Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

landsväg vid bondgård

Väghållaransvar

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Staten, via Trafikverket, eller kommuner, vägföreningar/samfällighetsföreningar eller enskilda fastighetsägare är väghållare för olika typer av vägar.

Fördelningen av väghållaransvar ser i korthet ut så här:

  • Staten genom Trafikverket, ansvarar för de allmänna vägarna. Undantaget är de allmänna vägar som ingår i kommunal väghållning.
  • Kommunerna förvaltar kommunala gator och vägar.
  • Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av enskild fastighetsägare.

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Beroende på vilken typ av väg det är finns det olika väghållare som ansvarar för vägen och flera lagstiftningar som reglerar byggande och drift. I länsstyrelsernas kungörelse om vägar framgår vilka vägar som ingår i det allmänna vägnätet.

Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas.

En väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

Trafikverket har ansvar att säkerställa att väghållaransvar överensstämmer med väglagen och att anpassa vägsystemet efter samhällets trafikbehov.

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter som utreder väghållaransvar samt ansöker om förändrat väghållaransvar hos Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

Beslut om förändrat väghållaransvar av det allmänna vägnätet tas av Trafikverkets centrala funktion Juridik och Planprövning. Undantaget är när en kommun för första gången beslutas bli väghållare för en allmän väg, vilket enligt väglagen beslutas av regeringen.

Förutsättningarna för förändring av en allmän väg till enskild och av en enskild väg till allmän regleras i 21 och 25 § väglagen (1971:948).