Logga in
Logga in

Västra Götaland Västlänken

Västlänken är en järnväg i tunnel under centrala Göteborg som ger staden genomgående pendel- och regiontågtrafik. Tre nya stationer gör att du kan resa enklare, snabbare och med färre byten.

Vad?

Åtta kilometer järnväg för pendel- och regiontåg. Drygt sex kilometer går i tunnel under centrala Göteborg. Tre nya stationer under mark vid Korsvägen, Haga och Göteborgs central.

Varför?

Underlättar resandet i Göteborg och Västsverige. Skapar plats för fler tåg. Minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Gör det möjligt att åka tåg till fler platser i Göteborg.

Nuläge

Just nu pågår byggnationen av Västlänken på flera platser i centrala Göteborg. Planerad trafikstart är 2026.

Kostnad

20 miljarder kronor (2009 års prisnivå). Västlänken ingår och finansieras av Västsvenska paketets parter.

Om projektet

Film - Här bygger vi Västlänken

Med Västlänken och de nya stationerna kommer pendel- och regiontåg kunna passera vidare genom Göteborg. Detta gör att resenärerna kan spridas ut på fler stationer i staden och trycket på både Göteborgs central och på kollektivtrafiksystemet lättar. På så vis blir både den lokala och regionala kollektivtrafiken mer effektiv, vilket gynnar kollektivtrafikpendlarna inom Göteborg och i hela regionen.

Västlänken kommer även att bidra till att Västsverige blir en större arbetsmarknadsregion genom att förbindelserna mellan Göteborg och övriga orter förbättras.

Västlänken byggs både i berg genom att vi spränger oss fram under marken, men också genom lera där vi schaktar bort massor och gjuter tunneln. Utöver det pågående jobbet med att bygga själva tunnlarna, förbereder vi samtidigt de installationer och BEST-arbeten som ska till sedan, för att tågen slutligen ska kunna börja rulla. BEST står för Bana, El, Signal och Telekommunikation.

Nyheter

Störningar under byggtiden

Aktuellt i ditt område

Västlänkens digitala karta

Bild över Västlänkens interaktiva karta

Hur kommer Västlänken gå och hur långt har vi kommit? 

Västlänkens digitala karta visar hur Västlänken kommer gå, vilka tunnlar vi arbetar med och hur långt vi har kommit. 

Västlänkens stationer

Med Västlänken får Göteborg tre nya pendeltågsstationer i centrala lägen; vid Göteborgs central, vid Haga och vid Korsvägen.

I dagsläget är det trångt på Göteborgs centralstation, både för människor och tåg. Idag måste alla tåg som kommer in till stationen åka ut samma väg. Med den nya stationen kan tåg passera vidare genom staden, vilket gör att fler tågpendlare kommer att kunna pendla snabbare, enklare och med färre byten. Detta bidrar i sin tur till mindre biltrafik och minskad klimatpåverkan.

Inom cirka tio minuters gångavstånd från de planerade uppgångarna från Station Centralen bor det idag ungefär 3 500 människor och runt 45 000 har sin dagliga sysselsättning i området. Järnvägstunnelns placering och stationens utformning har anpassats till de planer som Göteborgs Stad har för området med en expansion av verksamheter och bostäder.

Karta över centralen

Karta över station Centralen.

Korsvägen är en viktig knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafiknät. Världskulturmuseet, Universeum, Liseberg, Svenska Mässan, Valhalla och Scandinavium ligger alla på Evenemangsstråket i närheten av Västlänkens station vid Korsvägen. Placeringen av stationen kommer därför att bidra till en ökad tillgänglighet till området.

Idag bor det runt 14 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från Korsvägen och ungefär 20 700 jobbar i området. Det innebär att många människor rör sig i omgivningen. Vi planerar för lösningar så att tillgängligheten till Korsvägen och verksamheterna i området fortsatt skall vara god under tiden som vi bygger Västlänken.

Karta över Korsvägen. Gulmarkerat område som visar vart stationen kommer vara placerad.

Karta över station Korsvägen

Västlänkens station i Haga får en viktig funktion för utvecklingen av västra Göteborg. Norra Masthugget och Skeppsbron hör till kommande stadsbyggnadsprojekt och redan i dag bor drygt 17 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från den planerade stationen. Dessutom studerar och jobbar runt 36 000 människor i området.

Med Station Haga får också de västra stadsdelarna en snabbare länk till övriga regionen. En ny viktig knutpunkt för kollektivtrafiken skapas. Resenärerna tar sig från plattformen upp till marknivån via ett mellanplan.

Karta över station Haga

 

Framtidens resande i Västlänken

Just nu bygger vi Västlänken, men redan nu kanske du är intresserad av hur det kommer bli.

Med Västlänken skapar vi genomgående pendel- och regionaltågstrafik inom regionen. Detta bidrar till att kapaciteten ökar för tågtrafiken och att sårbarheten i järnvägssystemet minskar.

