| Term |
Beskrivningstext |
| Ajourhålla vägdata |
Trafikverkets process ”Ajourhålla vägdata” är den process som beskriver hur vägdata fångas, produceras, kvalitetssäkras och produktanpassas. |
| Avvikelsekvot |
Antal saknade förekomster, eller antal meter, i en datamängd i relation till det totala antalet, eller det totala antalet meter, givet som procentsats. |
| Från-datum |
För företeelser: Den dag då företeelsens tidsversion börjar gälla.
För vägnätet: Det datum från vilket den vägsträcka referenslänkdelen representerar ”öppnas för trafik”. |
| Företeelse |
Fysiskt objekt, egenskap eller händelse som behöver relatera till en specifik del av ett trafiknät, till exempel ett vägnät. |
| Företeelsetyp |
Abstraktion av en grupp företeelser, till exempel; Slitlager, Hastighetsgräns och Vägnummer. |
| Företeelsetillkomst |
Beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Kan vara kopplad till en eller flera företeelser. |
| Geometri |
En vägs sträckning genom landskapet som representeras av en linje, en referenslinje. Referenslinjens läge lagras i tre dimensioner, x-, y- och z-koordinater. |
| HTR |
Härledda trafikregler. Vägnätsanknutna trafikregelföreteelser som genereras automatiskt utifrån innehållet i trafikföreskrifter. |
| Kvalitetskravklass |
Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg.
Funktionell vägklass saknas dock på GCM-vägnätet och därför kan kvalitetskravklass inte grunda sig på funktionell väglass för GCM-vägnät. GCM-vägnätet ingår i kvalitetskravklass 3. |
| Länk |
Representerar en vägsträcka mellan korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut. Begreppet används inte, se istället referenslänk och referenslänkdel. |
| Länkport |
En port på referenslänk, definierar en referenslänkdels start och slutpunkt men porten ”ägs” av referenslänken. |
| Nod |
Representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan.
För varje referenslänk finns även en start- och slut-nod. Alla noder har identiteter. |
| Nodpunkt |
Nodens geometriska beskrivning. Nodpunkt är ett attribut till nod. |
| NVDB |
Nationella vägdatabasen, NVDB, är den databas som innehåller data om Sveriges vägnät. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet, skogsnäringen och Transportsstyrelsen. |
| Nätelement |
Representerar en komponent i ett nätverk. Kan vara nod eller referenslänk. |
| Port |
Representerar en kopplingspunkt för ett nätelement, nod eller referenslänk, som används för ihopkoppling med andra nätelement. En port kopplas ihop med en annan port, det vill säga koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra. En port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länkport, port på referenslänk. |
| Referenslinje |
Referenslänkens geometriska beskrivning. Är ett attribut till referenslänken. |
| Referenslinjetillkomst |
Beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen, bland annat den ansvariga organisationen samt behandling och insamling av geometridata. Gäller för vägnätet, jämför med företeelsetillkomst för företeelsetyper. |
| Referenslänk |
Referenslänk är ett vägavsnitt, som är valt att representera vägen vid en vald tidpunkt. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan. Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även ha mellanliggande noder kopplade till sig. Alla referenslänkar har identiteter. Används bland annat för att beskriva vägars topologi. |
| Referenslänkdel |
Tillhör en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En referenslänkdels start och slut definieras av en länkport.
Har attributen Till-datum och Från-datum. |
| ReferenslänksID |
En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds. Detta NVDB-ID följer sedan med objektet under hela dess livslängd. Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett visst objekt kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts företeelser till en viss referenslänk via referenslänks-ID. |
| STVDB |
STVDB-företeelser är företeelsetyper som Trafikverket har beslutat skall tillhandahållas på det statliga vägnätet det vill säga där Trafikverket är väghållare. |
| Tidsversion |
En viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga för företeelsen. |
| Till-datum |
För företeelse: Det datum företeelsen slutar gälla. Till-datum 9999-12-31 betraktas som tillsvidare datum. Företeelsen upphör att gälla när den väg de är knutna till tas ur bruk.
För vägnät: Det datum då den vägsträcka referenslänkdelen representerar avslutas för trafik. Om till-datum har värdet 999912-31 så gäller den tillsvidare. |
| Trafiknät |
Infrastrukturnät som stödjer olika trafikslag. |
| Topologi |
Beskriver hur de olika nätelementen i ett nätverk är sammankopplade samt hur man kan färdas genom nätet. |
|
Utbredning
|
En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns olika typer av utbredningar, sträck-, nod-, punkt-, sväng-, vägutbredning, vägutbredning med värd samt manöverutbredning. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning.
Manöver är inte implementerad. |
| |
|
