Västra Götaland Västlänken

I dagsläget är det trångt på Göteborgs centralstation, både för människor och tåg. Idag måste alla tåg som kommer in till stationen åka ut samma väg. Med den nya stationen kan tåg passera vidare genom staden, vilket gör att fler tågpendlare kommer att kunna pendla snabbare, enklare och med färre byten. Detta bidrar i sin tur till mindre biltrafik och minskad klimatpåverkan.

Inom cirka tio minuters gångavstånd från de planerade uppgångarna från Station Centralen bor det idag ungefär 3 500 människor och runt 45 000 har sin dagliga sysselsättning i området. Järnvägstunnelns placering och stationens utformning har anpassats till de planer som Göteborgs Stad har för området med en expansion av verksamheter och bostäder.

Karta över station Centralen.

Korsvägen är en viktig knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafiknät. Världskulturmuseet, Universeum, Liseberg, Svenska Mässan, Valhalla och Scandinavium ligger alla på Evenemangsstråket i närheten av Västlänkens station vid Korsvägen. Placeringen av stationen kommer därför att bidra till en ökad tillgänglighet till området.

Idag bor det runt 14 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från Korsvägen och ungefär 20 700 jobbar i området. Det innebär att många människor rör sig i omgivningen. Vi planerar för lösningar så att tillgängligheten till Korsvägen och verksamheterna i området fortsatt skall vara god under tiden som vi bygger Västlänken.

Karta över station Korsvägen

Västlänkens station i Haga får en viktig funktion för utvecklingen av västra Göteborg. Norra Masthugget och Skeppsbron hör till kommande stadsbyggnadsprojekt och redan i dag bor drygt 17 000 människor inom cirka tio minuters gångavstånd från den planerade stationen. Dessutom studerar och jobbar runt 36 000 människor i området.

Med Station Haga får också de västra stadsdelarna en snabbare länk till övriga regionen. En ny viktig knutpunkt för kollektivtrafiken skapas. Resenärerna tar sig från plattformen upp till marknivån via ett mellanplan.

Karta över station Haga

Trafikverket lägger stor vikt vid omgivningspåverkan och miljön i arbetet med Västlänken. Miljöfrågor är med i planeringsfasen och under byggskede. Vi arbetar också med hur miljön påverkas i, och av, en färdig anläggning. För att följa upp att våra arbeten utförs korrekt och ger önskade resultat gör vi olika typer av kontroller. Vi har kontrollprogram för grundvatten, yt- och länshållningsvatten och buller, vibrationer och luftkvalitet. Dessa kontrollprogram är en del i det tillstånd vi fått enligt miljöbalken (miljödomen).

Handlingarna för kontrollprogrammen, under fliken "Kontrollprogram".

Tre prövningar där miljökonsekvenserna utretts
Regeringen har prövat lokaliseringen och utformningen av projektet enligt miljöbalken i en så kallad tillåtlighetsprövning 2014. Länsstyrelsen godkände Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning 2014 och skyddsåtgärderna är tillstyrkta och inarbetade i järnvägsplanen 2014. 2018 verkställdes miljödomen för Västlänken och Olskroken planskildhet av mark- och miljööverdomstolen.

Handlingarna som ingår i miljödomsansökan för projekten Västlänken och Olskroken planskildhet.

Transporter
Stora mängder material ska transporteras till och från våra arbetsplatser i och med byggnationen av Västlänken. Målet är att minimera dessa transporter genom områden där många människor bor och vistas. Vi har i möjligaste mån förlagt transportvägarna så att de ska påverka omgivningen så lite som möjligt.

Luftkvalitet
Vi arbetar kontinuerligt med att kontrollera luftkvaliteten i anslutning till våra arbetsplatser. På så sätt utvärderas projektets påverkan på luftkvalitet och åtgärder kan sättas in vid behov. De luftföroreningar som främst kommer att följas upp är kväveoxid och partikelhalt i luften. Dessa två har pekats ut i projektets beslut om tillåtlighet och är även de som det generellt finns i höga halter i stadsmiljö.

