Effekter av fast förbindelse under Fehmarn Bält
Trafikverket analyserar, utreder och planerar för en rad åtgärder för att möta den ökade trafikmängden från kontinenten när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland står färdig.
Den nya förbindelsen kommer framför allt leda till förändrade transportflöden genom Danmark, men också till en viss ökning av godstrafiken över Öresund. Eftersom Tyskland är ett av Sveriges största exportländer kommer minskade transporttider mellan länderna ge stora samhällsekonomiska effekter, men även få konsekvenser på den svenska infrastrukturen i form av ökade godstransporter på banor och vägar i södra Sverige.
Effekterna är tydligast för järnvägen längs Södra stambanan men även längs Västkustbanan och Godsstråket genom Skåne. När det gäller godstrafiken på väg ökar det främst på vägarna i södra Sverige, inte i samma utsträckning över Öresund. Ökningen är delvis beroende av järnvägens förmåga att hantera de ökade godstransporterna. Det är alltså främst järnvägen i Sverige och särskilt Södra stambanan som begränsar hur mycket godstransporterna kan öka – inte själva förbindelserna under Fehmarn Bält eller över Öresund. För personresor på järnvägen skapar den nya förbindelsen tillsammans med andra investeringar i Danmark, ökad kapacitet för persontåg både genom Danmark och vidare mot Tyskland. Detta leder till bättre förutsättningar för persontåg mellan Sverige och Europa då restiden minskar samtidigt som utbudet förväntas öka.
Trafikverket har i en mängd olika utredningar analyserat Fehmarn Bält-förbindelsen effekter på infrastrukturen i Södra Sverige. Trafikverket har också i flera utredningar redovisat de åtgärder som är särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för öppnandet av Fehmarn bält-förbindelsen. Nedan återfinns en sammanställning av de relevanta utredningar som är viktiga underlag i Trafikverkets analyser och bedömningar, samt ett urval av de särskilt viktiga investeringarna på väg och järnväg som Trafikverket planerar.
Järnvägsåtgärder för att möta en ökad trafikmängd
Nedan återfinns ett urval av investeringar och projekt som är särskilt viktiga för att kunna hantera de bedömda effekterna av Fehmarn Bält-förbindelsen, gällande gods- och persontransporter på järnväg.
Hässleholm-Lund, två nya spår
Projektets syfte är att bygga ut järnvägen mellan Hässleholm och Lund. Två spår ska bli fyra. Med bättre kapacitet kan fler resa hållbart till jobb, skola och nöje, och mer gods kan transporteras på järnvägen. Läs mer om projektet.
Ny planskild spårkorsning på Malmö bangård
Projektets syfte är att kunna säkerställa förutsättningarna för framtida ökad trafikering och ökad turtäthet i Malmö närområde, både nationellt och regionalt.
Fler plattformsspår på Malmö C Övre
Projektets syfte är att möjliggöra fler plattformsspår på Malmö C Övre samt möjlighet för uppställning av persontåg så att Malmö C Övre kan hantera den ökande mängden persontåg som planeras.
Utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö C
Projektets syfte är att öka kapacitet på bansträckan mellan Malmö C och Östervärns station inkl. ökad kapacitet på Östervärns station, vilket innebär en ombyggnad av befintlig plattform.
Förbigångsspår vid Slätthult på Södra stambanan
Projektets syfte är att förbättra kapaciteten och robustheten för att minimera förseningar för hela Södra stambanan. Då flertalet av tågen är nationella medför föreslagen åtgärd effekter ur ett systemperspektiv.
Förbigångsspår vid Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan
Projektets syfte är att förbättra kapaciteten och robustheten för att minimera förseningar för hela Södra stambanan. Då flertalet av tågen är nationella medför föreslagen åtgärd effekter ur ett systemperspektiv.
Mötesspår på godsstråket genom Skåne
Projektets syfte är att skapa ökad kapacitet och robusthet på Godsstråket genom Skåne och ökar möjligheterna att leda om trafiken på Södra stambanan. Läs mer om projektet.
Svågertorp, förlängning av förbigångsspår
Projektets syfte är att möjliggöra för fler och längre internationella godståg. Åtgärden omfattar förlängning av befintliga förbigångsspår på Svågertorps station för maximal tåglängd 1050 meter.