När det blir lättare att resa mellan orter i regionen kan invånarna nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang. Det gynnar i sin tur näringslivets utveckling och bidrar till ett attraktivt, växande och hållbart Västsverige.

Bättre tågförbindelser är också en förutsättning för att Västra Götalandsregionen ska nå sitt mål att tredubbla tågresandet från år 2006 till år 2035 och komma upp i 130 000 resor om dygnet.

Inklusive stopp vid de tre stationerna kommer det att ta ungefär 12 minuter att köra genom tunneln.

Västlänken möjliggör genomgående pendel- och regiontågtrafik för alla linjer i regionen och kommer att knyta ihop Bohusbanan, Norge/Vänerbanan och Västra stambanan norrifrån med Västkustbanan och Kust-till-kustbanan söderifrån.

Linjer norr om tunneln ska på lämpligt sätt förbindas med linjer söder om tunneln, men vilka linjer som ska kopplas ihop med varandra och vilka direktförbindelser som ska finnas är ännu inte beslutat. Detta utreds efter bland annat Västra Götalandsregionens och Västtrafiks önskemål och tankar kring framtida förbindelser.

Tidslinje

2001. Idéstudie
År 2001 diskuterade Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) hur man kan öka kapaciteten på Göteborgs central för att öka tågtrafiken i regionen. Resultatet blev en idéstudie med åtgärder på kort, medellång och lång sikt.

På kort sikt tittade man på åtgärder i signaler och växlar för att öka hastigheten och flexibiliteten på Göteborgs bangård. På medellång sikt tittade man på hur bangården skulle kunna byggas om för att ge fler möjliga tågvägar in mot Göteborgs central. År 2010 hade vi genomfört många av dessa åtgärder. På lång sikt tittade man på möjligheten att bygga en tågtunnel under Göteborg. Idéstudien blev ett underlag för en förstudie om en sådan tunnel.

2001-2002. Förstudie
Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) presenterade en förstudie om en tågtunnel under Göteborg i december 2002 – Västlänken.

I förstudiens tidiga samråd prövades olika idéer, bland annat att flytta ut hela eller delar av Göteborgs central till Olskroken eller Gårda, och att bygga en genomgångsslinga vid Göteborgs central. Liknande idéer kom in från allmänheten under remissen. Dessa förslag utreddes inte vidare eftersom vi konstaterade att de inte skulle nå målen med järnvägsanläggningen. Att genomföra dessa förslag hade inneburit negativa effekter för resenärerna och hade skapat hinder för stadsutveckling i centrala Göteborg.

Förstudien behandlade ett förstärkningsalternativ och fem utbyggnadsalternativ: Förstärkningsalternativet (0), Korsvägen (1), Haga–Korsvägen (2), Haga–Chalmers (3), Järntorget–Sahlgrenska–Chalmers (4) och Hjalmar Brantingsplatsen–Lindholmen–Järntorget–Sahlgrenska–Chalmers (5).

Förstudien visade att alternativ 4 och 5 inte skulle leda till målen i tillräckligt hög grad, framför allt inte i förhållande till deras konsekvenser på bland annat kulturmiljön och kostnaderna. Därför valdes de alternativen bort.

 

Västlänken fanns med i den nationella planen för transportsystemet 2010–2021 som regeringen fattade beslut om våren 2010. Västlänken stod också med i planen för Västsvenska paketet, som rör satsningar på kollektivtrafik, tåg och väg.

Järnvägsutredningen för Västlänken byggde på 19 underlagsrapporter och var i sig underlaget för att bestämma sträckningen för den nya järnvägsanläggningen. Järnvägsutredningens utgångspunkt var underlaget från förstudien med de tre föreslagna sträckningarna för Västlänken med nya stationer. Dessutom utreddes förstärkningsalternativet – att bygga ut Göteborgs bangård med nya spår längs järnvägen mellan Olskroken och Almedal.

Alternativen nedan, benämnda efter läget på de nya stationerna, utreddes i järnvägsutredningen.

Haga–Korsvägen Haga–Chalmers Korsvägen Förstärkningsalternativet

Järnvägsutredningen visade att en sträckning via Haga–Korsvägen är det förslag som sammantaget bäst uppfyller målen för Västlänken. I december 2007 beslutade Trafikverket därför att fortsätta planeringen av Västlänken med alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden.

Vi valde alternativet Haga–Korsvägen eftersom vi bedömde att det bäst uppfyller projektmålenger störst ökning av antalet tågresenärerger betydande effekter på regionförstoringenger störst överflyttning av resande, kortast restid, når nya viktiga målpunkter i staden och ger goda utvecklingsmöjligheter för staden.

Under 2011 började vi projektera Västlänken. Detta arbete innebär bland annat att ta fram en järnvägsplan. Efter att vi tagit fram järnvägsplanen och den stått utställd för granskning har den formella processen löpt vidare. Förberedelser och planering inför byggstarten 2018 tar nu allt större plats. I denna fas i arbetet upphandlar vi entreprenörer och förbereder staden inför byggstart.