Damm
Under torra perioder kan det damma mycket. Det sker dagliga kontroller på våra arbetsplatser och vid behov kan vi dammbekämpa med kort varsel. Ytterligare insatser som görs för att minska dammspridning är att vi håller rent på och runt våra arbetsplatser. På flera arbetsområden har vi även hjultvättar för att spola rent fordon innan de lämnar arbetsområdet för att minska spridningen av smuts.

Vatten
En av de största miljöfrågorna inom projektet är vattenhanteringen. Nedan beskrivs kort vilka ytvatten som berörs av projekt Västlänken och hur vi hanterar utsläpp av vatten från projektets arbetsområden.

Det finns fyra ytvatten som berörs av Västlänken:

• Stora Hamnkanalen
• Rosenlundskanalen
• Mölndalsån
• Gullbergsån

Projektets påverkan på dessa vattendrag ska minimeras så mycket som möjligt. Vi provtar vattendraget regelbundet när vi arbetar i eller i närheten av dem för att kontrollera vattenkvaliteten. Visar provtagningarna att vi påverkar vattendragen så ska lämpliga åtgärder vidtas. Exempelvis kan arbetsmetoden ses över eller så behövs kompletterande steg i vattenreningen.

Utsläpp av vatten
Allt vatten som används i byggandet av Västlänken renas innan det lämnar våra arbetsområden. Vi kontrollerar våra utsläpp genom veckovisa provtagningar vid utsläppspunkterna.

Utsläppt vatten från våra arbetsplatser bedömds varken påverkan ledningsnätet eller vattendragens status på kort eller lång sikt eller de ledningar som vi släppen vattnet till.

I projekt Västlänken används flera olika vattenreningsmetoder. Utgångspunkten är att vattnet ska renas efter behov.

Skydd av grundvatten
Vi följer grundvattennivåerna i staden för att säkerställa att våra arbeten inte orsakar någon skadlig påverkan på grundvattnet. Om vi ser tendenser till att grundvattennivåerna är på väg att nå kritiska nivåer genomför vi åtgärder för att upprätthålla grundvattennivåerna.

Vi mäter i mer än 1200 mätpunkter i ett mätområde som är ca 3x3 km stort. Utöver dessa mätpunkter mäter våra entreprenörer inom sina arbetsområden. Vi samlar också in data från andra aktörers mätprogram i staden.

Västlänkens placering och utformning har anpassats för att i så stor utsträckning som möjligt minimera skadan på fornlämningar som finns längs sträckning.

Regeringens villkor för att tillåta Västlänken var att stor hänsyn ska tas till kulturmiljön så att påverkan minimeras. När fornlämningar måste tas bort sker det efter tillstånd från länsstyrelsen. Huvudansvaret för utgrävningarna har Arkeologerna.

För mer information om de arkeologiska fynden som hittas i samband med utgrävningarna hänvisar vi till Arkeologernas webbplats. Där kan du till exempel i arkeologernas blogginlägg läsa om de senaste spännande fynden. Det finns även två tidningar, Under Jorden i Göteborg – Arkeologi för Västlänken del 1 och del 2, om fynden.

Läs mer om de arkeologiska fynden i Västlänken

Byggandet av Västlänken medför buller, det är inte möjligt att bedriva ett byggprojekt som detta utan att buller uppstår.

Buller är en naturlig del av ljudlandskapet i centrala Göteborg och orsakas av till exempel trafiken. Byggbuller är dock av en annan art och du kan därför uppfatta det som mer störande. För att minska störningarna har vi ett antal riktvärden att arbeta efter (se nedan vilka riktvärden vi arbetar efter).

Två former av buller
Luftburet buller är ett ljud som färdas som ljudvågor genom luften och upplevs som störande. När vi bygger Västlänken kan luftburet buller komma från pålning eller spontning och det kan uppfattas störande.

Stomljud är ljud som färdas i berg eller byggnadsstommar och uppstår vid arbete under mark, som till exempel vid borrning eller sprängning i berg. Hur högt stomljudet upplevs beror på flera faktorer, som avstånd till bullerkällan, byggnadens grundläggning och bergets kvalitet.

