En nationell och neutral samverkansarena för ökad transporteffektivitet, CLOSER, driver arbetsgrupper inom uppkopplad och digitaliserad logistik och urban mobilitet. Samverkansarenan involverar ett 50-tal organisationer från samhälle, akademi och näringsliv. CLOSER ansvarar även för koordineringen av det nationella HCT-programmet och det nystartade FoI-programmet för geofencing. Dessa arbetsgrupper utgör ett bra dialogforum för ”intelligenta godstransporter” och ”ITS citylogistik” och inom dessa områden pågår det flera initiativ och projekt som är kopplade till aktiviteter i handlingsplanen för ITS.

Intelligenta godstransporter

Kommissionen har pekat ut nio stycken ”Core Network Corridors” i Europa där flaskhalsar ska elimineras och gränsöverskridande sektioner åtgärdas med innovativa och interoperabla lösningar (ikt) i syfte att öka framkomligheten och höja trafiksäkerheten. I samband med att godstransporter är uppkopplande skapas det nya möjligheter. Hur kan vi till exempel skapa ett effektivt transportsystem med befintlig infrastruktur? Det finns ITS‐system installerade längs med motorvägar som ofta är autonoma och kommunicerar med egna separat system. Här finns det många fördelar med att koppla samman olika system. Till exempel kan kapaciteten i vägrummet ökas.  Andra innovativa lösningar inkluderar att godstransporter kommunicerar realtidsinformation om exempelvis aktuell last, vägval, destination och fordonsegenskaper. I området intelligenta godstransporter inkluderas även långa och tunga lastbilar med hög lastkapacitet (High Capacity Transports) i samband med tillträdeskontroll och E-freight, det vill säga möjligheten att använda digitala fraktsedlar och att följa godset under hela transporten.

Citylogistik

ITS-lösningar kan skapa den drivkraft som behövs för att möjliggöra förändring och nya affärsmodeller för mer effektiv godsdistribution i staden. Kunskapen om godstransporter i staden och hur de beter sig är bristfällig och data från fordon, rutter och godset i sig behövs för att möjliggöra lösningar som är anpassade till situationen. För att möta ökande krav från konsumenter och för att skapa förutsättningar för hållbar stadsutveckling krävs effektivare transporter till, från och inom städerna. För att kunna öka möjligheten till planering och effektivisering krävs teknik för att hantera bland annat informationsflöden, samordning, styrning och övervakning av regelefterlevnad.

Läs mer om digitaliserad och uppkopplad logistik och citylogistik på områdets egen webbplats.

Digitaliserad & Uppkopplad Logistik (closer.lindholmen.se)

Urban Mobilitiy (closer.lindholmen.se)

Området ITS i planeringsprocessen syftar till att göra ITS till en naturlig del av ordinarie arbetssätt i planeringsprocessens olika steg.

Trots en bred acceptans av fyrstegsprincipen har satsningar på digitala åtgärder haft svårt att få genomslag i planeringsprocessen av vägtransportsystemet. Inom järnvägssystemet är dessa åtgärder en viktig del och vanligt förekommande när nya system införs. Orsaken är att dessa åtgärder ofta verkar på systemnivå, medan planeringssystemet för väg huvudsakligen är projektbaserat och utvecklat för geografiskt avgränsade projekt med långa ledtider.

Området fokuserar på att lyfta CFM:s perspektiv kopplat till ITS i transportsystemet. Slutmålet är att öka andelen resor som sker med gång, cykel och mikromobilitet , vilket innebär att andelen bilresor minskar. Detta mål ska nås genom ökad säkerhet, komfort, tillgänglighet och framkomlighet för CFM, samt integrering med andra färdmedel som en del i en multimodal lösning.

Läs mer om ITS och CFM på områdets egen webbplats.

ITS och cyklister, fotgängare och mikromobilitet (trivector.se)

Område Kollektivtrafik omfattar följande projekt:

Öppna data

Inom projekt Öppna data utvecklar Samtrafiken en branschgemensam teknisk lösning för insamling, aggregering och tillgängliggörande av kollektivtrafikdata via en nationell åtkomstpunkt.

Biljett- och betalsystem

Inom projekt Biljett- och betalsystem sker vidareutveckling av en framtagen branschgemensam biljett- och betalstandard (BoB). Till exempel utvecklas ett referenssystem baserat på BoB-standarden och ett verifieringsramverk. I olika kombinationer ska dessa kunna användas för att verifiera att olika implementationer följer BoB-standarden.

Läs mer om kollektivtrafik på områdets egen webbplats.