Vägåtgärder för att möta en ökad trafikmängd
Nedan återfinns ett urval av investeringar och projekt som är särskilt viktiga för att kunna hantera de bedömda effekterna av Fehmarn Bält-förbindelsen, gällande gods- och persontransporter på väg.
E22/E6 Tpl Petersborg
Trafikplatsen har kapacitetsutmaningar för genomgående trafik samt på avfartsramper mot Trelleborg. Projektet är just nu i utredningsskede för att hitta rätt åtgärder och insatser utifrån effekter och kostnad.
E22/E6 Tpl Västra Klagstorp och Tpl Petersborg
Projektets omfattar kapacitetsförstärkning mellan trafikplats Västra Klagstorp och trafikplats Petersborg. Syftet med projektet är att säkra god förutsägbar tillgänglighet för den tunga regionbusstrafiken mellan Falsterbonäset, Vellinge och Malmö. Därutöver är ambitionen också att den långväga trafiken ska få förbättrad framkomlighet, vilket ger en viss ökad kapacitet även för trafik mot Danmark. Läs mer om projektet.
E22 Additionskörfält samt ny anslutning
Trafikplatserna och sträckan mellan Gastelyckan och Lund Norra är hårt belastad och vid rusningstrafik uppstår ofta köbildning. För att avlasta trafikplats Lund Norra planerar vi att bygga ny anslutning till E22 vid Ideon. Läs mer om projektet.
E22 Tpl Lund Södra
Projektet syfte är att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten på E22 mellan trafikplats Lund Södra och trafikplats Råby samt väg 108 mellan Staffanstorp och Lund. Läs mer om projektet.
E6 additionskörfält Lomma-Alnarp
Projektet syfte är att förbättra framkomligheten på E6 är denna delsträcka på cirka 3 kilometer viktig att förbättra. I Trafikverket förslag till Nationell plan år 2026-2037, finns objektet nämnt som en ny kandidat som namngivet objekt. Nu inväntar vi regeringens beslut. Läs mer om E6 genom Skåne.
Nyheter
Utredningar
Nedan återfinns ett urval av Trafikverkets utredningar med koppling till effekter och beslut om investeringar för att möta effekterna med Fehmarn Bält-förbindelsen.
Status: avslutad.
Denna rapport utgör redovisning av regeringsuppdraget ”Kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne”. Syftet med uppdraget är att föreslå nya åtgärder i järnvägssystemet – åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne för främst arbetspendling och godstrafik. Utredningen tar ett helhetsgrepp över kapaciteten i Skåne och utgör underlag för regeringen att omgående kunna besluta om åtgärder, men utgör även underlag inför kommande revideringar av den nationella planen. I rapporten beskrivs järnvägssystemet i Skåne och dess utveckling med kapacitets- och bristanalyser för år 2030, år 2040 samt bortom år 2040. Förslag på åtgärder presenteras enligt fyrstegsprincipen, och framkomlighetsåtgärder för godstrafiken med sikte på Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande samt kapacitetsåtgärder för arbetspendling och godstrafik rangordnas preliminärt. Rapporten inleds med en kortare sammanfattning av resultaten.
Läs slutrapporten
Status: avslutad.
Trafikverket har analyserat kapacitet och redundans över Öresund för person och godstrafik på väg och järnväg. Trafikverkets slutsats är att kapaciteten med dagens förbindelse är tillräcklig fram till 2050-talet, för både väg och järnväg. Det är kapaciteten på landsidorna som sätter begränsningen. För järnvägen är den viktigaste åtgärden ytterligare två spår mellan Hässleholm och Lund, samt ytterligare kapacitet norr om Hässleholm. Först därefter behöver järnvägens kapacitet utökas över Öresund.
Läs slutrapporten
Status: avslutad.
Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten avser att arbeta med att utveckla och säkerställa effektiva trafikflöden i Öresundsregionen, samt om det finns förutsättningar för ett tidigare färdigställande av kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne inom den nationella planen.
Läs slutrapporten.
Status: avslutad.
Syftet med utredningen är att säkerställa och tydliggöra effekterna av en ny förbindelse under Fehmarn Bält med hjälp av Trafikverkets prognosmodeller. Detta görs för att kunna verifiera åtgärdsförslag och effektanalyser som har tagits fram. Vidare syftar utredningen till att ge underlag för att anpassa transportmodellen för godstrafik, så att den bättre återspeglar godstågens egenskaper i relationen Sverige-Tyskland.