Störningarna från stomljud är svåra att begränsa på annat sätt än att styra när arbetet utförs.

Så arbetar vi för att minska påverkan av buller
Under byggnationen är det inte möjligt att alltid hålla sig till riktvärdena. Därför har vi tagit fram en rutin som beskriver hur vi arbetar med buller i syfte att så långt möjligt minska bullerpåverkan på omgivningen:

Inför arbete

1. Val av metoder, maskiner och transportvägar med låg bulleralstring.
2. Dämpande av ljud vid bullerkällan
3. Tidsbegränsning av störande arbeten, arbetstider
4. Eventuellt bullerdämpande åtgärder hos boenden
5. Samråd med känslig verksamhet
6. Erbjudande om tillfällig vistelse, om riktvärden riskerar att överskridas

Under arbete

1. Anmälan om störning
2. Bedömning av anmälan och eventuell bullermätning hos berörd
3. Dämpande av ljud vid bullerkällan
4. Bullerdämpande åtgärder hos de boende eller verksamheten
5. Erbjudande om tillfällig vistelse

Miljödomen reglerar hur mycket vi får bullra
Miljödomen för Västlänken har satt riktvärden för hur högt bullret som vi genererar får vara i närliggande bostäder. Därför tar vi tar fram en bullerberäkning för varje arbetsmoment som vi vet kommer bullra. Beräkningen tas fram av oberoende experter på buller, och visar hur högt bullret blir och hur långt det når.

För att komplettera våra bullerberäkningar genomför vi mätningar och följer upp de störningsanmälningar som kommer. Uppfattar omgivningen våra arbeten som störande kan projektet eventuellt vidta ytterligare åtgärder.

Trafikverket har också kontakt med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet, angående våra bullrande arbeten.

Våra riktvärden för buller
Luftburet buller och stomljud från byggverksamheten under anläggningsskedet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överstiger:

• 45 dB(A) i bostäder och arbetslokaler med tyst verksamhet helgfri måndag och fredag klockan 7.00–19.00
• 40 dB(A) i undervisningslokaler helgfri måndag-fredag klockan 7.00–19.00
• 35 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag klockan 19.00–22.00
• 35 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 7.00–19.00
• 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag klockan 19.00–22.00
• 30 dB(A) i bostäder alla dagar klockan 22.00–7.00

Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, klockan 22.00–7.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder.

Vad som anges för bostäder ska även gälla vårdlokaler och hotellrum. Bestämmelsen om maximala inomhusljudnivåer gäller dock endast vårdlokaler och hotellrum som används under natten, klockan 22.00 - 07.00.

När vi överstiger riktvärdet
När vi trots åtgärder inte klarar riktvärdet för ljudnivån inomhus under helgfri måndag–fredag klockan 07 - 19 får vi, efter samråd med tillsynsmyndigheterna, överskrida ljudnivån. Efter kl 19 kan vi vid särskilda skäl söka dispens hos tillsynsmyndigheten för arbeten som överskrider.

Tillfällig vistelse
Vi erbjuder tillfällig vistelse om våra arbeten överskrider de uppsatta riktvärdena fem dagar i sträck eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod.

Om det är aktuellt att erbjuda tillfällig vistelse kontaktas berörda närboende, om möjligt, tre veckor innan arbetet påbörjas via brev. Du som får ett sådant brev i brevlådan ska se det som ett erbjudande, vi tvingar ingen att lämna sin bostad.

I de fall vi inte erbjuder tillfälligt vistelse men ändå kommer bullra informerar vi närboende och verksamheter om dessa bullrande. Kontakten kan ske muntligen, digitalt, via riktade utskick eller projektets webbplats.

Om du anser att du har rätt till tillfällig vistelse, men inte erbjudits detta, kan du i första hand vända dig till Trafikverket, 0771 921 921. Om du fortfarande inte är nöjd med det erbjudande du fått av Trafikverket kan du kontakta länsstyrelsen i Västra Götalands län, som är tillsynsmyndighet och ansvarar för att följa upp vårt arbete.