Västlänken fanns med i regringens nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025.

26 juni 2014. Beslut om tillåtlighet
Regeringen beslutade om tillåtlighet för Västlänken efter att ha prövat ärendet enligt miljöbalken.

20 november 2014. Miljökonsekvensbeskrivningen godkänns
Länsstyrelsen godkände Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning.

10 december 2014. Järnvägsplanen ställs ut för granskning
Västlänkens järnvägsplan ställdes ut för granskning. Granskningen pågick fram till och med den 30 januari 2015.

Början av juni 2015. Länstyrelsen tillstryrker järnvägsplanen
Västlänkens järnvägsplan skickades in till länsstyrelsen för tillstyrkan. Länsstyrelsen tillstyrkte planen i slutet av augusti 2015. Länsstyrelsens tillstryrkan av järnvägsplanen innebar att vi i september 2015 kunde gå vidare till nästa steg i planeringsprocessen, att skicka in planen för fastställelse till Trafikverkets planprövning i Borlänge.

 

 

 

I december 2015 skrevs kontrakt för den första av de stora huvudentreprenaderna inom projekten Västlänken och Olskroken planskildhet. Det gällde entreprenad Olskroken som tilldelades Peab med underleverantörerna WSP och Infranord.

Feburari 2016. Ansökan inskickad till mark- och miljödomstolen
Vi skickade in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet och för påverkan från bygget av Västlänken till mark- och miljödomstolen.

Januari 2018. Tillstånd från mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljödomstolen gav tillstånd till bygget av Västlänken och Olskroken planskildhet. Mot bakgrund av vår ansökan och den huvudförhandling som hölls i oktober 2017, tog domstolen ställning till hur bygget påverkar omgivningen ur ett miljöperspektiv enligt miljöbalken, och utifrån detta fastställde de villkor för genomförande av projekten. Domen innehåller bland annat villkor för hur vi ska mäta och kontrollera grundvattennivån, vilka bullernivåer som skall gälla samt villkor för vibrationer och utsläpp av vatten.

Maj 2018. Verkställighet för mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen beslutade att ge verkställighet. Det innebar att det arbete som omfattas av villkoren i tillståndet som Mark- och miljödomstolen gav i januari i år kan inledas. Verkställigheten innebär att tillståndet börjar gälla innan domen vunnit laga kraft och är en juridisk möjlighet som ofta förekommer för infrastrukturprojekt.

 

I juni 2017 vann järnvägsplanen för Västlänken och Olskroken planskildhet laga kraft, då regeringen beslutade att avslå de överklaganden som kommit in. Trafikverket fastställde järnvägsplanen för mer än ett år sedan och har arbetat med den sedan 2010, då Västlänken fick finansiering via Västsvenska Paketet. En järnvägsplan ger Trafikverket rätt till den mark som behövs för att bygga Västlänken och är också en teknisk beskrivning av anläggningen.

Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd till de som överklagat Göteborgs stads detaljplaner för Västlänkens sträckning. Eftersom domstolens beslut inte kan överklagas, innebär det att detaljplanerna vunnit laga kraft.

Byggnationen av Västlänken startade 2018 och pågår just nu på flera platser i centrala Göteborg.

Trafikverket är byggherre för byggnationen av Västlänken. För att utföra arbetet har vi kontrakterat ett antal entreprenörer. I nuläget har vi fyra huvudentreprenader.

Planerad trafikstart är 2026.

Miljö och kulturmiljö

Trafikverket lägger stor vikt vid miljön och kulturmiljön i arbetet med Västlänken. Miljöfrågor är med i både planeringsfas och byggskede. Vi fokuserar också på hur miljön påverkas i, och av, en färdig anläggning.

Trafikverket lägger stor vikt vid miljön och kulturmiljön i arbetet med Västlänken. Miljöfrågor är med redan i planeringsfaser och under byggskede och vi fokuserar också på hur miljön påverkas i, och av, en färdig anläggning. För att följa upp att våra arbeten utförs korrekt och ger önskade resultat gör vi olika typer av kontroller. Dessa kontrollprogram är en del i det tillstånd vi fått enligt miljöbalken (miljödomen).

Tre prövningar där miljökonsekvenserna utretts
Regeringen har prövat lokaliseringen och utformningen av projektet enligt miljöbalken i en så kallad tillåtlighetsprövning 2014. Länsstyrelsen godkände Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning 2014. 2018 verkställdes miljödomen för Västlänken och Olskroken planskildhet av mark- och miljööverdomstolen.

Transporter
Stora mängder material ska transporteras till och från våra arbetsplatser i och med byggnationen av Västlänken. Målet är att minimera dessa transporter genom områden där många människor bor och vistas. Vi har i möjligaste mån förlagt transportvägarna så att de ska påverka omgivningen så lite som möjligt.