Läs slutrapporten
Status: avslutad.
Regeringen har i sitt direktiv för ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 (LI2025/00640) gett Trafikverket i uppdrag att förslå åtgärder lämpliga att finansiera med Öresundsbrons svenska intäkter, samt peka på åtgärder som är möjliga att skynda på med dessa medel. Denna utredning syftar till att svara på regeringens direktiv. Utredningen diskuterar möjligheter för framtida investeringspaket och redogöra för den dialog som förts med andra aktörer inom uppdraget.
Läs slutrapporten
Status: pågående.
Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för att förbättra förutsättningarna för långväga godstransporter
Läs om utredningsuppdraget
Läs handlingsplanen
Status: pågående.
Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov av militär rörlighet och Sveriges förmåga att lämna och ta emot värdlandsstöd inom ramen för sitt åtagande som Natomedlem vidta åtgärder som syftar till att upprätthålla fortsatt tågfärjetrafik mellan Sverige och Tyskland till och med 2031.
Läs om utredningsuppdraget
Frågor och svar
Den nya förbindelsen förväntas öppna för trafik i början av 2030-talet. Förbindelsen byggs som en tunnel under Fehmarn Bält, som kommer utgöras av tvåfilig motorväg och två järnvägsspår, 18 km lång.
Läs mer om projektet.
I korthet kan man konstatera att vägtrafiken i stråket Köpenhamn-Hamburg får ca 45 minuter kortare restid och att restiden för persontågtrafiken Köpenhamn-Hamburg förkortas med ca två timmar, från dagen fyra och en halvtimme över Jylland, till framtidens två och en halv timme. När det gäller resa med tåg mellan Malmö-Hamburg är den uppskattad framtida restiden mellan städerna ca tre timmar, jämfört med dagens fem och en halv timme.
Utredningar, så som ”Regional utvecklingsstrategi för Skåne” (Region Skåne, 2024) och ”Kapacitet och redundans för transporter över Öresund” (Trafikverket, 2024:125) har lyft fram behovet av stärkt kapacitet i det regionala och gränsöverskridande järnvägssystemet.
Trafikverkets rapport landar i slutsatsen att Öresundsbron inte är flaskhalsen förrän tidigaste år 2050 eftersom begränsningarna ligger på landsidan i Sverige och Danmark. Vidare konstateras att den största kapacitetsbegränsningen i järnvägssystemet i södra Sverige är Södra stambanan och att utbyggnaden av två ytterligare spår mellan Hässleholm-Lund är den viktigaste åtgärden, följt av ökad kapacitet mellan Hässleholm och Alvesta. Även Swecos rapport ”Rail Freight with the Fehmarn Belt Fixed Link (Sweco 2025)”, framtagen på uppdrag av STRING (South Western Baltic Sea Transregional Area – Implementing New Geography), understryker vikten av förbättrade tågförbindelser för att möta framtida efterfrågan och stödja en hållbar utveckling i Öresundsregionen.
På sikt kan Fehmarn Bält-förbindelsen få stor effekt på transportflödena men det beror till stor del på hur ekonomin i norra Europa och dess befolkning utvecklas, men också på vilka kringinvesteringar i framförallt järnvägsinfrastrukturen i Sverige, Danmark och Tyskland som genomförs.
Enligt Trafikverkets fördjupade ”Systemanalyser med fokus på godstrafik – Påverkan på efterfrågan med en ny förbindelse under Fehmarn Bält” (Trafikverket 2025:172), så närmar man sig ett balanserat läge mellan tillgänglig spårkapacitet och efterfrågan på godstransporter på Södra stambanan med två nya spår Hässleholm-Lund. Flaskhalsen flyttas dock norrut i sådant läge med fortsatta begränsningar på sträckan Alvesta-Älmhult.
En ny förbindelse under Fehmarn Bält har varit känd sedan länge och är en förutsättning i de basprognoser Trafikverket tar fram som planeringsunderlag för utveckling av infrastruktur i Sverige. Det finns dock fortfarande anledning att analysera eventuella osäkerheter i prognoser och identifiera aspekter som kan behöva belysas ytterligare.