Har det uppstått en skada eller upplever du störningar från byggnationen av Västlänken?

Besök vår störningsida

Stora mängder jord- och bergmassor hanteras vid byggnationen av Västlänken. Att schakta, spränga bort berg och transportera bort jord- och bergmassor är resurskrävande och har en påverkan på omgivningen.

Bergmassor är en resurs som säljs till verksamhetsutövare som producerar olika typer av krossat bergmaterial som kan användas till nya ändamål, exempelvis i andra byggprojekt.

Alla schaktmassor som körs bort från projektet kommer att levereras till avfallsmottagare som har de tillstånd som krävs där massorna tas om hand på ett korrekt sätt beroende på klassning. Fram till 2022 har nästintill alla överskottsmassor från projektet transporterats till mottagare inom fyra mil från Göteborg.

Projektet återanvända också massor efter dialog med miljöförvaltningen. Exempelvis har betong från rivningen av Göta Älvbron använts som fyllnadsmassor på betongtunneln vid Centralen.

Naturmiljöer
Längs med Västlänkens sträckning finns naturmiljöer som påverkas av vårt arbete. Under byggtiden arbetar vi metodiskt med förebyggande åtgärder och omfattande kontroller för att skydda naturmiljön

För att säkerställa att den påverkan som Västlänken innebär ska bli så liten som möjligt, har en stor mängd undersökningar gjorts där naturmiljön i Västlänkens influensområde kartlagts. Det handlar om träd- och parkmiljöer, vattenmiljöer, trädlevande arter samt även fåglar och fladdermöss.

Träd
Vi vill tillvarata träden som påverkas av vårt arbete för att bevara grönskan i Göteborg. Vår utgångspunkt är att bevara så många träd som möjligt i staden. I första hand på plats, i andra hand genom att flytta dem tillfälligt för att sedan flytta tillbaka dem. I tredje hand genom att flytta de permanent inom närområdet och i fjärde hand flytta dem till en annan plats i staden. I sista hand tas träd ner och ersätts med nya, likvärdiga träd.

Cirka 300 träd har bevarats genom tillfällig eller permanent flytt som inte kunnat bevaras på plats på grund av byggnationen. De träd som inte kunnat bevaras har vi ersatt Göteborgs stad monetärt.

När Västlänken är färdigbyggd kommer vi att följa upp att anläggningen uppfyller de miljökrav som vi ställt för den färdiga anläggningen.

Vi kommer att upprätta kontrollprogram för driftskedet där vi följer upp grundvattennivåerna i staden under tunnelns driftstid.

Vi kommer också att följa upp de ställda kraven på buller/stomljud från tågpassager från järnvägsplanen. I driftskedet finns det krav på stomljud från tågpassager anpassade för under vilken byggnad tågen passerar det vill säga om det är en byggande för bostäder, vårdlokaler, kyrkor, hotell, undervisning eller kontor. Anläggningens utformning med skyddsåtgärder innebär att riktvärden för stomljud kommer att klaras.

Vidare kommer luftkvalitén i stationsmiljö att följas upp. Kraven på luftkvalitén i stationsmiljön för Västlänken är samma som exempelvis Citytunneln i Stockholm.

Slutligen kommer vi att ta fram utredningar som redovisas till hur Västlänken påverkat både stadens parker och kulturvärden och redovisa dessa utredningar enligt tillståndet från Mark- och miljödomstolen.

Här kan du läsa om både fastighetsägares och Trafikverkets rättigheter och skyldigheter i samband med bygget av Västlänken.

Fastighetsägarnas rättigheter

• Fastighetsägare har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk, både permanent och tillfälligt, vid bygget av Västlänken.
• Fastighetsägare har rätt till ersättning för de flesta skador som uppstår på grund av bygget.
• Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning för vissa andra ekonomiska skador som har orsakats i samband med Västlänken, exempelvis ökade kostnader i sin verksamhet.
• För att fastighetsägare ska få ersättning ska det ha uppstått en ekonomisk skada på grund av Västlänken. Skadan ska med andra ord vara objektivt mätbar.
• Grundprincipen är att en fastighetsägare ska ha samma ekonomiska ställning som om projektet aldrig genomförts. Undantag finns dock om det är skäligt, med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av liknande störning.