Luftkvalitet
Vi arbetar kontinuerligt med att kontrollera luftkvaliteten i anslutning till våra arbetsplatser. På så sätt utvärderas projektets påverkan på luftkvalitet och åtgärder kan sättas in vid behov. De luftföroreningar som främst kommer att följas upp är kväveoxiderm och partikelhalt i luften. Dessa två har pekats ut i projektets beslut om tillåtlighet och är även de som det generellt är höga halter av i stadsmiljö varför projektet valt att fokusera på dessa.

Damm
Under torra perioder kan det damma mycket. Det sker dagliga kontroller på våra arbetsplatser och vid behov kan vi dammbekämpa med kort varsel. Ytterligare insatser som görs för att minska dammspridning är att vi håller rent på och runt våra arbetsplatser. På flera arbetsområden har vi även hjultvättar för att spola rent fordon innan de lämnar arbetsområdet för att minska spridningen av smuts.

Västlänkens placering och utformning har anpassats för att i så stor utsträckning som möjligt minimera skadan på fornlämningar som finns längs sträckning.

Regeringens villkor för att tillåta Västlänken är att stor hänsyn tas till kulturmiljön så att påverkan minimeras. När fornlämningar måste tas bort sker det i samråd med länsstyrelsen, som är tillståndsmyndighet. Huvudansvaret för utgrävningarna har Arkeologerna som är en del av Statens historiska museer.

För mer information om de arkeologiska fynden som hittas i samband med utgrävningarna hänvisar vi till Arkeologernas webbplats. Där kan du till exempel i arkeologernas blogginlägg läsa om de senaste spännande fynden. Det finns även en hel tidning, Under Jorden i Göteborg – Arkeologi för Västlänken, om fynden.

Läs mer om de arkeologiska fynden i Västlänken

Byggandet av Västlänken medför buller, det är inte möjligt att bedriva ett byggprojekt som detta utan att buller uppstår.

Buller är en naturlig del av ljudlandskapet i centrala Göteborg och orsakas av till exempel trafiken. Byggbuller är dock av en annan art och du kan därför uppfatta det som mer störande. För att minska störningarna har vi ett antal riktvärden att arbeta efter.

Har det uppstått en skada eller upplever du störningar från byggnationen av Västlänken?

Besök vår störningsida

Två former av buller
Luftburet buller är ett ljud som färdas som ljudvågor genom luften och upplevs som störande. När vi bygger Västlänken kan luftburet buller komma från pålning eller spontning och det kan uppfattas störande.

Stomljud är ljud som färdas i berg eller byggnadsstommar och uppstår vid arbete under mark, som till exempel vid borrning eller sprängning i berg. Hur högt stomljudet upplevs beror på flera faktorer, som avstånd till bullerkällan, byggnadens grundläggning och bergets kvalitet.

Störningarna från stomljud är svåra att begränsa på annat sätt än att styra när arbetet utförs.

Så arbetar vi för att minska påverkan av buller
Under byggnationen är det inte möjligt att alltid hålla sig till riktvärdena. Därför har vi tagit fram en rutin som beskriver hur vi arbetar med buller i syfte att så långt möjligt minska bullerpåverkan på omgivningen:

Inför arbete

  1. Val av metoder, maskiner och transportvägar med låg bulleralstring.
  2. Dämpande av ljud vid bullerkällan
  3. Tidsbegränsning av störande arbeten, arbetstider
  4. Eventuellt bullerdämpande åtgärder hos boenden
  5. Samråd med känslig verksamhet
  6. Erbjudande om tillfällig vistelse, om riktvärden riskerar att överskridas

Under arbete

  1. Anmälan om störning
  2. Bedömning av anmälan och eventuell bullermätning hos berörd
  3. Dämpande av ljud vid bullerkällan
  4. Bullerdämpande åtgärder hos de boende eller verksamheten
  5. Erbjudande om tillfällig vistelse

Miljödomen reglerar hur mycket vi får bullra
Miljödomen för Västlänken har satt riktvärden för hur högt bullret som vi genererar får vara i närliggande bostäder. Därför tar vi tar fram en bullerberäkning för varje arbetsmoment som vi vet kommer bullra. Beräkningen tas fram av oberoende experter på buller, och visar hur högt bullret blir och hur långt det når.

För att komplettera våra bullerberäkningar genomför vi mätningar och följer upp de störningsanmälningar som kommer. Uppfattar omgivningen våra arbeten som störande kan projektet eventuellt vidta ytterligare åtgärder.

Trafikverket har också kontakt med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet, angående våra bullrande arbeten

Våra riktvärden för buller
Luftburet buller och stomljud från byggverksamheten under anläggningsskedet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överstiger:

  • 45 dB(A) i bostäder och arbetslokaler med tyst verksamhet helgfri måndag och fredag klockan 7.00–19.00
  • 40 dB(A) i undervisningslokaler helgfri måndag-fredag klockan 7.00–19.00
  • 35 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag klockan 19.00–22.00
  • 35 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 7.00–19.00
  • 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 19.00–22.00
  • 30 dB(A) i bostäder alla dagar klockan 22.00–7.00

Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, klockan 22.00–7.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder.