Trafikverket kommer genomföra en rad investeringsprojekt för att utveckla infrastrukturen kommande år, bland annat till följd av de förändrade flöden vi ser i med Fehmarn Bält-förbindelsen. Läs mer om projekten på sidan enligt ovan.
I regeringsuppdraget ”Att vidareutveckla trafikledning och infrastrukturobjekt i Öresundsregionen” (Trafikverket 2026:001) har regeringen bett om en redovisning om det finns förutsättningar för ett tidigare färdigställande av kapacitetshöjande åtgärder i Skåne.
I uppdraget konstateras att flera av de kapacitetsförstärkande åtgärderna skulle vara möjliga att tidigarelägga för att ligga bättre i fas med Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande. För några av åtgärderna handlar det om flera års tidigareläggande. Detta omfattas bland annat av objektet Malmö C, fler plattformar och Hässleholm-Lund, två nya spår, särskilt etapp Lund, fyra spår.
Trafikverket har särskilt fokuserat på att objekten med effekter för godstransport på järnväg, med fler förbigångsspår på Södra stambanan och Godstråket genom Skåne ska färdigställas i samband med Fehmarn bält-förbindelsens öppnande.
Läs mer om respektive projekt som nämns på sidan enligt ovan.
Enligt basprognosen för år 2045 kommer vägtrafiken i Sverige gällande gods öka mest längs E4, E18/E20, E6, RV40, RV50 och RV56.
Genom öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen förväntas godstrafikens ökning över Öresund bli drygt trettio procent till år 2045. Ökningen i södra Sverige syns tydligast på E4 och E6.
E6 genom Skåne är en vältrafikerad pulsålder. Vägen är störningskänslig och på delar av stråket finns det idag kapacitetsbrist under kortare tidsperioder. I Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037 finns en utbyggnad med additionskörfält av E6 mellan Alnarp-Lomma med som ett namngivit objekt. Utöver det genomför Trafikverket redan en rad insatser för att förbättra framkomligheten på E6 genom Skåne.
Läs mer om E6 och våra åtgärder.
Enligt Trafikverkets fördjupade ”Systemanalyser med fokus på godstrafik – Påverkan på efterfrågan med en ny förbindelse under Fehmarn Bält” (Trafikverket 2025:172) kommer lastbilstrafiken inte öka så mycket på E6 genom Halland.
För lastbilar bedöms ökningen över Öresund bli drygt trettio procent till år 2045, medan ökningen syns tydligare på E4 och E6 i södra Sverige.
Lastbilstrafiken ökar stadigt men endast en begränsad del av ökningen bedöms vara kopplad till Fehmarn Bält-förbindelsen. Lastbilstrafiken är mer omfattande i Skåne än i Halland. Lastbilstrafiken bedöms öka med minst 30 % fram till 2045.
Enligt basprognosen år 2045 kommer järnvägstrafiken i Sverige gällande gods öka längs hela kuststråket i Norrland till följd av byggandet av Norrbotniabanan. Ökningar sker även längs Malmbanan, Södra och Västra stambanorna och över Fehmarn Bält-förbindelsen.
Genom öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen förväntas godstrafik öka i södra Sverige, med ökad efterfrågan särskilt längs Södra stambanan. Godstrafiken längs Södra stambanan förväntas öka med cirka 30 procent fram till år 2045 jämfört med dagens nivåer.
I våra prognoser ser vi att den stora ökningen av godståg framförallt kommer ske på Södra stambanan, inte på Västkustbanan. På Västkustbanan bedöms godstrafiken öka med högst 10 procent fram till år 2045 jämfört med dagens nivåer. Enligt genomförda analyser bedöms kapaciteten för godståg på Västkustbanan vara tillräcklig.
Trafikverket planerar ett flertal åtgärder på Västkustbanan. Merparten av dessa åtgärder är inriktade på sträckan mellan norra Halland och Göteborg, där trafiken är som mest intensiv. Den framtida Västlänken bedöms dessutom bidra till att avlasta banan.
I Trafikverkets förslag till nationell plan 2026-2037 ingår bland annat, ett nytt förbigångsspår i Lekarekulle samt ytterligare två förbigångsspår mellan Falkenberg och Halmstad. Utredning av möjligheten att anlägga förbigångsspår i Tyllered, söder om Varberg. Inom ramen för projektet Ny järnväg Göteborg–Borås planeras sträckan Almedal–Mölndal att byggas ut till fyrspår.