Trafikverkets rättigheter och skyldigheter

• Trafikverket har rätt att göra mätningar och undersökningar intill den planerade arbetssträckningen, samt att få tillträde till fastigheter där dessa undersökningar behöver genomföras. Vi meddelar alltid ägaren i förväg.
• Trafikverket har rätt att förvärva den mark som behövs för att bygga Västlänken, efter det att järnvägsplanen har vunnit laga kraft. Denna mark redovisas som permanent markanspråk i plankartorna. Plankartorna hittar du här, i Västlänkens järnvägsplan.
• Trafikverket har rätt att tillträda marken för permanenta ändamål när vi har en överenskommelse med fastighetsägaren, upprättat köpehandling eller när Lantmäterimyndigheten fattat beslut.
• Trafikverket har rätt att använda mark som ligger utanför själva tunnelområdet för tillfälliga transportvägar och plats för exempelvis arbetsbodar och byggnadsmaterial. Denna mark redovisas som tillfälligt markanspråk i plankartorna (se länk ovan).
• Trafikverket har rätt att tillträda marken avsedd för tillfällig nyttjanderätt när järnvägsplanen har vunnit laga kraft.
• Trafikverket har rätt att göra små avvikelser från den fastställda järnvägsplanen om det endast har marginell påverkan på omgivningen.
• Om Trafikverket skulle behöva ta mer mark i anspråk än vad som fastställts i järnvägsplanen måste vi informera berörd fastighetsägare om detta. Om skillnaden är väsentlig måste avtal ordnas med berörd markägare.
• Trafikverket är skyldigt att betala ersättning till fastighetsägare för permanent intrång och tillfällig nyttjanderätt.

Vi arbetar för att så långt det är möjligt kunna hålla störningarna i samband med Västlänken på en acceptabel nivå. Om skada trots allt skulle uppstå på grund av bygget åtgärdar vi skadan eller ersätter den som drabbats.

Restriktioner för bygget
Vi ger våra entreprenörer som bygger Västlänken tydliga restriktioner för Västlänkens bygge vilket bland annat rör bullernivå, grundvattensänkning, rörelser i marken och vibrationer. Entreprenörerna måste därför anpassa sitt arbete, eller vidta andra åtgärder för att hålla våra restriktioner. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetstider, använda mindre sprängsalvor när bergtunnlar sprängs ut, komplettera tätningen av ett schakt, eller sätta upp ett bullerskydd.

Uppföljning och kontrollprogram
Innan och under byggskedet kommer vi noggrant att följa upp påverkan på omgivningen genom ett omfattande mätprogram. I dag ingår över 800 mätpunkter i Västlänkens kontrollprogram för grundvatten och cirka 2900 mätpunkter för rörelsemätning. Vibrationer och rörelser kommer vi att följa kontinuerligt, och mest intensivt i områden där vi bygger.

Vi kommer att utföra riskanalyser för att ge underlag till gränsvärden för byggnader och konstruktioner som kan påverkas. Bland annat sätts så kallade åtgärdsgränser, vilket innebär att vi kan vidta åtgärder tidigt under bygget, för att eliminera påverkan på exempelvis en byggnad.

Om skada trots allt uppstår
De fyskiska skador som kan uppstå under bygget av Västlänken ersätter eller reparerar vi normalt när våra arbeten är klara i området. Akuta skador, exempelvis inläckage i sprickor, åtgärdar vi omgående så att skadan inte förvärras.

Utöver fysiska skador kan själva bygget av Västlänken upplevas som störande. I vissa fall kommer vi att kunna erbjuda ersättningsboende under begränsad tid. Även skador i form av påverkan på verksamhet, till exempel genom minskad tillgänglighet, kan uppkomma.