Samverkansforum (samtrafiken.se)

Området Mobilitet som tjänst (MaaS), avser den transformering som har påbörjats, och också är nödvändig, mot delad mobilitet. Genom att dela transportresurser når vi inte bara ökad nyttjandegrad på dessa, utan minskar också trafikarbetet även om transportarbetet ökar. Det handlar om tjänstefiering av mobilitet där vi inte nödvändigtvis måste äga våra transportresurser, utan i stället konsumerar dessa som tjänst, ofta via en app eller annan digital tjänst där denna understöds av riktiga mobilitetstjänster som till exempel kollektivtrafik, bilpool, taxi och mikromobilitet.

Arbetet i arbetsgruppen för Mobilitet som tjänst inom ITS-handlingsplan är samordnade med den nationella färdplanen för kombinerad mobilitet som tjänst i Sverige .

Syftet med denna färdplan är att stödja framväxten av kombinerad mobilitet (KM) genom att skapa gynnsamma förutsättningar och minska barriärer för utveckling och implementation av KM-tjänster som bidrar till uppfyllelse av de svenska transportpolitiska målen.

Status på utvecklingen inom området och länkar till rapporter och publikationer finns på områdets egen webbplats.

Kombinerad mobilitet som tjänst i Sverige (kompis.me)

Trafikinformation

Trafikinformation handlar i första hand om att, med utgångspunkt i ITS-direktivet och kompletteringar till direktivet, de så kallade delegerade akterna, stötta införandet av en nationell tjänst, National Access Point  (NAP), som ska lämna information om, och ge tillgång till, data i transportsystemet. Alla EU:s medlemsstater ska tillhandahålla en NAP med tillhörande rutiner inklusive information till berörda myndigheter och olika intressenter. NAP ska vara en metadatabas med information om vilka data vilken leverantör tillhandahåller. Respektive leverantör ansvarar för och tillhandahåller sina specifika data.

De delegerade akterna finns beskrivna på Europaunionens hemsida EUR-Lex – Access to European Union Law, Införande av intelligenta transportsystem i Europa.

Införande av intelligenta transportsystem i Europa (eur-lex.europa.eu)

Trafikledning

Delområdet Trafikledning behandlar trafikledning som verktyg för styrning av trafikflöden på övergripande nivå. I första hand avses verktyg som definierar och tillämpar strategier för styrning av fordon längs givna leder eller i områden. Verktygen utgör i huvudsak back‐office-system. På till exempel trafikledningscentraler kan systemen bidra när vi förbereder trafikledningsplaner och skapar åtgärdsrekommendationer för trafikledare.

Ökad automatisering och digitalisering i vägtransportsystemet gör det möjligt att bygga framtidens mobilitet och transportlösningar. Trafiksäkerhet, energieffektivitet och ökad kapacitet är områden som har stor potential till förbättring – med delning av information i realtid och automatisering.

Inom området "Uppkopplade och automatiserade fordon" pågår mycket forskning och arbete som berör industri, akademi och myndigheter. Stora säkerhetsförbättringar har redan skett genom att automatiska bromssystem och andra förarstödsystem införts. Digitalisering och realtidskommunikation ger till exempel möjlighet till effektivare ruttplanering, men även till nya uppkopplade funktioner som trafikljusinformation, gällande hastighet och ”geofencing”.

Området Behovsdrivna försöksområden ska

• samordna och informera om arbetet som pågår i de olika svenska försöksområdena
• bidra med samordning mellan försöksområdena
• ha kompetens om var olika tester genomförs, eller är lämpliga att genomföras.

Läs mer om behovsdrivna försöksområden på områdets egna webbplats.

Behovsdrivna försöksområden (its-sweden.se)

Området Kunskap och kompetensförsörjning ska samordna och informera om utbildningar i digitalisering och artificiell intelligens inom transportsektorn. Målet är att ge svensk industri fortsatt stark konkurrenskraft och säkerställa att kunskapsläget i Sverige är i internationell toppklass.

Läs mer om kunskap och kompetensförsörjning på områdets egna webbplats.

Kunskap och kompetensförsörjning (its-sweden.se)

Ett regelverk som stöder och inte hindrar införandet av nya lösningar eller tjänster är en viktig förutsättning för transportsektorns utveckling. Nya tjänster eller produkter har stor potentiell nytta, men de kan också vara direkt olämpliga.

En del av problemen med regelverket för ITS handlar om att omvärlden har höga förväntningar på att transportmyndigheterna har såväl ansvar som verktyg för att införa ITS i transportsystemet. Komplexiteten på området är däremot stor och sträcker sig över mer än de områden som Trafikverket och Transportstyrelsen råder över. Vi ser därför ett behov av att flera regelgivande myndigheter är involverade i utvecklingen av nödvändiga regelverk. Det är viktigt att nya regler inom transportområdet tas fram i samverkan mellan de myndigheter som berörs. Utöver nya regler kommer det i vissa fall att behövas nya sätt att reglera.

Områdesansvaret för detta förutsättningsskapande område finns hos Transportstyrelsen.