikmiljön men trafikanten har givetvis också ett ansvar. Du som förare måste följa hastighetsgränser, använda fordonets säkerhetsutrustning till exempel bälte samt vara nykter och utvilad. Generellt sett så är bilförare i Sverige bra på att använda bilbälte. Dock är det så att 40 procent av de som omkommer i bilolyckor inte har använt bilbälte. Det är tyvärr alltför många som inte respekterar hastighetsgränserna. Genom att hålla hastigheten så bidrar du till en högre trafiksäkerhet. Om du kör i 80 km/h istället för 90 km/h så tar det 50 sekunder längre att köra en mil, men du kan rädda liv. Faktiskt är det så att 20 liv skulle räddas varje år om alla höll hastigheten i Sverige.