För att vi ska åtgärda eller ersätta en skada ska den ha uppkommit i samband med bygget av Västlänken. Det är upp till Trafikverket att visa om en skada har uppkommit på grund av bygget eller inte.

Inför och under bygget av Västlänken besiktar vi de byggnader som vi bedömer kan påverkas av projektet. Vi granskar väggar, tak, eventuella sprickmönster och källarutrymmen för att kunna förebygga och begränsa skador på fastigheter. De skadeförebyggande åtgärderna kan till exempel bestå av bullerplank, grundförstärkning eller byte av fönster eller fasaddelar.

De entreprenörer som bygger anläggningen kan med utgångspunkt i besiktningarna anpassa sprängningarna så att de inte skadar byggnader eller fasta inventarier. När byggarbetet är klart kommer vi att göra efterbesiktningar och åtgärda eventuella skador på fastigheter som orsakats av Trafikverket under bygget.

Har det uppstått en skada eller upplever du störningar från byggnationen av Västlänken?

Besök vår störningsida

Utgångspunkten när vi planerar och bygger Västlänken är att göra så lite intrång som möjligt på mark och fastigheter och ställa till med så lite problem som möjligt för boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Få byggnader kommer att behöva rivas när Västlänken byggs och inga av dem är bostadshus. Vi har en dialog med de fastighetsägare som kan komma att bli berörda. Vi gör det som behövs för att minska skador så länge kostnaderna är rimliga, men vi kan inte undvika intrång och störningar helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.

Västlänken kommer att gå under många fastigheter i centrala Göteborg. Markförhandlarna fungerar som en länk mellan projektet och fastighetsägarna. De ansvarar för att ta kontakt med de fastighetsägare som berörs av bygget och för att upprätthålla kontakten med dessa tills bygget är klart.

Markförhandlarna ansvarar även för de fastighetsrättsliga frågorna i projektet. Exempelvis skriver de avtal med berörda fastighetsägare om markåtkomst.

Sannolikheten att tåg behöver utrymmas i tunnel är liten, men inte så liten att den kan anses som försumbar. Brand kan till exempel orsaka att tåget stoppar och därför ska utrymningsvägar även finnas i tunnlarna. Utgångspunkten är att det ska gå att evakuera utan skador och att utrymningen ska vara möjlig utan assistans från räddningstjänsten, detta i enlighet med de krav som gäller för alla järnvägstunnlar inom EU.

Evakuering sker längs tunneln på belysta gångytor med handföljare på båda sidor om tunneln tills man når en utgång via tunnelmynning, stationer eller särskilt anordnade utrymningsvägar till en säker plats i servicetunnel eller serviceschakt. Serviceschakt och servicetunnel är metoder som är godkända av EU. Lösningen med serviceschakt har ännu inte använts i Sverige men används i till exempel Österrike.

Larm med angivande av tågets och brandens position ges till räddningstjänsten. Via stationer, tunnelmynningar, servicetunnel eller -schakt når räddningstjänsten lämpliga angreppspunkter. Under arbetets gång har utrymning och insatser via parallell servicetunnel respektive via serviceschakt utretts och jämförts. Delar av detta arbete har skett i samråd med räddningstjänsten under två scenariospel.

Under driftskedet ligger säkerhetskonceptet tyndpunkt även på att Västlänken ska byggas så att tunneln inte ska kunna översvämmas under dess tekniska livslängd (120 år) och för att klara de högre vattennivåer som förväntas i framtiden. Det finns mycket forskning på havsnivåer och extrem nederbörd och den forskningen uppdateras kontinuerligt. Vi tar därför löpande del av rapporter från till exempel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och SMHI.

För att upprättahålla säkerheten avhandlas säkerhetsrelaterade frågor löpande i en arbetsgrupp där sakkunniga från Trafikverket, Räddningstjänsten Storgöteborg och ambulansen deltar.

Utöver arbetsgruppen behandlas säkerhetsfrågorna i en samordningsgrupp där följande myndigheter och organisationer är rådgivande: Länsstyrelsen Västra Götaland, Räddningstjänsten Storgöteborg, Göteborgs Stad, Västtrafik, Transportstyrelsen, Polismyndigheten Västra Götaland, Arbetsmiljöverket, SJ, VGR (ambulansen) och Trafikverket/Underhåll och Trafikledning. 