Vad som anges för bostäder ska även gälla vårdlokaler och hotellrum. Bestämmelsen om maximala inomhusljudnivåer gäller dock endast vårdlokaler och hotellrum som används under natten, klockan 22.00 - 07.00.

När vi överstiger riktvärdet
När vi trots åtgärder inte klarar riktvärdet för ljudnivån inomhus under helgfri måndag–fredag klockan 07 - 19 får vi, efter samråd med tillsynsmyndigheterna, överskrida ljudnivån. Efter kl 19 kan vi vid särskilda skäl söka dispens hos tillsynsmyndigheten för arbeten som överskrider.

Tillfällig vistelse
Vi erbjuder tillfällig vistelse om våra arbeten överskrider de uppsatta riktvärdena fem dagar i sträck eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod.

Om det är aktuellt att erbjuda tillfällig vistelse kontaktas berörda närboende, om möjligt, tre veckor innan arbetet påbörjas via brev. Du som får ett sådant brev i brevlådan ska se det som ett erbjudande, vi tvingar ingen att lämna sin bostad.

I de fall vi inte erbjuder tillfälligt vistelse men ändå kommer bullra informerar vi närboende och verksamheter om dessa bullrande. Kontakten kan ske muntligen, digitalt, via riktade utskick eller projektets webbplats.

Om du anser att du har rätt till tillfällig vistelse, men inte erbjudits detta, kan du i första hand vända dig till Trafikverket, 0771 921 921. Om du fortfarande inte är nöjd med det erbjudande du fått av Trafikverket kan du kontakta länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet och ansvarar för att följa upp vårt arbete.

Massor
Stora mängder jord- och bergmassor hanteras vid byggnationen av Västlänken. Att schakta, spränga bort berg och transportera bort jord- och bergmassor är resurskrävande och har en påverkan på omgivningen.

Bergsmassor är en resurs med kommersiell efterfrågan och köpare till dessa har utsetts enligt särskild lagstiftning som rör försäljning av statlig egendom. Genom att bergsmassorna säljs till verksamhetsutövare som producerar olika typer av krossade bergsmaterial säkerställer projektet att de kan användas till nya ändamål, exempelvis i andra byggprojekt.

Alla schaktmassor som körs bort från projektet levereras till avfallsmottagare som har de tillstånd som krävs för att massorna ska tas om hand på ett korrekt sätt beroende på klassning. Hittills har nästintill alla överskottsmassor från projektet transporterats till mottagare inom fyra mil från Göteborg.

Vi försöker också återanvända massor efter dialog med miljöförvaltningen.

Vatten
En av de största miljöfrågorna inom projektet är vattenhanteringen. Nedan beskrivs kort vilka ytvatten som berörs av projekt Västlänken och hur vi hanterar utsläpp av vatten från projektets arbetsområden.

Det finns fyra ytvatten som berörs av Västlänken:

  • Stora Hamnkanalen
  • Rosenlundskanalen
  • Mölndalsån
  • Göta älv

Projektets påverkan på dessa vattendrag ska minimeras så mycket som möjligt. Vi provtar vattnet regelbundet när vi arbetar i eller i närheten av dem för att kontrollera vattenkvaliteten. Visar provtagningarna att vi påverkar vattendragen så ska lämpliga åtgärder vidtas. Exempelvis kan arbetsmetoden ses över eller så behövs kompletterande steg i vattenreningen.

Utsläpp av vatten
Allt vatten inom Västlänkens arbetsområde som på något sätt hanteras benämns som överskottsvatten. Allt överskottsvatten måste genomgå rening och provtagning innan det släpps ut till dagvattennät, vattendrag eller spillvattennät.

Det renade vattnet som släpps ut från våra arbetsplatser bedömds inte påverka vattendragens status på kort eller lång sikt.

I projekt Västlänken används flera olika vattenreningsmetoder. Utgångspunkten är att vattnet ska renas efter behov.

Skydd av grundvatten
Vi följer grundvattennivåerna i staden för att säkerställa att våra arbeten inte orsakar någon skadlig påverkan på grundvattnet. Om vi ser tendenser till att grundvattennivåerna är på väg att nå kritiska nivåer genomför vi åtgärder för att upprätthålla grundvattennivåerna.

Vi mäter i mer än 1200 mätpunkter i ett mätområde som är ca 3x3 km stort. Utöver dessa mätpunkter mäter våra entreprenörer inom sina arbetsområden. Vi samlar också in data från andra aktörers mätprogram i staden.

