Mälarbanan Därför behöver vi öka kapaciteten på järnvägen
Det finns en efterfrågan på fler transportmöjligheter som den befintliga järnvägen inte kan tillgodose. Sverige växer, och det måste även järnvägen göra för att tillgodose de behov som finns, nu och i framtiden.
Vi rustar upp och bygger ut
Varför rustar ni inte bara upp den redan befintliga järnvägen? Det är en fråga vi ofta får. Det är inte fullt så enkelt. Järnvägen behöver rustas upp, men det löser inte kapacitetsfrågan. Genom att bygga ut järnvägen skapas helt nya möjligheter för hur vi reser, pendlar och transporterar gods.
Trångt på spåren
Det är idag trångt i spåren. Allt fler människor väljer att resa och pendla med tåg, samtidigt som fler företag väljer att transportera varor och gods på järnvägen. Fler spår möjliggör för fler tåg och bidrar till större arbetsmarknadsregioner, smidigare arbetspendling och regional utveckling. Smidigare resor ger även större möjlighet till utbildning, kultur- och fritidsaktiviteter - samtidigt som du kan bo där du trivs bäst.
En del av ett hållbart transportsystem
En utbyggnad av järnvägssystemet ger plats för fler tåg och mer effektivt underhåll, samtidigt som en mer stabil och pålitlig järnväg skapas. Att trafik flyttas från väg till järnväg gynnar klimatet och är en del av våra gröna mål, att minska utsläppen. Att låta gods fraktas på järnväg minskar belastningen på vägtrafiken, minskar utsläppen och bidrar till klimatsmarta transporter. Trafikverket arbetar för att begränsa klimatpåverkan med ett långsiktigt mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast år 2045.
Underlättar för underhåll
Att redan befintliga järnvägsspår behöver rusats upp finns det inga tvivel om. Men en upprustning ger inte mer plats. En upprustning löser därmed inte kapacitetsproblemet. Dagens järnväg är på sina håll över hundra år gammal och inte rustad för det samhälle vi lever i idag. När vi rustar upp järnvägen skapar vi säkrare resor som blir mindre störningskänsliga. Med en utbyggnad av järnvägssystemet blir kommande underhållsarbeten både smidigare och säkrare och har en mindre påverkan på tågtrafiken.
Minskar risken för förseningar
Utbyggnaden- samt upprustningen av järnvägen byggs med modern teknik, vilket ger en robustare järnväg som är mindre känslig för störningar som kan orsaka tågförseningar. Fler och moderna spår ökar tågens punktlighet och minskar köbildning, försening och störningskänslighet. Det innebär bättre framkomlighet och ökad hastighet som möjliggör en ökad godstrafik och ett ökat resande med kortare restider och ökad turtäthet. Den nya järnvägen blir robust och mindre störningskänslig. Den ger plats för fler persontåg och godset får ökat utrymme. Järnvägen kommer inte bara kunna hantera fler tåg, utan även längre och tyngre tåg.
Ökad kapacitet
Järnvägen är ett sammanhängande system. När vi bygger ut järnvägen ökar inte bara kapaciteten lokalt utan gör att tågtrafiken kan flyta på smidigare och pålitligare längst hela järnvägssystemet. När kapaciteten på järnvägen ökar, ökar möjligheten att resa smidigt, grönt och tryggt!
Pågående och planerade arbeten
Trafikverket har ett flertal stora projekt och program i regionen Stockholm-Öst för att öka kapaciteten på järnvägen.
-
Mälarbanan (Tomteboda–Kallhäll)
Vi bygger ut från två spår till fyra (cirka 20 kilometer) på en av landets mest trafikerade järnvägssträckor. Mälarbanan är en viktig del av Sveriges järnvägsnät och förbinder Örebro, Västerås och Enköping med Stockholm. Mälarbanan är också en del av Stockholms lokala pendeltågsnät. En utbyggnad med fler spår är av riksintresse för att tågtrafiken ska fungera långsiktigt i regionen och till och från övriga landet. Samtidigt som det byggs fler spår rustar vi upp de befintliga. När pendeltågen får egna spår i mitten kan fjärr- och regionaltåg köra om på de yttre spåren. När pendeltågen går på egna spår blir det ökad kapacitet och framkomlighet för regional- och fjärrtågen då de inte stoppas upp av pendeltrafiken.
-
Dubbelspår Hallsberg-Degerön (en del av godsstråket genom Bergslagen)
Vi bygger ut järnvägen från ett till två spår. Den fem mil långa järnvägssträckan från Hallsberg till Degerön är en del av godsstråket genom Bergslagen. Det är trångt i spåren och risken för störningar i enkelspår är stor. Att bygga dubbelspår har stor betydelse för godstransporterna både inom Sverige och vidare ut i Europa. Kapacitetsökningen innebär också en fördel för persontrafiken, eftersom fler tåg ryms på spåren.
-
Fyra spår Uppsala (Uppsala C–länsgränsen Uppsala/Stockholm)
Vi bygger ut från två till fyra spår (cirka 23 kilometer). Två nya stationer byggs vid Bergsbrunna och Alsike. Stockholm är en av Europas snabbast växande huvudstadsregioner, och det gäller särskilt stråket Uppsala–Stockholm. Tillväxten ställer i sin tur höga krav på infrastrukturens kapacitet. Trafiken på Ostkustbanan i rusningstid är idag så intensiv att kapacitetstaket vid vissa tidpunkter är nått för vad den befintliga järnvägen klarar av. Med fler spår blir det smidigare att ta tåget, fler avgångar att välja på och säkrare ankomsttider. Fler spår gör dessutom att pendeltåg och fjärrtåg kan gå på separata spår.
-
Ostlänken (Järna–Linköping)
Vi bygger 16 mil ny dubbelspårig järnväg för tåg med en hastighet på upp till 250 kilometer i timmen. Ostlänken byggs för fjärr- och snabba regionaltåg, vilket frigör kapacitet för fler godståg och pendeltåg på de befintliga banorna. Det gör också att det finns mer tid i spåren till att utföra underhåll. Det skapar ett mer robust järnvägssystem och förbättrar punktligheten. Fem nya resecentrum ger dig större möjligheter att bo, arbeta och studera där du vill. Det gör det också lättare att välja den hållbara resan.
Fakta om järnvägssystemet
Alla har vi åsikter om järnvägen, men hur mår den egentligen? På sidan Järnkoll vill vi ge perspektiv och siffror som beskriver läget på spåren idag och hur utvecklingen har sett ut de senaste 20 åren.