Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Malmö mot havssidan.

Högre havsnivåer påverkar hur vi planerar framtidens bebyggelse och infrastruktur. Foto: Eva Liljegren

Klimatanpassning i samhällsplaneringen

Klimatförändringarna påverkar planering av bebyggelse och infrastruktur. Myndigheter och kommuner ska bland annat beakta klimataspekter i enlighet med Plan- och bygglagen och hänsynsreglerna i Miljöbalken.

Ökad nederbörd, förändrade vattenflöden och vattennivåer ställer ökade krav på transportsystemens robusthet. I samhällsplaneringen behöver man beakta hur klimatförändringarna kan påverka både den planerade bebyggelsen och den kringliggande infrastrukturen.

Hur påverkar exempelvis mer hårdgjord yta hanteringen av dagvatten i ett framtida klimat? Det är också viktigt att beakta tillgängligheten i ett förändrat klimat. Går det att ta sig till och från planområdet i framtiden vid skyfall eller högvatten?

Klimataspekter i Plan- och bygglagen

Klimataspekter utgör ett särskilt uttalat allmänt intresse i plan- och bygglagen (PBL). I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion. Kommunen ska också beskriva hur sådana risker kan minska eller upphöra. Riskområden för ras, skred och översvämningar bör identifieras och beaktas i översiktsplanen.

I de fall kommunen vill tillåta bebyggelse i sådana riskområden kan det behövas åtgärder för att säkra bebyggelsen eller att bebyggelsen utförs på ett visst sätt. Det är också viktigt att se till att grundläggande infrastruktur blir tillgänglig även i ett framtida klimat, exempelvis vid höga vattenflöden. Tillgängligheten är extra viktig att beakta när det gäller planering av samhällsviktiga funktioner.

I detaljplanen har kommunen möjlighet att ange bestämmelser för att anpassa bebyggelsen till ett framtida klimat och minska risken för klimatrelaterade olyckor. Exempelvis kan det handla om bebyggelsens lokalisering på tomten, storlek på grönytor, andel hårdgjord yta, ytor för hållbar dagvattenhantering eller översvämningsskydd. Åtgärderna kan i vissa fall vara en förutsättning för att ett markområde ska bli lämpligt att bebyggas.

Miljöbalkens hänsynsregler

Även miljöbalken (MB) har bestämmelser som rör klimatanpassning. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär att alla ska visa rimlig hänsyn när något görs som kan ge mer än försumbar påverkan på människor och omgivning. För all verksamhet och alla åtgärder ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Lämplig plats ska väljas och försiktighetsmått genomföras, om inte de är orimligt dyra i förhållande till nyttan. (Se MB 2 kap.)

Enligt MB 6 kap ska kommun eller myndighet som upprättar ny plan eller program som krävs i lag eller annan författning (med vissa undantag) genomföra en undersökning av om genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om undersökningen visar att betydande miljöpåverkan kan antas, ska en strategisk miljöbedömning göras. Miljöbedömningen (och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning) ska omfatta direkta och indirekta effekter beträffande klimat, både planerad verksamhets klimatpåverkan och dess utsatthet för klimatförändringar.