Naturmiljöer
Längs med Västlänkens sträckning finns naturmiljöer som påverkas av vårt arbete. Under byggtiden arbetar vi metodiskt med förebyggande åtgärder och omfattande kontroller för att skydda naturmiljön

För att säkerställa att den påverkan som Västlänken innebär ska bli så liten som möjligt, har en stor mängd undersökningar gjorts där naturmiljön i Västlänkens influensområde kartlagts. Det handlar om träd- och parkmiljöer, vattenmiljöer, trädlevande arter samt även fåglar och fladdermöss.

Träd
Vi vill tillvarata träden som påverkas av vårt arbete för att bevara grönskan i Göteborg. Vår utgångspunkt är att bevara så många träd som möjligt i staden. I första hand på plats, i andra hand genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem. I tredje hand genom att flytta de permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand tas träd ner och ersätts med nya, likvärdiga träd.

Som det ser ut kommer vi att kunna bevara cirka 300 träd genom tillfällig eller permanent flytt och cirka 700 träd kommer att kunna bevaras på plats.

Mark och fastighet

När vi bygger Västlänken behöver vi komma åt mark i Göteborg. Vårt mål är att orsaka så lite oreda som möjligt & vi arbetar för att minimera skador på mark & fastigheter.

Här kan du läsa om både fastighetsägares och Trafikverkets rättigheter och skyldigheter i samband med bygget av Västlänken.

Fastighetsägarnas rättigheter

  • Fastighetsägare har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk, både permanent och tillfälligt, vid bygget av Västlänken.
  • Fastighetsägare har rätt till ersättning för de flesta skador som uppstår på grund av bygget.
  • Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning för vissa andra ekonomiska skador som har orsakats i samband med Västlänken, exempelvis ökade kostnader i sin verksamhet.
  • För att fastighetsägare ska få ersättning ska det ha uppstått en ekonomisk skada på grund av Västlänken. Skadan ska med andra ord vara objektivt mätbar.
  • Grundprincipen är att en fastighetsägare ska ha samma ekonomiska ställning som om projektet aldrig genomförts. Undantag finns dock om det är skäligt, med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av liknande störning.

Trafikverkets rättigheter och skyldigheter

  • Trafikverket har rätt att göra mätningar och undersökningar intill den planerade arbetssträckningen, samt att få tillträde till fastigheter där dessa undersökningar behöver genomföras. Vi meddelar alltid ägaren i förväg.
  • Trafikverket har rätt att förvärva den mark som behövs för att bygga Västlänken, efter det att järnvägsplanen har vunnit laga kraft. Denna mark redovisas som permanent markanspråk i plankartorna. Plankartorna hittar du här, i Västlänkens järnvägsplan.
  • Trafikverket har rätt att tillträda marken för permanenta ändamål när vi har en överenskommelse med fastighetsägaren, upprättat köpehandling eller när Lantmäterimyndigheten fattat beslut.
  • Trafikverket har rätt att använda mark som ligger utanför själva tunnelområdet för tillfälliga transportvägar och plats för exempelvis arbetsbodar och byggnadsmaterial. Denna mark redovisas som tillfälligt markanspråk i plankartorna (se länk ovan).
  • Trafikverket har rätt att tillträda marken avsedd för tillfällig nyttjanderätt när järnvägsplanen har vunnit laga kraft.
  • Trafikverket har rätt att göra små avvikelser från den fastställda järnvägsplanen om det endast har marginell påverkan på omgivningen.
  • Om Trafikverket skulle behöva ta mer mark i anspråk än vad som fastställts i järnvägsplanen måste vi informera berörd fastighetsägare om detta. Om skillnaden är väsentlig måste avtal ordnas med berörd markägare.
  • Trafikverket är skyldigt att betala ersättning till fastighetsägare för permanent intrång och tillfällig nyttjanderätt.

Vi arbetar för att så långt det är möjligt kunna hålla störningarna i samband med Västlänken på en acceptabel nivå. Om skada trots allt skulle uppstå på grund av bygget åtgärdar vi skadan eller ersätter den som drabbats.

Restriktioner för bygget
Vi ger våra entreprenörer som bygger Västlänken tydliga restriktioner för Västlänkens bygge vilket bland annat rör bullernivå, grundvattensänkning, rörelser i marken och vibrationer. Entreprenörerna måste därför anpassa sitt arbete, eller vidta andra åtgärder för att hålla våra restriktioner. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetstider, använda mindre sprängsalvor när bergtunnlar sprängs ut, komplettera tätningen av ett schakt, eller sätta upp ett bullerskydd.

Uppföljning och kontrollprogram
Innan och under byggskedet kommer vi noggrant att följa upp påverkan på omgivningen genom ett omfattande mätprogram. I dag ingår över 800 mätpunkter i Västlänkens kontrollprogram för grundvatten och cirka 2900 mätpunkter för rörelsemätning. Vibrationer och rörelser kommer vi att följa kontinuerligt, och mest intensivt i områden där vi bygger.