Vid brand i tåg ska det brinnande tåget köras till närmaste säkra utrymningspunkt, det vill säga till närmaste station eller ut ur tunnelsystemet. Även de tre stationerna kommer att fungera som utrymningsväg. Stationerna utformas också på ett sätt som innebär att det, även vid en större brand, finns säkra platser i väntan på assistans vid en insats.

När det brinnande tåget når station utryms det på direktiv från ombordansvarig. Utrymning av personer som befinner sig på stationen beordras av tågtrafikledning eller stationens ledningscentral. Detta omfattar de som befinner sig på plattformen, i biljetthall och i stillastående tåg vid plattform. Även verksamheter i närheten kan påverkas. Utrymning sker genom de normala in- och utgångarna. Räddningstjänsten kan komma till stationen inom max tio minuter efter larm. Via separat angreppsväg eller via ordinarie uppgångar når de lämpliga angreppspunkter. 

Olyckor i Västlänkens anläggning som kan drabba allmänheten handlar främst om tågurspårningar, bränder, olyckor med farligt gods på närliggande spår eller personolyckor på markspår utanför tunneln. För att minimera riskerna planerar vi även för åtgärder i våra markanläggningar.

Personolyckor på spår
Varje år skadas eller omkommer det människor i spår. Orsakerna till detta kan handla om obehörigt spårbeträdande eller att en person av en olyckshändelse kommer ut på spåret. Det kan också röra sig om att tåget spårar ur eller suicid (försök till självmord).

För att minska riskerna i Västlänkens anläggning kommer vi att genomföra en mängd olika säkerhetsåtgärder som ska skydda allmänheten från olyckor. Bland annat sätter vi upp stängsel och bygger planskilda korsningar. Vi kommer också att installera kameraövervakning och skyddsräler i spår.

I Olskroken och Almedal kommer det att bli aktuellt att både flytta befintliga spår och bygga nya. Då avståndet minskar mellan spår och närmaste bebyggelse behöver vi införa säkerhetshöjande åtgärder. Skyddsmur ska därför byggas längs med spåren intill byggnader som ligger närmare än nio meter i Olskroken och tolv meter i Almedal.

Farligt gods
Farligt gods kommer inte att transporteras i Västlänken. Vid Olskroken och Almedal angränsar Västlänken till andra järnvägsspår där farligt gods transporteras. Ett utsläpp av farligt gods kan uppstå på grund av urspårning, avåkning eller kollision. På de platser som skyddsmur byggs så hindrar den även brandfarlig vätska att rinna mot byggnader vid läckage. Brandskyddsåtgärder införs dessutom för byggnader som ligger närmare än 25 meter från spårmitt.

Det krävs en hel del konst och kreativitet för att bygga Västlänken. I väntan på att projektet står klart använder vi planken som en mötesplats för kreativa och konstnärliga uttryck. Följ det som händer på planken runt om i staden och se var de syns eller anmäl ditt intresse för att uppföra ditt verk på planken.

Planksidan

Kronotopia är namnet på Västlänkens övergripande konstprogram som har tagits fram av Trafikverket, Statens konstråd, Västra Götalandsregionens konstenhet, Västtrafik, Göteborgs stad och Göteborg Konst. All konst som produceras inom Västlänken, under mark, i stationsbyggnaderna och utanför, tar avstamp i programmet.

Tillsammans med Statens konstråd har Trafikverket genomfört två internationella konsttävlingar för gestaltningen stationerna Haga, Korsvägen och Centralen samt järnvägsområdet vid Olskroken i Göteborg.

Genom att engagera konstnärer tidigt i processen får de också inflytande över den arkitektoniska gestaltningen och kan samverka med arkitekter och konstruktörer så att miljöerna blir unika och konsten blir en del av helheten.

Statens konstråds webbplats för mer läsning om det övergripande konstprogrammet