Vi kommer att utföra riskanalyser för att ge underlag till gränsvärden för byggnader och konstruktioner som kan påverkas. Bland annat sätts så kallade åtgärdsgränser, vilket innebär att vi kan vidta åtgärder tidigt under bygget, för att eliminera påverkan på exempelvis en byggnad.

Om skada trots allt uppstår
De fyskiska skador som kan uppstå under bygget av Västlänken ersätter eller reparerar vi normalt när våra arbeten är klara i området. Akuta skador, exempelvis inläckage i sprickor, åtgärdar vi omgående så att skadan inte förvärras.

Utöver fysiska skador kan själva bygget av Västlänken upplevas som störande. I vissa fall kommer vi att kunna erbjuda ersättningsboende under begränsad tid. Även skador i form av påverkan på verksamhet, till exempel genom minskad tillgänglighet, kan uppkomma.

För att vi ska åtgärda eller ersätta en skada ska den ha uppkommit i samband med bygget av Västlänken. Det är upp till Trafikverket att visa om en skada har uppkommit på grund av bygget eller inte.

Inför och under bygget av Västlänken besiktar vi de byggnader som vi bedömer kan påverkas av projektet. Vi granskar väggar, tak, eventuella sprickmönster och källarutrymmen för att kunna förebygga och begränsa skador på fastigheter. De skadeförebyggande åtgärderna kan till exempel bestå av bullerplank, grundförstärkning eller byte av fönster eller fasaddelar.

De entreprenörer som bygger anläggningen kan med utgångspunkt i besiktningarna anpassa sprängningarna så att de inte skadar byggnader eller fasta inventarier. När byggarbetet är klart kommer vi att göra efterbesiktningar och åtgärda eventuella skador på fastigheter som orsakats av Trafikverket under bygget.

Har det uppstått en skada eller upplever du störningar från byggnationen av Västlänken?

Besök vår störningsida

 

Utgångspunkten när vi planerar och bygger Västlänken är att göra så lite intrång som möjligt på mark och fastigheter och ställa till med så lite problem som möjligt för boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Få byggnader kommer att behöva rivas när Västlänken byggs och inga av dem är bostadshus. Vi har en dialog med de fastighetsägare som kan komma att bli berörda. Vi gör det som behövs för att minska skador så länge kostnaderna är rimliga, men vi kan inte undvika intrång och störningar helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.

Västlänken kommer att gå under många fastigheter i centrala Göteborg. Markförhandlarna fungerar som en länk mellan projektet och fastighetsägarna. De ansvarar för att ta kontakt med de fastighetsägare som berörs av bygget och för att upprätthålla kontakten med dessa tills bygget är klart.

Markförhandlarna ansvarar även för de fastighetsrättsliga frågorna i projektet. Exempelvis skriver de avtal med berörda fastighetsägare om markåtkomst.

Säkerheten i Västlänken

Tåg är ett säkert transportsätt. Olyckor eller bränder i tunnlar händer sällan. Vår utgångspunkt är att personsäkerheten i Västlänken ska vara lika hög som, eller högre än, i jämförbara infrastrukturer i Sverige.

Sannolikheten att tåg behöver utrymmas i tunnel är liten, men inte så liten att den kan anses som försumbar. Brand kan till exempel orsaka att tåget stoppar och därför ska utrymningsvägar även finnas i tunnlarna. Utgångspunkten är att det ska gå att evakuera utan skador och att utrymningen ska vara möjlig utan assistans från räddningstjänsten, detta i enlighet med de krav som gäller för alla järnvägstunnlar inom EU.

Evakuering sker längs tunneln på belysta gångytor med handföljare på båda sidor om tunneln tills man når en utgång via tunnelmynning, stationer eller särskilt anordnade utrymningsvägar till en säker plats i servicetunnel eller serviceschakt. Serviceschakt och servicetunnel är metoder som är godkända av EU. Lösningen med serviceschakt har ännu inte använts i Sverige men används i till exempel Österrike.

Larm med angivande av tågets och brandens position ges till räddningstjänsten. Via stationer, tunnelmynningar, servicetunnel eller -schakt når räddningstjänsten lämpliga angreppspunkter. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten under två scenariospel.

Under driftskedet ligger säkerhetskonceptet tyndpunkt även på att Västlänken ska byggas så att tunneln inte ska kunna översvämmas under dess tekniska livslängd (120 år) och för att klara de högre vattennivåer som förväntas i framtiden. Det finns mycket forskning på havsnivåer och extrem nederbörd och den forskningen uppdateras kontinuerligt. Vi tar därför löpande del av rapporter från till exempel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och SMHI.

För att upprättahålla säkerheten avhandlas säkerhetsrelaterade frågor löpande i en arbetsgrupp där sakkunniga från Trafikverket, Räddningstjänsten Storgöteborg och ambulansen deltar.

Utöver arbetsgruppen behandlas säkerhetsfrågorna i en samordningsgrupp där följande myndigheter och organisationer är rådgivande: Länsstyrelsen Västra Götaland, Räddningstjänsten Storgöteborg, Göteborgs Stad, Västtrafik, Transportstyrelsen, Polismyndigheten Västra Götaland, Arbetsmiljöverket, SJ, VGR (ambulansen) och Trafikverket/Underhåll och Trafikledning. 

Vid brand i tåg ska det brinnande tåget köras till närmaste säkra utrymningspunkt, det vill säga till närmaste station eller ut ur tunnelsystemet. Även de tre stationerna kommer att fungera som utrymningsväg. Stationerna utformas också på ett sätt som innebär att det, även vid en större brand, finns säkra platser i väntan på assistans vid en insats.

När det brinnande tåget når station utryms det på direktiv från ombordansvarig. Utrymning av personer som befinner sig på stationen beordras av tågtrafikledning eller stationens ledningscentral. Detta omfattar de som befinner sig på plattformen, i biljetthall och i stillastående tåg vid plattform. Även verksamheter i närheten kan påverkas. Utrymning sker genom de normala in- och utgångarna. Räddningstjänsten kan komma till stationen inom max tio minuter efter larm. Via separat angreppsväg eller via ordinarie uppgångar når de lämpliga angreppspunkter. 

Olyckor i Västlänkens anläggning som kan drabba allmänheten handlar främst om tågurspårningar, bränder, olyckor med farligt gods på närliggande spår eller personolyckor på markspår utanför tunneln. För att minimera riskerna planerar vi även för åtgärder i våra markanläggningar.

Personolyckor på spår
Varje år skadas eller omkommer det människor i spår. Orsakerna till detta kan handla om obehörigt spårbeträdande eller att en person av en olyckshändelse kommer ut på spåret. Det kan också röra sig om att tåget spårar ur eller suicid (försök till självmord).

För att minska riskerna i Västlänkens anläggning kommer vi att genomföra en mängd olika säkerhetsåtgärder som ska skydda allmänheten från olyckor. Bland annat sätter vi upp stängsel och bygger planskilda korsningar. Vi kommer också att installera kameraövervakning och skyddsräler i spår.

I Olskroken och Almedal kommer det att bli aktuellt att både flytta befintliga spår och bygga nya. Då avståndet minskar mellan spår och närmaste bebyggelse behöver vi införa säkerhetshöjande åtgärder. Skyddsmur ska därför byggas längs med spåren intill byggnader som ligger närmare än nio meter i Olskroken och tolv meter i Almedal.

Farligt gods
Farligt gods kommer inte att transporteras i Västlänken. Vid Olskroken och Almedal angränsar Västlänken till andra järnvägsspår där farligt gods transporteras. Ett utsläpp av farligt gods kan uppstå på grund av urspårning, avåkning eller kollision. På de platser som skyddsmur byggs så hindrar den även brandfarlig vätska att rinna mot byggnader vid läckage. Brandskyddsåtgärder införs dessutom för byggnader som ligger närmare än 25 meter från spårmitt.

Konst nu och sedan

Konst är en del av projekt Västlänkens arbete både under byggtiden och sedan när anläggningen är klar. Läs mer om konsten under byggtiden och i den färdiga anläggningen.

Det krävs en hel del konst och kreativitet för att bygga Västlänken. I väntan på att projektet står klart använder vi planken som en mötesplats för kreativa och konstnärliga uttryck. Följ det som händer på planken runt om i staden och se var de syns eller anmäl ditt intresse för att uppföra ditt verk på planken.

Läs mer om Planksidan

Kronotopia är namnet på Västlänkens övergripande konstprogram som har tagits fram av Trafikverket, Statens konstråd, Västra Götalandsregionens konstenhet, Västtrafik, Göteborgs stad och Göteborg Konst. All konst som produceras inom Västlänken, under mark, i stationsbyggnaderna och utanför, tar avstamp i programmet.

Tillsammans med Statens konstråd har Trafikverket genomfört två internationella konsttävlingar för gestaltningen stationerna Haga, Korsvägen och Centralen samt järnvägsområdet vid Olskroken i Göteborg.

Genom att engagera konstnärer tidigt i processen får de också inflytande över den arkitektoniska gestaltningen och kan samverka med arkitekter och konstruktörer så att miljöerna blir unika och konsten blir en del av helheten.

Läs mer om det övergripande konstprogrammet på Statens konstråds webbplats

Upphandling

Vid upphandlingar i Västlänken följer Trafikverket reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF).

Dokument

Här finns möjlighet att läsa, ladda hem och skriva ut dokument om projekt Västlänken.

Följ vårt arbete

Följ arbetet med byggnationen av Västlänken i våra sociala kanaler och genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.

En eu-flagga samt logo-texten "Med finansierat av Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig
Ulf Angberg
Kommunikatör
Anna Skoglund